Podd #107 Möt FoRetur och Mobility Sweden
I dagens podd möter du Anna Henstedt från FoRetur och Mazdak Haghanipour från Mobility Sweden. Samtalet handlar bland annat om återvinning av fordon och batterier och branschens syn på behoven av styrmedel för elfordon.
Anna Henstedt är VD för FoRetur. Företaget är ett helägt dotterbolag till Mobility Sweden. Hon berättar att FoRetur bildades för att stödja producenter av fordon att uppfylla det lagstadgade producentansvaret för uttjänta fordon och elfordonsbatterier. Enligt producentansvaret ska personbilar, bussar och lastbilar upp till 3,5 ton återvinnas till minst 95 procent.
Producenten har fortfarande det juridiska ansvaret. Men delar av det praktiska arbetet får överlämnas till en producentansvarsorganisation, i det här fallet FoRetur.
FoRetur stödjer företag som har producentansvar i Sverige att samordna insamling, återtagande och återvinning av fordon och elfordonsbatterier. De hjälper också till med den rapportering som krävs, och att uppfylla kraven på producentansvar för fordon och elfordonsbatterier.
Anna Henstedt får också berätta vilka omvärldsfrågor som intresserar henne särskilt. Hon nämner regelverken inom EU och särskilt batteriförordningen, som är omfattande. Företag med producentansvar och FoRetur behöver ha koll på hur regelverket utvecklas och vilken praxis som gradvis byggs upp.
Mobility Sweden är en branschorganisation för företag som tillverkar och importerar bilar, bussar och lastbilar till den svenska marknaden. De representerar ett fyrtiotal organisationer och deras medlemmar står för 98 procent av försäljningen av nya fordon i Sverige.
Mazdak Haghanipour är tillförordnad chef för teknik och lagkrav på Mobility Sweden. I podden berättar Mazdak hur han ser på försäljningen av eldrivna fordon i Sverige.
Enligt honom har Sverige jämförelsevis goda förutsättningar att ställa om till eldrift. Laddinfrastrukturen är väl utbyggd och det finns ett stort utbud av fordon. Priserna på eldrivna modeller blir alltmer fördelaktiga och prestanda förbättras löpande.
Men vi har fortfarande en bit kvar till en situation där elfordon tagit över alla viktiga segment på den svenska marknaden, inte minst inom tunga fordon. Mobility Sweden anser därför att politiken behöver fortsätta stödja övergången med nationella styrmedel och incitament. De lagkrav som ställs från EU-systemet kommer inte ensamma räcka till för att tillverkarna ska få ut sina produkter. Det behövs fortfarande styrmedel där prissignaler och kostnader styr rätt. För lätta fordon är det i första hand viktigt att inköpskostnaden är fördelaktig för eldrivna modeller. För tunga fordon behöver den totala användarkostnaden med eldrift vara positiv.
I podden får Mazdak Haghanipour också berätta vilka omvärldsfaktorer han är särskilt intresserad av. Han nämner elektrifiering, automatisering och digitalisering. Dessa i kombination kan leda till att vår syn på mobilitet förändras drastiskt i framtiden. Batteriutvecklingen är också viktig för fordonsindustrin och Mobility Swedens medlemmar.
Podden spelades in tisdag 27 oktober 2026. Intervjuare är Mats-Ola Larsson från omEV-redaktionen.
Bakgrund om EU:s nya krav på återvinning
En ny EU-förordning om återvinning och hantering av uttjänta fordon trädde i kraft i somras [1-3] och börjar tillämpas från september 2028. Där krävs bland annat att plasten i nya fordonsmodeller ska innehålla minst 15 procent återvunnen plast från 2032 och kravet ökar till 25 procent år 2036. Producentansvaret utökas, och kraven skärps vid försäljning av begagnade bilar. Reglerna ska hindra export av trafikfarliga bilar och skrotbilar utanför EU. I en intervju i tidningen Ny Teknik [3] från i somras beskriver Anna Henstedt risker för illegal export med dagens system och betydelsen av tillsyn och samkörda register i olika länder.
