omEV #54: Om oljans osäkra framtid
Idag släpper vi en podd om oljans osäkra framtid. Månadsskiftet sept-okt publicerade vi tre artiklar om OPEC, Saudiarabien och Ryssland. Artiklarna diskuterar oljans framtid och några av de stora oljeaktörernas strategier.
I podden berättar omEV:s Magnus Karlström och Jens Hagman vad de kom fram till i sitt sökande efter information. Prognoser pekar på fortsatt ökad försäljning av olja. Samtidigt börjar åtminstone några oljeaktörer förbereda för ett liv efter oljan. Klimatpolitik och övergången till elfordon kan bromsa fortsatt lönsamhet. Botemedlet verkar vara att styra mot nya energibärare, men också att investera oljepengar i andra branscher med bättre framtidsutsikter.
Mats-Ola Larsson intervjuar.
omEV #53: Om styrmedel
Idag släpper vi en podd om styrmedel. I samtalet medverkar miljökonsult Magnus Nilsson, Pia Sundbergh från Trafikanalys och professor Sverker Carlsson Jagers från Göteborgs universitet.
Poddens innehåll
00:00-05:20 Mats-Ola Larsson gör en kort genomgång av kommissionens nya förslag på transportområdet (se nedan).
05:20-21:40 Magnus Nilsson är fristående miljökonsult med mångårig erfarenhet av Sveriges och EU:s miljöpolitik. Han hjälper oss att analysera effekter av Kommissionens paket på fordon och drivmedel. Magnus ger en bild av ett ambitiöst styrmedelspaket. Om de genomförs kommer förslagen påverka fordon och infrastruktur ordentligt.
21:40-33:20 Pia Sundbergh är analytiker och utredare på Trafikanalys. Hon berättar hur styrmedel bör utformas för att ge goda effekter och hur de kan analyseras. Några faktorer hon lyfter upp är: Vem gynnas och vem förlorar? Kostnadsnytta, rekyleffekter och effekter på andra mål. Hade andra styrmedel gett samma effekt billigare? Och inte minst, hade detta hänt ändå?
33:20-50.01 Professor Sverker Carlsson Jagers från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet berättar vad forskningen säger om allmänhetens acceptans och tilltro till styrmedel. Han beskriver vilka faktorer som påverkar acceptansen hos olika grupper. Hur viktig är känslan av rättvisa, aspekten tätort-glesbygd, hög-låginkomsttagare och liknande? Det finns några tumregler för att ge politiska styrmedel hög acceptans där tillit, transparens och upplevd rättvisa och proportionalitet är några.
EU-kommissionens förslag i korthet
EU-kommissionen har tagit fram ett åtgärdspaket som svar på EU-politikens mål att minska unionens klimatpåverkan med 55 procent år 2030 (relativt 1990). EU-målet kallas ”den gröna given” och kommissionens förslag kallas ”55-procentspaketet”
Antalet tillgängliga utsläppsrätter i EU:s gemensamma handelssystem ETS föreslås minska snabbare. Mer av flygets utsläpp ska ingå. Utsläpp från sjöfarten ska föras in i handelssystemet. En koldioxidavgift föreslås på vissa importvaror. De nationella utsläppsminskningarna ska gå snabbare. Kraven ska skärpas på fordon och infrastruktur för drivmedel. En genomgång av paketet i korthet finns här [1].
Separat utsläppshandel för vägtransporter
Utsläppen från vägtransporter och bostadsuppvärmning ingår inte i utsläppshandeln ETS utan ingår i de nationella kraven att minska utsläppen, den så kallade ”ansvarsfördelningen”. Kommissionen föreslår nu att de ska föras in i en separat, ny utsläppshandel från 2026. Dessa utsläpp kommer dock fortfarande på något sätt ligga kvar inom EU-ländernas nationella mål. Hur ett EU-gemensamt handelssystem kommer att samordnas med nationella utsläppsmål har jag inte lyckats förstå utifrån de dokument jag hittat hittills. Vi får återkomma. [2], [3], [4]
Nollutsläpp från lätta fordon 2035
För personbilar föreslås utsläppen år 2030 vara 55 procent lägre och 50 procent lägre för lätta lastbilar jämfört med nivån 2021. Detta är en skärpning jämfört med dagens krav på minskning med 37,5 procent ( personbilar) respektive 31 procent (lätta lastbilar)
Krav på laddställen
Direktivet om infrastruktur för alternativa drivmedel föreslås skärpas rejält. Varje medlemsland ska se till att det finns publika laddställen som motsvarar minst 1 kW laddeffekt per registrerad fullelektrisk bil och lätt lastbil i slutet av varje år. För laddhybrider föreslås ett krav på det måste finnas 0,6 kW laddeffekt per lätt fordon.
