omEV #61 del 2: Om hur beskatta elektrifierad vägtrafik?
Per Kågeson, miljökonsult och pensionerad professor i miljösystemanalys, har skrivit två rapporter som vi beskrivit i omEV. I denna podd intervjuas Per Kågeson av redaktionens Mats-Ola Larsson om de resonemang som framförs i rapporterna.
Del 2 handlar om rapporten ”Beskattning av vägtrafiken efter dess elektrifiering”. Här beskriver Per Kågeson sin genomgång av svenska och europeiska styrmedel och deras effekter på användningen av eldrivna fordon. Han resonerar om hur EU-regelverket kan komma att påverka Sverige, och han beskriver sin egen syn på styrmedel för eldrivna fordon.
omEV #61 del 1: Om vätgas för tunga vägtransporter
Per Kågeson, miljökonsult och pensionerad professor i miljösystemanalys, har skrivit två rapporter som vi beskrivit i omEV. I denna podd intervjuas Per Kågeson av redaktionens Mats-Ola Larsson om de resonemang som framförs i rapporterna.
Del 1 handlar om IVA-rapporten ”Vätgasens roll för tunga vägtransporter”. Här berättar Per Kågeson om vilka bedömningar som IVA-gruppen gör om de företagsekonomiska förutsättningarna för att producera vätgas och driva lastbilar med vätgas från 2030 och därefter. Har berättar också vad IVA-gruppen tror om motsvarande kostnader för batterilastbilar och lastbilar på elväg.
omEV #60: Om V2G
Vår skribent Jens Hagman har skrivit tre nyhetsbrev om tekniker för att låna fordonsbatterier för att reglera frekvens, tillföra lokal effekt eller återföra el till ett lokalt nät, så kallad Vehicle to grid Vehicle to home och Vehicle to load, sammanfattat V2X. I dagens podd berättar Jens något om de trender han sett, vilka drivkrafter som ligger bakom och vilka aktörer som tar plats.
00:45 Vilka är tänkbara fordonsägare och vilka förutsättningar behöver uppfyllas för att det ska fungera.
07:15 Nyttor för elnäten.
08:10 Vad vet man om påverkan på batterier.
13:25 Vilken roll kan fordonsindustrin få, hur agerar de, och vilka är deras drivkrafter.
16:05 Vad talar för och vad talar emot att tekniken slår igenom
18:20 slut
Länkar till artiklarna
Borta bra men hemma bäst? https://omev.se/2022/04/07/serie-om-v2x-borta-bra-men-hemma-bast-2-3/
Applikationer, användarbeteenden och vanliga frågor https://omev.se/2022/04/05/serie-v2x-applikationer-anvandarbeteenden-och-vanliga-fragor/
Batteridegradering, V2X med AC laddare och standards https://omev.se/2022/04/22/serie-om-v2x-batteridegradering-v2x-med-ac-laddare-och-standards-3-3/
omEV #59: Om eComExpo
Jens Hagman och Magnus Karlström samtalar med Mats-Ola Larsson om eComExpo.
omEV #58: Om celltillverkning i Europa
Planer på produktion av battericeller i Europa.
Vår skribent Helena Berg har skrivit sex nyhetsbrev om utbyggnaden av cellproduktion i Europa. I dagens podd berättar Helena något om de trender hon sett, vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingen och vilka aktörer som tar plats.
00:00 Intro – vad innehåller nyhetsbreven.
01:15 Hur stora är planerna på cellproduktion i Europa? I runda tal har aviserats fabriker som sammanlagt har 1000 GWh årlig produktionskapacitet till 2030. Som jämförelse kan nämnas Northvolts anläggning i Skellefteå som i ett första steg får drygt 30 GWh kapacitet. Är det risk för överkapacitet?
02:20 Trender i Europa. Nystartade aktörer väljer etableringsplats utifrån specifika förutsättningar ett visst land eller region, där även riskkapital spelar stor roll. Etablerade aktörer med koreanska ägare tycks prioritera Östeuropa medan kinesisk-ägda aktörer för närvarande fokuserar på Tyskland.