Källor och länkar
[1] EU Council finally adopts rules for a more circular automotive sector. IEU-monitoring.com 29 juni 2026. Länk.
[2] Regulation (EU) 2026/1738 of the European Parliament and of the Council of 8 July 2026 on circularity requirements for vehicle design and on management of end-of-life vehicles. Länk.
[3] Nya bilregler kräver återvunnen plast – din nästa bil kan bli dyrare. Ny Teknik 26 juni 2026. (Låst artikel). Länk.
Om Mobility Sweden: Länk
Om FoRetur: Länk
Pressmeddelande från FoRetur: Länk (maj 2026)
Rapporteringssystemet Materialredovisning: Länk
Om hantering av elbilar som råkat ut för olycka: Länk
Podd #106 Om testcentret SEEL
I dagens podd berättar Martin G. H. Gustavsson och Kjell Niklasson om testcentret SEEL – Swedish Electric Transport Laboratory.
SEEL är ett testcenter för elfordon och komponenter. Det ägs gemensamt av forskningsinstitutet RISE och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. SEEL drivs som ett aktiebolag, men centret är inte kommersiellt i vanlig mening utan drivs som en oberoende test- och forskningsmiljö som näringsliv och akademi kan använda gemensamt. Målet är att stödja en omställning av transportsektorn mot elektrifiering och stärka Europas förmåga att utveckla och tillverka framtidens fordon och batteriteknik.
Verksamheten bedrivs vid tre anläggningar: Säve i Göteborg, Nykvarn och Borås. Där provas batterier, drivlinor, energisystem och laddinfrastruktur. Studierna omfattar provning av batterier och drivlina samt säkerhetskritisk batteriprovning. Man gör klimattester av batteripack, fullskaletester av kompletta lätta elfordon och tester av buller och vibrationer. Elektrifierade fordon kan testas och verifieras från tidig prototyp till färdig produkt.
SEEL:s kunder kommer främst från fordonsindustrin och teknikleverantörer, men det görs också tester av universitet och andra aktörer.
SEEL är partner i det europeiska samarbetsprojektet IPCEI Batteries tillsammans med aktörer från Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Polen och Tyskland.
Podden spelades in torsdag 8 oktober 2026. Intervjuare är Mats-Ola Larsson från omEV-redaktionen.
Länkar
Podd #105 Maria Taljegård: elnät och laddning
Av Mats-Ola Larsson
Maria Taljegård är docent, enhetschef och biträdande universitetslektor på Energiteknik, en del av Miljö- och energivetenskaper på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Hon och hennes forskargrupp studerar integration av elbilsladdning i elnät. De bygger optimeringsmodeller och undersöker effekter av laddbeteende, rörligt elpris, effektavgifter med mera.
I dagens podd berättar Maria om sin forskning.
Ur innehållet
Maria och hennes kollegor utgår från stora offentliga datakällor som Eurostat och SCB. Men när deras projekt startade år 2022 var det ont om användardata för elbilar. Därför har de kontaktat 400 slumpmässigt utvalda elbilsägare som loggas om körning och laddning och får besvara enkäter om hur de laddar. Maria och kollegorna delar gärna med sig av data och erfarenheter till andra forskargrupper.
Så vad säger då deras modeller och enkäter om laddbeteende, prissignaler och optimala elnät?
Effektuttaget i lokala elnät
Enligt gruppens modelleringar riskerar det uppstå större problem för lokala elnät först när andelen elbilar kommer upp i ungefär hälften av personbilsflottan. Idag är andelen 10-20 procent.
För att undvika flaskhalsar kommer det krävas både forskning, investeringar och beteendepåverkan. Användandet av elbilar varierar kraftigt mellan olika områden. Vissa lokalnät kan drabbas av kapacitetsproblem betydligt tidigare än andra.
Rörliga priser på el
Elbilsägare med timpris laddar hellre när elpriset är lägre än dygnsgenomsnitt. När elpriserna är höga laddar de på ungefär samma sätt som elbilsägare med fast elpris.