EU-kommissionens föreslår följandel krav på laddinfrastruktur i TEN-T-korridorerna:
- Lätta fordon: Till 2025 ska finnas minst 300 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 150 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 600 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 150 kW effekt.
- Tunga fordon: Till 2025 ska finnas minst 1 400 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 350 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 3 500 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 350 kW effekt.
Kommissionen föreslår också krav på snabbladdare för tunga fordon vid uppställningsplatser och terminaler längs TEN-T-vägar. Man vill ha ett regelverk för att säkerställa enkla betallösningar. Även för större hamnar längs nätverket föreslås krav till 2030 på laddinfrastruktur för containerfartyg, rorofartyg och passagerarfärjor. Även inlandsjöfart berörs. Flygplatser ska tillhandhålla laddmöjligheter för flyg. [6]
Krav på tankställen med vätgas och metan
För vätgas föreslås att tankställen finns för lätta och tunga fordon med maximalt 150 km mellanrum längs TEN-T-vägnätet senast 2030. Det ska även finnas flytande vätgas med maximalt 450 km mellanrum för tunga fordon. Man föreslår också vissa krav på tankställen med flytande metangas (naturgas/biogas) för tunga fordon längs TEN-T-vägar och hamnar. [6]
Referenser
[2] https://www.carbonbrief.org/qa-how-fit-for-55-reforms-will-help-eu-meet-its-climate-goals#emissions
[3] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3543
[4] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3542
omEV #52: Om utfasningsutredningen
Dagens avsnitt är ett samtal om den nyligen publicerade utfasningsutredningen [1]. Mats-Ola Larsson och Magnus Karlström från omEV:s redaktion diskuterar med två av utredarna nämligen Helen Lindblom från Trafikverket och Eva Jernbäcker från Naturvårdsverket.
Utredningen hade huvudsakligen två frågeställningar. Den första var att lämna ett förslag på årtal för utfasningen av fossila drivmedel i Sverige och vilka åtgärder som kan vidtas för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt. Den andra delen var utreda analysera förutsättningarna för att införa ett nationellt förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar.
Nu när utredningen blev publicerade 1 juni så kommer nästa steg vara att den skickas ut på remiss. Utredningen kan också vara ett underlag till Sveriges nästa klimathandlingsplan samt också en del i underlaget för vilka positioner som Sverige ska ha i olika EU-förhandlingar.
Utredningens slutsats är att Sverige inte kan införa ett eget förbud att sälja nya bensin- och dieselbilar p.g.a. att ett enskilt EU-medlemsland inte kan införa förbud. Danmark har t ex försökt införa ett förbud. De skrev till kommissionen och bad om lov. De fick ett nej som svar.
Utredarna att dock föreslagit att Sverige borde rekommendera EU att införa så hårda krav för utsläpp för g CO2/km för personbilar att det i praktiken blir ett förbud på EU-nivån till 2030 eller strax därefter och senast 2035. En annat av deras förslag är att på nationell nivå föreslå ett riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen av personbilar 2030. För att nå det målet kan styrmedel användas som t ex bonus-malus, förmånsbeskattning och även att de offentliga insatserna för laddinfrastruktur behöver samordnas bättre, takten ökas och hinder röjas.
För tunga lastbilar förespråkar utredningen en tillfällig utökning av klimatpremien för ellastbilar. Miljözoner kan också vara effektiva styrmedel. Sverige bör också påverka EU som borde ha ett nollutsläppsmål för lastbilar omkring 2040.
För arbetsmaskiner så föreslår utredarna att Sverige borde driva på mer för att förbättra ekodesigndirektivet för lättare arbetsmaskiner. På nationella nivå kan klimatpremien för arbetsmaskiner utökas, men även upphandlingskrav kan skärpas.
De främsta anledningarna till att utredningen kom fram till att 2040 är ett lämpligt utfasningsmål för fossila bränslen i Sverige är att vi bör gå före, men det ska också vara kostnadseffektivt samt att andra länder ska också ha möjlighet att följa efter. 2040 är en lämplig kompromiss. Utredningen har föreslagit två verktyg för att genomföra utfasningen: utökad reduktionsplikt eller att det införs en utsläppshandel för transporter.
Reduktionspliktsystemet bör också förändras genom att (i) samma reduktionskrav ställs på diesel och bensin, (ii) rena och höginblandade flytande biodrivmedel förs in under systemet och (iii) en särskild kvot införs för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen.
