Arkiv / Teknik + E-mobilitet

Sommarens EU-beslut om material i batterier, infrastruktur för alternativa bränslen samt förnybara bränslen till sjöfart

Mats-Ola Larsson

2023-08-15

Denna sommar har Europeiska rådet fastställt flera förordningar som kommer få stor betydelse för transportsektorn. Besluten ingår i det stora 55-procentspaketet. Förordningarna handlar om material i batterier, infrastruktur för alternativa bränslen och förnybart innehåll i sjöfartsbränslen.

Batteriförordningen beslutad

Den 10 juli 2023 antog Europeiska rådet slutligen den batteriförordning som har tagits fram under lång tid. Förordningen gäller bärbara batterier, fordonsbatterier, industribatterier, startbatterier i fordon och maskiner, samt batterier för lätta transportmedel (t.ex. elcyklar, elmopeder och elsparkcyklar) [1, 2]. Vi har skrivit om processen och tänkbara konsekvenser några gånger tidigare [3].

De viktigaste kraven som berör vägfordon sammanfattar Rådet så här:

För lätta transportmedel införs ett insamlingsmål för förbrukade batterier på minst 51 procent år 2028 och 61 procent 2031.
Litium i förbrukade batterier ska återvinnas till minst 50 procent 2027 och 80 procent 2031. Ett batteri anses vara förbrukat först när det är att betrakta som avfall enligt direktiv 2008/98/EG. (Detta krav kan komma att ändras beroende på marknad, teknik och tillgången på litium.)
Kraven på återvunnet material i fordonsbatterier, startbatterier och industribatterier är 85 procent för bly, 16 procent för kobolt och 6 procent för litium och nickel. Kravet gäller 8 år (96 månader) efter det att förordningen formellt trätt ikraft.
Krav ställs på tillbörlig aktsamhet (sociala hänsyn, due diligence). De stora aktörerna måste kontrollera källan till råmaterial för batterier och ställa vissa miljömässiga och sociala krav. Kravet gäller endast aktörer med nettoomsättning på minst 40 miljoner euro. De gäller inte vid tillverkning av batterier för återbruk eller ändringar i batterier som tagits i drift innan kraven infördes.
Krav ställs på märkning och information om innehåll och återvunnet innehåll, samt ett elektroniskt ”batteripass” senast 2026 och en QR-kod 2027.

Ansvaret för att samla in förbrukade batterier ligger på tillverkare och distributörer. Slutanvändare har ansvar för att återlämna förbrukade batterier till insamlingsaktörerna. Om batterierna utgör en del av en produkt, t.ex. i en uttjänt bil, är det behandlingsanläggningens ansvar att batteriet går till insamling. Medlemsstaterna har ansvar för att nå målen om insamling av batterier i lätta transportmedel i respektive land.

Nytt direktiv om infrastruktur för alternativa bränslen

Den 25 juli 2023 fastställde Rådet en ny förordning om infrastruktur för alternativa bränslen [4, 5]. I denna förordning kräver man att medlemsländerna ska säkerställa en viss utbyggnad av publika laddpunkter och tankstationer. Vi har skrivit om förslagen och processen tidigare [6].

Rådet sammanfattar målen för utbyggnad till 2025 och 2030 så här:

Från 2025 måste snabbladdningsstationer på minst 150 kW för personbilar och lätta lastbilar installeras var 60:e kilometer längs EU:s transeuropeiska transportnät TEN-T.
Laddningsstationer för tunga fordon med en uteffekt på minst 350 kW måste byggas var 60:e kilometer längs TEN-T:s stomnät och var 100:e kilometer i det större TEN-T:s övergripande nät från och med 2025, med fullständig täckning av nätet senast 2030. Undantag kan medges där trafiken är gles, se vårt nyhetsbrev [10].
Den totala uteffekten vid publika laddstationer för lätta fordon måste vara minst 1,3 kW per lätt batterielfordon som är registrerat i landet. Kravet gäller 6 månader efter det att förordningen trätt i kraft.
Tankstationer för vätgas för bilar och lastbilar måste byggas från 2030 i vissa urbana knutpunkter och var 200:e kilometer längs TEN-T:s stomnät.
Kusthamnar som tar emot ett minsta antal stora passagerarfartyg eller containerfartyg måste tillhandahålla landström för sådana fartyg senast 2030.
Flygplatser måste tillhandahålla el till stillastående luftfartyg vid varje gate senast 2025 och vid alla fjärruppställningsplatser senast 2030.
Betalning av laddning och tankning ska kunna göras med betalkort eller kontaktlösa enheter och utan abonnemang och med full insyn i priserna.
Ansvariga måste ge konsumenter information om tillgänglighet, väntetid och pris vid olika stationer.