Laddkostnaden är dock inte det enda som spelar roll. Batteriets laddnivå har också betydelse.
Många laddar oftare än vad som skulle krävas för att strikt klara sitt resebehov. Hela den studerade flottans laddnivå ligger i genomsnitt runt 60–80 procent av fulladdat batteri.
Ungefär hälften av de studerade bilägarna styr sin laddning manuellt, trots att det finns teknik för automatisk styrning. Senaste teknik alltid utnyttjas inte. Maria Taljegård tror det kommer fortsätta vara vanligt att en del bilägare väljer manuella eller i deras tycke enkla lösningar, även om det inte alltid ger lägsta kostnad.
Betydelsen av effektavgifter
Effektavgifter kan ha stor påverkan på laddbeteendet. Men utformningen är avgörande för om effekten blir positiv eller negativ för elnätet.
Om många hushåll har samma tidsbegränsade tariff så tenderar de allra flesta att börja ladda samtidigt, så fort avgiften upphör eller blir lägre. Det riskerar att skapa nya effekttoppar snarare än att lösa problemet.
En effektavgift som gäller alla timmar dygnet runt är effektivare på hushållsnivå. Den får ägaren att undvika att ladda elbilen på samma gång som man har annan hög hushållsförbrukning. Man sprider ut effektuttaget snarare än att styra till vissa timmar.
Vad är optimal laddning
Idealt bör laddning ske när det finns gott om el i systemet, det vill säga vid lågt elpris. Men detta riskerar att ibland krocka med effektavgifter, som är mer statiska. Den enskilde ägaren kan då avstå från att ladda även när det finns ledig kapacitet lokalt.
Så det verkligt optimala vore att styra användandet på transformator- eller områdesnivå. Man kan tänka sig någon form av aggregatorer som samlar in användare i ett nätverk, snarare än att hushåll optimerar egen användning. Dagens verktyg för prissättning och avgifter behöver utvecklas för att underlätta sådan optimering.
En samordning på områdesnivå är dock svårare att implementera än individuella lösningar. Det finns dock exempel, som energigemenskaper mellan flera fastigheter, som pekar i den riktningen.
Maria Taljegård betonar att det ännu inte finns ett fastställt ”bästa sätt”, utan bara insikter om vad som är bättre eller sämre än andra alternativ. Hennes grupp har startat ett forskningsprojekt för att studera hur laddning bäst kan styras för att optimera produktion och konsumtion i förhållande till elnätet.
Vehicle to grid och effektbehov
Vehicle-to-grid, V2G, har otvetydigt stora potentiella fördelar, både ekonomiskt och miljömässigt. Det kan ge lägre totala systemkostnader och minskat behov av investeringar i elnät och stationära batterier.
I en enkät bland deras 400 studiedeltagare svarade 80 procent att de skulle kunna tänka sig att låna ut upp till hälften av bilbatteriets laddnivå till nätet mot liten ekonomisk kompensation. Maria betonar att enkäter inte alltid avspeglar verkligt beteende, men enkätsvaren visar en positiv attityd.
Samtidigt kan det uppstå intressanta nya dilemman. Maria Taljegård nämner att det finns en risk för nya effekttoppar. Man bör förvänta sig att många bilägare kommer ladda bilens batteri när det är billigt, för att sedan sälja tillbaka el vid högre pris. Om många beter sig likadant och samtidigt, så skapas en ny effekttopp som inte skulle uppstått annars. Även detta behöver hanteras i ett framtida, elsmartare laddsamhälle.
Om forskningen som beskrivs i podden
Den forskning som Maria Taljegård berättar om i podden har hon gjort tillsammans med kollegorna Yuki Kobayashi, Therese Lundblad, Elisabetta Perotti, Filippo Da Corte Vecchino, Niclas Mattsson och Filip Johnsson.