Utredningen har inte valt vilket verktyg som bör väljas.
[1] I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040. 1 juni 2021. Länk
omEV #51: Om standardutveckling för elfordon och laddning
Standarder syftar till att undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång. Standarder bidrar även till att aktörer på marknaden vågar satsa eftersom de vet att deras produkter då kommer anses säkra, fungera och ha förutsättningar att bli attraktiva på marknaden. Här i vårt fall handlar det om att elfordon och laddinfrastruktur ska fungera ihop utan problem. Men hur går standardutveckling till och vad är på gång inom området laddning och elfordon?
I dagens avsnitt samtalar Mats-Ola Larsson och jag Magnus Karlström, från redaktionen omEV, med Peter Claesson från SIS, Svenska institutet för standarder, och Peter Herbert från Vattenfall om hantverket att skapa enhetliga och transparenta standarder som vi kan enas kring.
omEV #50: Om åtta testvintrar kvar till 2030
I Norrbotten testar världens fordonsindustri sina fordon, och fler och fler blir eldrivna.
Många nya elmodeller med framtidens teknik ska vintertestas och det är bara åtta vintrar kvar till 2030. Det är många fordon som måste passera vintertestregionen i Norrbotten fram till dess.
I dagens podd är vår gäst Robert Granström, som är ordförande för SPGA, som är branschorganisationen för testföretagen.
Vi börjar dock med att diskutera projektet “Lika bra med CELLER-i”, som Robert är projektledare för. Det projektet handlar delvis om tester för elräckvidd under kalla vintrar.
omEV #49: Om företagsetableringar inom e-mobility
Ett samtal om företagsetablering inom e-mobility med Martin Jönsson, Program Manager – Strategic Ecosystem Smart Transportation på Business Sweden.
omEV #48: Om Skövde och produktion av elektriska drivlinor
Skövde har länge varit ett centrum för produktion av motorer i Sverige.
De senaste åren har dock mycket spännande hänt där, som handlar om produktion av elektriska drivlinor.
Skövde kommer vara en viktig nod framåt.
I dagens avsnitt samtalar Jens Hagman och Magnus Karlström, med Leif Pehrsson, IDC West Sweden AB, och Mats Jägstam, Science Park Skövde AB, om Skövde och produktion av elektriska drivlinor.
[1] Projekt för hållbar serieproduktion av elektriska drivlinor i Sverige. 1 feb 2021. IDC. länk
[2] ASSAR Industrial Innovation Arena är en mötesplats där utbildning, innovation och forskning ger nya lösningar för industrin. länk
[3] IDC West Sweden AB. https://idcab.se/vi-ar-idc/
[4] Västra Götalandsregionen satsar på kunskapscentrum i Skaraborg. 8 juni 2020. länk
[5]Omställningen till elmotorer förbereds i testlabb. IDC. 12 aug 2020. länk
[6] Övergången till elektriska drivlinor – så hänger du med. Högskolan i Skövde. länk
[7] Volvo Cars storsatsar i Sverige – investerar 700 miljoner i motorfabrik. 9 dec 2020. länk
omEV #47: Om tio år som redaktionschef
I höst är det tio år sedan Magnus blev redaktionschef på omEV. Detta har vi andra i redaktionen tagit fasta och gjort en intervju med honom om arbetet under dessa år. Tesen inför podden var att Magnus, som har skrivit ca 1000 nyhetsbrev bör kunna ge intressanta perspektiv på utvecklingen i sektorn. Lyckligtvis visade sig vår tes stämma. Vi passade även på att fråga ett antal kluriga frågor som kanske var lite svåra att svara på.
Med det vill vi säga grattis till Magnus för tio framgångsrika år med omEV och önska er läsare en god jul och ett gott nytt år.
omEV #46: Om Hållbar Elektromobilitet
Hur kan eldrivna vägtransporter bli miljömässigt och socialt hållbara? För att undersöka frågorna har IVL tagit nyligen fram en rapport på uppdrag av Världsnaturfonden WWF Sverige.
Idag har vi med Ola Hansén Senior rådgivare hållbar energi och klimat Världsnaturfonden WWF/WWF Sweden för att diskutera vilka nästa steg är för att tillsammans försöka skapa Hållbar elektromobilitet.
omEV #45: Om Parkering
Elbilar blir ofta laddade när de ändå står parkerade. En viktig faktor för att förstå laddninginfrastruktur på sikt blir då att förstå trender kring parkering.
Idag har vi med Pelle Envall, VD på Trafikutredningsbyrån, för att diskutera parkeringstrender.