04:20 Vilka faktorer påverkar valet av geografi? Lokalt stöd och intresse hos lokalsamhället och möjligheter till medfinansiering kan spela roll. Andra faktorer är tillgången till kompetens, lokal infrastruktur, elsäkerhet och klimataspekter av el, och inte minst närhet till kunder och testmiljöer i exempelvis fordonsindustrin. EU:s tullregler kan ha betydelse.
09:15 Risker för problem eller flaskhalsar. Tillgång till utrustning och personal kan bli en flaskhals. Andra hinder kan vara tillgången till småskaliga test- och pilotanläggningar
11:40 Reflektioner kring fordonsindustrins utveckling och strategiska val. Tillverka celler inhouse eller förlita sig på underleverantörer? Hur utvecklas joint ventures? Kommer Europa ikapp Kinas produktionskapacitet 2030?
12:55. Uppdatering – vad har hänt sedan breven kom ut? Verkor har valt Dunkerque i Frankrike. Eurocell – ett brittisk-koreanskt bolag letar etablering i Europa. Northvolt/Volvo Cars har valt Göteborg.
14:20 Varför en serie om enbart celltillverkning och inte t.ex. tillverkning av hela batteripack? Svårt att dra gräns mellan pack, styrenhet och övrigt fordon. Celler blir en logisk enhet och den säger mycket om batteribranschen och fordonstillverkare.
17:20 Slut
Musiken i podden har gjorts av Wintergatan.
Serien om celltillverkning:
2022-01-20 Norge. https://omev.se/2022/01/20/batterier-cellproduktion-del-1-norge/
2022-01-21 Gigafactories i UK. https://omev.se/2022/01/21/batterier-cellproduktion-del-2-gigafactories-i-uk/
2022-01-25 Koreanska satsningar i Europa. https://omev.se/2022/01/25/batterier-cellproduktion-del-3-koreanska-satsningar-i-europa/
2022-01-27 Kinesiska satsningar i Europa. https://omev.se/2022/01/27/batterier-cellproduktion-del-4-kinesiska-satsningar-i-europa/
2022-02-01 På gång i Italien, Frankrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien och Serbien. https://omev.se/2022/02/01/4550/
2022-02-03 Produktion av battericeller i Europa – en sammanfattning. https://omev.se/2022/02/03/cellproduktion-del-6-produktion-av-battericeller-i-europa-en-sammanfattning/
omEV #57: Om Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL)
Swedish Electric Transport Laboratory, SEEL, etablerar testbäddar för forskning och utveckling inom elektromobilitet. Bolaget ägs och drivs gemensamt av Chalmers och RISE. SEEL etablerar tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås. De ska vara i drift 2023.
Uppdraget är att utgöra plattformar för aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin, maritima sektorn och andra aktörer. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut ges också tillgång till en avancerad forskningsmiljö.
Testbädden är del av en europeisk satsning på värdekedjan för batterier. Energimyndigheten stödjer elektromobilitetslabbet SEEL med 575 miljoner kronor inom ramen för projekt av gemensamt europeiskt intresse (Important Projects of Common European Interest IPCEI), för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för European Battery Alliance. https://www.ri.se/sv/test-demo/seel.
Intervju med VD Henrik Svenningstorp.
Start: Vad är SEEL för organisation.
1:00 Vad kommer de satsa på och vilka är förväntningarna.
3:50 Vilken roll kan SEEL få för industri och forskning. Vad kommer kunna göras i säkerhetslabbet i Borås.
6:50 Hur kan små företag komma in i SEEL. Vad kommer vara öppet för kunder utöver garantikunder.
8:30 Hur bli attraktiv för kunder på Europanivå.
9:45 Vilka är SEEL:s garantikunder och vad tillför SEEL som inte stora industriaktörer klarar själva.