Tips på länkar om du vill läsa mer
Elbilsdata
Kobayashi, Yuki, Taljegard Maria, and Johnsson Filip. ”Assessment of real-world driving patterns for electric vehicles: an on-board measurements study from Sweden.” Applied Energy 401 (2025): 126608. Länk.
Kobayashi, Yuki. ”Characterization of electric vehicle usage patterns to estimate the flexibilities and potentials for smart charging. Licentiate thesis. 2026. Länk.
Elnätsmodelleringen och effektavgifter
Lundblad, Therese. ”Energy Infrastructure for Road Transport Electrification”. Doctoral thesis. 2026. Länk.
Lundblad Therese, Perotti, Elisabetta, Da Corte Vecchino Filippo, Taljegard Maria, and Filip Johnsson.
The role of network tariffs in steering electric vehicle charging and household peak power demand. Preprint.
Lundblad Therese, Perotti, Elisabetta, Da Corte Vecchino Filippo, Taljegard Maria, and Filip Johnsson. Assessing the impact of vehicle fleet electrification on low-voltage grids: the role of network tariffs in mitigating power system violations. Preprint.
De två ovanstående har ingen länk för närvarande. Kontakta Maria Taljegård.
Maria Taljegårds kontaktuppgifter (länk)
Podd #104 100 procent eldrift – möjligt/önskvärt?
I ett nyhetsbrev redovisades intervjuer med några experter om möjligheter och svårigheter med att elektrifiera hela fordonsflottan [1].
I detta poddavsnitt är redaktionen samlad för att diskutera sina egna tankar. Hur sannolikt är det att vägfordon kommer att drivas till 100 procent med el? Vad talar för och vad talar emot?
Medverkande
Magnus Karlström
Jens Hagman
Martina Wikström
Mats-Ola Larsson
Ur innehållet
• Hur troligt är det att alla vägfordon kommer att kunna bli eldrivna i Europa inom överskådlig tid?
• Vilken typ av utmaningar kan tänkas dyka upp när hela flottan elektrifieras?
• Hur kan man tänka kring drivmedelsförsörjning, resiliens, kris och krig?
• Skulle andra tekniker kunna leva parallellt med elfordon under lång tid?
• Finns det särskilda svårigheter på global nivå?
• Varför ska man inte underskatta ingenjörer?
Artikel
[1] OmEV. Är det möjligt att nå 100 procent eldrift? länk
Podd #103 Elektromobilitet på konferensen VECS
I början av maj genomfördes konferensen VECS, Vehicle Electronics & Connected Services, i Göteborg. I år samlade konferensen ungefär 1.400 deltagare och ett av konferensens teman var elektrifiering och batteriutveckling. OmEV var där och intervjuade fyra av föredragshållarna som medverkade i sessionen om elektromobilitet.
00:35 – 14:15 Raman Yazdani Wetterberg arbetar som egenskapsarkitekt inom Energy Management på Volvo Group Trucks Technology & Industrial Division. Han berättar hur Volvo jobbar med energiförbättringar hos lastbilar, särskilt hos ellastbilar och vilka faktorer som spelar störst roll för elräckvidd. Vilken är den vanligaste frågan när lastbilsköpare funderar på eldrift? Hur kan Volvo underlätta för kunderna att få tillgång till publik laddning? (13 min)
14:15 – 24:45 Ludvig Karlberg är ekonomiansvarig på företaget Rebaba. Företaget är en relativt ny svensk aktör som erbjuder energilager med begagnade batterier från fordon. Vilken typ av batterier ska företaget använda, vilken typ av batterilager levererar de och hur ser deras upplägg ser ut? (10 min)
24:45 – 35:50 Emanuella Wallin arbetar på Charging & Energy Team på Polestar. Företaget erbjuder idag laddtjänster i flera länder som gör det möjligt att både ladda och återföra en del av elbilens batteri tillbaka till elnätet. Vilka standarder handlar det om, hur fungerar systemen och hur hanterar Polestar standarder och regelverk? Vad brukar Polestar svara bilägare som är oroliga för att deras batterier kan påverkas negativt? (11 min)
I samtalet nämns ISO 15118-20 som hanterar kommunikationen mellan bil och laddbox, protokollet OCCP 2.0 som hanterar hur laddboxen styrs samt standarden Requirements for Generators som hanterar kraven för att få sälja el till nätet.