Efter rådets formella antagande kommer den nya förordningen att offentliggöras i EU:s officiella tidning efter sommaren och träda i kraft den tjugonde dagen efter offentliggörandet. De nya reglerna börjar tillämpas sex månader efter förordningens ikraftträdande.

Direktiv för att fasa ut fossila bränslen inom sjöfart

Europeiska rådet beslutade också den 25 juli en förordning om att börja utfasningen av fossila bränslen i sjöfart [7, 8]. Dessa nya regler innebär att växthusgasintensiteten hos bränslen i sjöfartssektorn ska minska med 2 procent år 2025 och med 80 procent till 2050. EU ska införa incitament för att öka användningen av förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung. Man inför en skyldighet för vissa fartygstyper att använda landström till år 2030.

Egen kommentar

EU:s nya förordning om batterier kommer få stor betydelse för batteriaktörerna och fordonsbranschen. En mängd nya regler kommer styra branschen och materialflöden. Så här kommenterades beslutet av Anna Henstedt, som jobbar med miljö, lagstiftning och forskning på Mobility Sweden, beslutet i Dagens Nyheter. ”Det finns över 60 olika införandetider att förhålla sig till… Olika krav träder i kraft från sex och 18 månader efter att lagen börjat gälla, ända upp till 156 månader som längst.” [9].

För små batterier finns även krav i ekodesigndirektivet och energieffektiviseringsdirektivet, hör t.ex. Peter Bennich i TV4 Nyhetsmorgon [11].

Även förordningen om publika laddställen och vätgastankställen kräver aktivitet. Det kommer behövas snabba beslut om Sverige ska hinna uppfylla kraven till 2025. Många aktörer behöver involveras och förmås att agera.

Vi skriver sällan om sjöfart eftersom nyhetsbrevet fokuserar på vägfordon. Men sommarens EU-beslut om förnybara sjöbränslen känns ändå värt att nämna. Förordningen skapar på sikt en ökad konkurrens om råvaror som används även till landtransporter. Därmed kan priset på drivmedel påverkas. Även detta sommarbeslut kommer sannolikt få betydelse för övergången till el i vägfordon framöver.

Källor

[1] Pressmeddelande från Europeiska rådet: https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2023/07/10/council-adopts-new-regulation-on-batteries-and-waste-batteries/

[2] Förordningen om batterier: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-2-2023-INIT/sv/pdf

[3] Några tidigare artiklar i Omev: https://omev.se/2022/12/13/forhandlingen-om-ny-batteriforordning-i-eu-ar-avslutad/

https://omev.se/2022/10/21/forslag-till-forenklad-klimatdeklaration-av-batterier/

https://omev.se/2022/04/20/tankbara-effekter-av-eus-kommande-batteriforordning/

https://omev.se/2022/03/18/status-eu-lagar-batteriforordningen-uppdaterad-co2-emission-standard-for-personbilar-och-afir/

[4] Pressmeddelande från Europeiska rådet: https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2023/07/25/alternative-fuels-infrastructure-council-adopts-new-law-for-more-recharging-and-refuelling-stations-across-europe/

[5] Förordningen om infrastruktur: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-25-2023-INIT/sv/pdf

[6] Några tidigare artiklar i Omev: https://omev.se/podcast/omev-69-om-handlingsprogram-for-laddning-och-vatgas-intervju-med-clara-irons-walling/

https://omev.se/2023/03/30/parlamentet-och-kommissionen-overens-om-hardare-krav-pa-laddning-och-vatgas/

https://omev.se/2023/02/24/skarpare-krav-pa-laddinfrastruktur-vid-byggnader-antaget-av-parlamentsutskott/