11:25 Hur följa teknikutvecklingen på batteri- och teknikområdet.
14:00 Hur samverka med marina sektorn. Hur få in forskaraktörer.
17:05 Testning av elnät, V2G etc.
19:00 Henriks personliga reflektioner om processen från start till nu.
20:25 Slut.
omEV #56: Om Socialt ansvar i fordonsindustrin
Mats-Ola Larsson har skrivit en artikelserie om socialt ansvar i fordonsindustrin. I dagens avsnitt diskutera jag och Mats-Ola artiklarna.
00:27 Anledningen till att serien skrevs. Den första är att det är en viktig fråga hur de sociala villkoren är. Fokusen kommer också öka på de här frågorna eftersom det kommer bli fler elfordon. Den här frågan är också troligtvis intressant för våra läsare.
01:55 Frågornas betydelse. De kommer öka på grund av kommande lagstiftning och många kommer behöva arbeta med att hantera ansvaret.
02:40 Statusen för EU-lagstiftningen som är på gång. Det finns redan en lagstiftning kring konfliktmineraler, men det kommer en ny lagstiftning som kommer kräva att företag tar ett större ansvar (arbetsmiljö,miljö) för sina leverantörskedjor.
03:45 Ett företags ansvar när lagstiftningen är på plats. Det är rimligt att anta att deras uppgift blir att säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs längs med sitt företags leverantörskedjor.
05:00 Koboltfrågan. En genomgång av brytningen i Demokratiska republiken Kongo.
09:00 Diskussion om sätt att tänka kring de sociala villkoren för produktion av metaller och mineraler för elfordon. Det är ett ihåligt argument om man använder det för att vi inte ska satsa på elfordon. Det viktiga är att vi som kan försöker påverka så att de sociala villkoren blir bättre.
11:30 Bra aktiviteter om man som svensk aktör vill försöka förbättra situationen. Det finns en hel del internationella organisationer som arbetar aktivt med att stödja aktörer att arbeta med frågan. Ett bra svenskt exempel är hur SL, Västtrafik och Skånetrafiken har arbetat med till exempel krav vid upphandling. Ett annat exempel är att arbeta väldigt nära leverantörerna och hjälpa dom att bli bättre.
17:40 omEV bör bevaka följande utvecklingar inom området på sikt. Vi bör följa EU-lagstiftningen. Om sociala villkor kommer påverka vilka teknikval som görs framåt. Följa diskussionen om svenska nya gruvor eller om vi ska importera metaller. Vi bör också bevaka om aktörer som till exempel Amnesty bedömer om situationen blir bättre. En annan vinkel är att undersöka hur mycket konsumenterna bryr sig om de sociala villkoren för arbetarna och om det finns en konsumentmakt.
25:40 Mats-Ola reflekterar om varför det var en meningsfull och rolig artikelserie att skriva.
27:44 Slut
omEV #55: Om Infrastruktur för hemmaladdning oavsett boendeform
Energimyndigheten släppte nyligen utredningen ”Analys och förslag för bättre tillgång till laddinfrastruktur för hemmaladdning oavsett boendeform”. I dagens podd pratar vi med Anders Lewald och David Mowitz på Energimyndigheten som deltagit i arbetet. Utredningen fokuserar på den typen av laddning som kräver aktiv medverkan av någon aktör utöver bilägaren.
00:30 Laddning vid parkering i samfälligheter. Behovet ökar i takt med fler laddbara bilar. Vad krävs för att en samfällighet ska kunna erbjuda laddning till dem som parkerar? Om inte laddning redan är inskrivet som en verksamhet behövs enligt dagens regelverk och rättspraxis i praktiken en ny förrättning. I juridisk mening är detta enligt utredningen inget större problem. Men det kommer krävas en aktiv insats av många föreningar och här finns troligen ett stort behov av kunskapsstöd.