35:50 – 42:05 Therese Caesar är ansvarig för Flexibilitet på GE. Göteborg Energi ansvarar för lokalnätet i Göteborg. Det finns både flaskhalsar och risker för överbelastning och kapacitetsbrist och därmed ett behov av flexibla tjänster. Fordonsbatterier utgör en potentiellt stor resurs. Hur gör en elnätsägare för att ansluta V2G-tjänster till elnätet, vilka tjänster kan återladdning från fordon erbjuda på en lokal flexibilitetsmarknad, och hur står det till med utbudet av aggregatorer? (7 min)
Podd #102 Peter Bryntesson, FKG
I slutet av 2022 spelade vi in en podd med Peter Bryntesson, idag VD på FKG. FKG är en branschorganisation som idag har ungefär 300 svenska och norska leverantörer till fordonsindustrin.
Nu har vi återvänt till FKG för att höra hur fordonsleverantörerna påverkas av den pågående omstruktureringen av europeisk fordonsindustri och en ökad elektrifiering. Peter berättar också om den färska rapporten ”Pulse Check” från den europeiska branschorganisationen CLEPA som beskriver marknaden för europeiska leverantörer till fordonsindustrin.
Ur innehållet
Hur många är anställda i de svenska leverantörsleden till svenska fordonstillverkare?
Hur mycket av ett fordon produceras av fordonstillverkarna och hur mycket står leverantörerna för?
Hur påverkas leverantörsindustrin av elektrifiering?
Hur mycket har fordonsindustrins produktion minskat i Europa och vad händer med europeiska leverantörer?
Hur agerar leverantörsindustrin när lönsamheten sjunker, och hur ser utvecklingen för leverantörsbranschen ut framöver?
Europa har flera processer på gång för att stärka inhemsk fordonsindustri och leverantörsleden. Ett exempel är European Industry Accelerator Act, IAA. Vad föreslås gälla för inköp från europeiska leverantörer vid tillverkning av personbilar i IAA och vilken nivå av leverantörer kan komma att påverkas?
Länkar
Podd med FKG från november 2022
OmEV nyhetsbrev om Draghirapporten
OmEV nyhetsbrev om EU-kommissionens förslag till Industrial Accelerator Act IAA
Podd #101: Fordonstester i vinterklimat
I södra Norrbotten finns världens största kluster av testytor för bilar och lastbilar i kallt klimat. OmEV var nyligen på studiebesök och har beskrivit våra intryck från resan i ett nyhetsbrev [1]. I dagens podd kan du höra mer om den svenska testarenan och vad omställningen mot laddbara fordon ställer för krav på testföretag och laddaktörer.
Medverkande
Robert Granström, ordförande i Swedish Proving Ground Association [2]
Michael Lindeman, senior advisor på testföretaget Icemaker [3]
Martina Wikström, skribent i omEV
Mats-Ola Larsson, skribent i omEV
Ur innehållet
- Var ligger testanläggningarna och hur starkt är testområdet i Sverige jämfört med andra länder?
- Varför testas fordon i kallt klimat?
- Hur stor andel av fordonen som testas är laddbara, och vad är annorlunda när man testar elfordon?
- Hur hanterar testföretagen de ökande behoven av eleffekt till fordonsladdning?
- Hur aktiva är laddaktörerna idag i testverksamheten?
- Vi går mot ett samhälle med allt större användning av el. Vilken roll kan testmiljöer spela för att underlätta denna övergång?
Länkar
[1] Reality check: Fordonstester i kallt klimat. OmEV nyhetsbrev 2026-03-27. Länk.
[2] Swedish Proving Ground Association SPGA. Länk till hemsida.
[3] Icemakers. Länk till hemsida.