07:30 Rätt till laddning. En närbesläktad fråga är om bilägare ska kunna kräva tillgång till laddning. I juridisk mening är bilägaren idag i händerna på fastighetsägaren eller samfällighet. Bilägaren kan önska sig, men inte begära laddmöjlighet. Norge, Frankrike och Spanien har regler som ger vissa typer parkerare rätt att få tillgång till laddning, med ett antal förbehåll. Utredningen har kartlagt skillnader och likheter mellan systemen. Man föreslår dock inget specifikt upplägg för Sverige. Det får regeringen fundera vidare på, om man ser behovet.
14:00 Kommuners roll. Många kommuner funderar på sin roll för att underlätta laddning. Utredningen ger exempel på hur Stockholm, Göteborg och Malmö börjat jobba med frågan om att tillföra laddning på gatumark. Anders Lewald betonar samtidigt i podden att kommunernas viktigaste roll i allmänhet är som fastighetsägare. De behöver bygga ut laddning i kommunägda flerbostadsområden. Möjligheten att ladda hemma är ju den enskilt viktigaste faktorn om merparten bilägare ska kunna välja laddbart.
19:30 Tillgänglighet. Tillgänglighet för funktionsvarierade vid publik laddning uppmärksammas sällan utanför gruppen som berörs. Men egenligen är det en lika viktig fråga som rätten att få tillgång till laddning, om än för en mindre grupp bilanvändare. Utredningen har tittat på frågan och uppmanar aktörerna att ta in sådana aspekter när man bygger laddare. Podden ger exempel.
21:00 EU-krav. Slutligen gör podden ett nedslag i EU-kommissionens kommande förslag på krav på laddinfrastruktur. Beslut väntas i slutet av året och Energimyndigheten ger några inspel om hur sådana regler bör utformas.
25:00 Avslut.
omEV #54: Om oljans osäkra framtid
Idag släpper vi en podd om oljans osäkra framtid. Månadsskiftet sept-okt publicerade vi tre artiklar om OPEC, Saudiarabien och Ryssland. Artiklarna diskuterar oljans framtid och några av de stora oljeaktörernas strategier.
I podden berättar omEV:s Magnus Karlström och Jens Hagman vad de kom fram till i sitt sökande efter information. Prognoser pekar på fortsatt ökad försäljning av olja. Samtidigt börjar åtminstone några oljeaktörer förbereda för ett liv efter oljan. Klimatpolitik och övergången till elfordon kan bromsa fortsatt lönsamhet. Botemedlet verkar vara att styra mot nya energibärare, men också att investera oljepengar i andra branscher med bättre framtidsutsikter.
Mats-Ola Larsson intervjuar.
omEV #53: Om styrmedel
Idag släpper vi en podd om styrmedel. I samtalet medverkar miljökonsult Magnus Nilsson, Pia Sundbergh från Trafikanalys och professor Sverker Carlsson Jagers från Göteborgs universitet.
Poddens innehåll
00:00-05:20 Mats-Ola Larsson gör en kort genomgång av kommissionens nya förslag på transportområdet (se nedan).
05:20-21:40 Magnus Nilsson är fristående miljökonsult med mångårig erfarenhet av Sveriges och EU:s miljöpolitik. Han hjälper oss att analysera effekter av Kommissionens paket på fordon och drivmedel. Magnus ger en bild av ett ambitiöst styrmedelspaket. Om de genomförs kommer förslagen påverka fordon och infrastruktur ordentligt.
21:40-33:20 Pia Sundbergh är analytiker och utredare på Trafikanalys. Hon berättar hur styrmedel bör utformas för att ge goda effekter och hur de kan analyseras. Några faktorer hon lyfter upp är: Vem gynnas och vem förlorar? Kostnadsnytta, rekyleffekter och effekter på andra mål. Hade andra styrmedel gett samma effekt billigare? Och inte minst, hade detta hänt ändå?
33:20-50.01 Professor Sverker Carlsson Jagers från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet berättar vad forskningen säger om allmänhetens acceptans och tilltro till styrmedel. Han beskriver vilka faktorer som påverkar acceptansen hos olika grupper. Hur viktig är känslan av rättvisa, aspekten tätort-glesbygd, hög-låginkomsttagare och liknande? Det finns några tumregler för att ge politiska styrmedel hög acceptans där tillit, transparens och upplevd rättvisa och proportionalitet är några.
EU-kommissionens förslag i korthet
EU-kommissionen har tagit fram ett åtgärdspaket som svar på EU-politikens mål att minska unionens klimatpåverkan med 55 procent år 2030 (relativt 1990). EU-målet kallas ”den gröna given” och kommissionens förslag kallas ”55-procentspaketet”
Antalet tillgängliga utsläppsrätter i EU:s gemensamma handelssystem ETS föreslås minska snabbare. Mer av flygets utsläpp ska ingå. Utsläpp från sjöfarten ska föras in i handelssystemet. En koldioxidavgift föreslås på vissa importvaror. De nationella utsläppsminskningarna ska gå snabbare. Kraven ska skärpas på fordon och infrastruktur för drivmedel. En genomgång av paketet i korthet finns här [1].
Separat utsläppshandel för vägtransporter
Utsläppen från vägtransporter och bostadsuppvärmning ingår inte i utsläppshandeln ETS utan ingår i de nationella kraven att minska utsläppen, den så kallade ”ansvarsfördelningen”. Kommissionen föreslår nu att de ska föras in i en separat, ny utsläppshandel från 2026. Dessa utsläpp kommer dock fortfarande på något sätt ligga kvar inom EU-ländernas nationella mål. Hur ett EU-gemensamt handelssystem kommer att samordnas med nationella utsläppsmål har jag inte lyckats förstå utifrån de dokument jag hittat hittills. Vi får återkomma. [2], [3], [4]
Nollutsläpp från lätta fordon 2035
För personbilar föreslås utsläppen år 2030 vara 55 procent lägre och 50 procent lägre för lätta lastbilar jämfört med nivån 2021. Detta är en skärpning jämfört med dagens krav på minskning med 37,5 procent ( personbilar) respektive 31 procent (lätta lastbilar)
Krav på laddställen
Direktivet om infrastruktur för alternativa drivmedel föreslås skärpas rejält. Varje medlemsland ska se till att det finns publika laddställen som motsvarar minst 1 kW laddeffekt per registrerad fullelektrisk bil och lätt lastbil i slutet av varje år. För laddhybrider föreslås ett krav på det måste finnas 0,6 kW laddeffekt per lätt fordon.
EU-kommissionens föreslår följandel krav på laddinfrastruktur i TEN-T-korridorerna:
- Lätta fordon: Till 2025 ska finnas minst 300 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 150 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 600 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 150 kW effekt.
- Tunga fordon: Till 2025 ska finnas minst 1 400 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 350 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 3 500 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 350 kW effekt.
Kommissionen föreslår också krav på snabbladdare för tunga fordon vid uppställningsplatser och terminaler längs TEN-T-vägar. Man vill ha ett regelverk för att säkerställa enkla betallösningar. Även för större hamnar längs nätverket föreslås krav till 2030 på laddinfrastruktur för containerfartyg, rorofartyg och passagerarfärjor. Även inlandsjöfart berörs. Flygplatser ska tillhandhålla laddmöjligheter för flyg. [6]
Krav på tankställen med vätgas och metan
För vätgas föreslås att tankställen finns för lätta och tunga fordon med maximalt 150 km mellanrum längs TEN-T-vägnätet senast 2030. Det ska även finnas flytande vätgas med maximalt 450 km mellanrum för tunga fordon. Man föreslår också vissa krav på tankställen med flytande metangas (naturgas/biogas) för tunga fordon längs TEN-T-vägar och hamnar. [6]
Referenser
[2] https://www.carbonbrief.org/qa-how-fit-for-55-reforms-will-help-eu-meet-its-climate-goals#emissions
[3] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3543
[4] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3542