Podd #100 Tiva Sharifi, Traton R&D (in English)
Tiva Sharifi, Technology leader for Electrification på Traton R&D, samtalar med Mats-Ola Larsson om batterier till ellastbilar, vad som är viktigast för att ställa om till eldrift och viktiga forskningsfrågor för industrin.
Samtalet förs på engelska.
Ur innehållet
- What is the relation between Traton and Scania?
- How different are truck batteries from passenger car batteries?
- Is battery technology really the main bottleneck? What about charging infrastructure and grid connection?
- How do you collaborate with grid owners and energy providers?
- What is so special about using electric trucks for transports in the forestry industry?
- What is special with safety in batteries for trucks?
- Will batteries in the same type of vehicle in the future be diversified depending on use cases?
- What type of research questions are most important for the heavy vehicle industry? Tiva mentions battery aging, battery safety at pack level, battery modelling and digital twins, circularity and sustainability.
- In an electric future, what will differentiate between truck manufacturers?
Länkar
Tiva Sharifi på Linkedin Länk.
Traton Group R&D Pressrelease 1 juli 2025. Länk.
Podd #99 Monica Johansson, Volvo Group
Monica Johansson, bränsleexpert på Volvo Group, samtalar med Mats-Ola Larsson om alternativa drivmedel, vätgas och metan på de marknader där Volvo är aktiva och om hållbarhetsaspekter av drivmedel.
Ur innehållet
- Var används olika typer av förnybara drivmedel till lastbilar globalt?
- Hur ser utvecklingen ut för vätgasdrivna lastbilar med bränsleceller och vilka är svårigheterna att få tekniken kommersiellt konkurrenskraftig?
- I vilka applikationer kan vätgasdrift komma att bli attraktivt?
- Kan ändrade krav på nollutsläpp från förbränningsbilar inom EU påverka marknaden för motorer med vätgas?
- Vilka avigsidor kan biobränslen ha och vilka sektorer konkurrerar om råvarorna?
- Hur ser branschen på elektrobränslen?
- Hur ser marknaden ut för metandrivna lastbilar och i vilka länder har man inblandning av biometan?
- Avslutningsvis – det visste du inte om Monica…
Länkar
Monica Johansson, Fuel and Energy analyst and Hydrogen Infrastructure. Länk till Linkedin.
Podd #98 Björn Nykvist, SEI
Björn Nykvist arbetar på Stockholm Environment Institute som tillförordnad chef för avdelningen Global agendas, climate and systems. Han är också forskare på institutionen för teknik och samhälle på Lunds universitet. Mats-Ola Larsson från omEV-redaktionen har träffat honom för att prata om teknikutveckling, globala värdekedjor och rättvis omställning.
Björn Nykvist har arbetat tvärvetenskapligt med forskning om hållbarhet, klimatförändringar och hantering av energisystem, transporter och naturresurser sedan 2005. Hans huvudsakliga forskning handlar om att förstå teknisk utveckling, innovationer, policyanalys och styrning av sådana system.
Ur innehållet
- Vad är politik och vad är marknad i omställningen mot en ökande andel vägfordon som drivs med el?
- Vad händer i forskningsprojektet Mistra mineral governance kring hållbara leveranskedjor och mänskliga rättigheter vid omställning till batteridrift?
- Vilken kombination av policyinstrument behövs för att påskynda omställningen till ett klimatanpassat transportsystem? Vilka är motiven för att införa stöd till vissa grupper, exempelvis med sämre ekonomi, och vilka argument talar emot den typen av riktade stöd?
- Vilken typ av parametrar studerar du när du vill försöka förstå utvecklingen av batterimarknaden?
- Utvecklingen har gått mot alltmer globala värdekedjor. Går det att förutsäga om denna trend kommer fortsätta växa i betydelse, eller blir det större fokus på geografisk närhet och ”inhouse”?
- Du har fått pengar till egen forskning från Volvo Research and Educational Foundations. Vad tänker du göra med dessa forskningsmedel?
Länkar
Björn Nykvist och hans forskning
Björns Nykvist pristagare av Volvo Research and Educational Foundations