Förslag om EU-lagstiftningspaket för elnätstariffer 

Parallellt med kommissionens handlingsplan för elektrifiering [1] presenterades i juli ett lagstiftningspaket om framtidssäkrade elräkningar [2].

För elektrifieringen av transportsektorn kan detta bli ett viktigare EU-paket än flera initiativ som är direkt transportpolitiska, då förslagen innebär möjligheter att prioritera laddstationer för elanslutning, gemensamma regler för utformning av elnätstariffer som främjar smart laddning samt radikalt nya förutsättningar för medlemsländer att finansiera anpassning av elnät och laddstationer utifrån energitrygghetssynpunkt.

Tidslinje över EU-förslag på elnätsområdet

För att sätta kommissionens handlingsplan för elektrifiering och lagstiftningspaketet om framtidssäkrade elräkningar i ett större sammanhang följer här en kortfattad översikt över några centrala åtgärder på elnätsområdet sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Är man redan bekant med området och vill läsa om kommissionens förslag kan man hoppa över denna del.

2022 – REPowerEU‑planen presenteras med förslag på åtgärder i syfte att skyndsamt fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland med fokus på energieffektivisering, diversifiering samt ökad produktion och användning av förnybar el [3]. REPowerEU möjliggör att använda återhämtningsfonden (totalt cirka 300 miljarder euro) för att finansiera energiåtgärder. Sverige har inkluderat bland annat Klimatklivet och Industriklivet i sin återhämtningsplan, men har valt att inte inkludera specifika elnätsprogram [4]. Det har till exempel Spanien som allokerat 6,9 miljarder Euro till elnätsutveckling inklusive energilager [5]. I Sverige inkluderas däremot åtgärder för att snabba upp tillståndsförfarandet för elnätsbyggnation, vilket sannolikt avser medel för berörda myndigheter [4].

2023 – Ren Energi-paketet träder i kraft vilket innebär förändringar av bland annat elmarknadsdirektivet som rör till exempel nya krav på nätutvecklingsplaner och utformning av nättariffer. Tidigare nyhetsbrev finns här [6,7].

Green Deal Industrial Plan lanseras och omfattar förordning om nettonollindustri (NZIA) och förordning om råvaror av avgörande betydelse (CRMA), en översyn av EU:s elmarknadsdesign med fokus på att stärka konsumentskydd mot energiprischocker samt en översyn av förordningen om transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E) [8].

2024 – EU-val och den nya energikommissionären Dan Jørgensen får en gedigen ”att göra”-lista från Ursula van der Leyen [9]. Ett stort fokus ligger på elnätsutveckling och här aviseras för första gången bland annat Electrification Action Plan.

2025 – i februari presenteras Clean Industrial Deal, ett åtgärdspaket för att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och påskynda övergången till klimatneutralitet [10]. För att understödja genomförandet lanseras parallellt Affordable Energy Action Plan, en handlingsplan för överkomliga energipriser [11]. Handlingsplanen lyfter medlemsländernas möjligheter att snabbt minska elkostnaderna för hushåll och företag samt lyfter möjligheterna med ökad flexibilitet, bland annat uppmuntras fler att byta elavtal. Idag har 73 procent av EU:s hushåll fasta elavtal.

I slutet av 2025 presenteras det europeiska nätpaketet, European Grids Package, vilket omfattar förslag om en ny TEN-E-förordning, med bland annat förslag om ett EU-gemensamt scenarioarbete för elnätsutveckling, samt ett antal förslag för snabbare tillståndsgivning och elanslutningar med fokus på digitalisering, till exempel att ansökningar om elanslutningar ska samlas i en nationell digital portal [12].

2026 – Som en del i handlingsplanen för överkomliga energipriser meddelas i mars ett paket om tillgång till energi för alla invånare, Citizens Energy Package [13], där medlemsländerna bland annat uppmanas att utforma nättariffer för att främja energigemenskaper och flexibel förbrukning [14]. Paketet framhåller också betydelsen av att införa smarta elmätare fullt ut. Paketet aviserar att kommissionen ska ta fram en vägledning för utformning av nättariffer, men denna skrivning skärps redan i april när kommissionen i AccelerateEU skriver att den avser att lägga fram ett lagförslag om tariffer och skatter för elnät [15].

Under sommaren tillkommer kommissionens handlingsplan för elektrifiering och lagstiftningspaket om framtidssäkrade elräkningar.

Lagstiftningspaket om framtidssäkrade elräkningar

Kommissionens förslag vill framtidssäkra elräkningar genom att adressera två komponenter i elräkningen – elnätstariffer och beskattningen [2].

Harmonisering av elnätstariffer

Idag regleras elnätstariffer nationellt utifrån EU-gemensamma principer som definieras i Elmarknadsdirektivet. Dessa principer har utvecklats för att främja ökat resursnyttjande av elnäten snarare än nybyggnation i det reformpaket av EU:s elmarknadsdesign som lanserades 2023. Elnätstariffer ska återspegla kostnaden för drift och utveckling av elnätet, men kommissionen anser att systemkostnaden beror på hur väl elnätsföretag sköter sina nät och hur deras kompensation beräknas, vilket innebär att det finns stora skillnader kring prissättning. Kommissionen anser att det är nödvändigt att gå fram med lagstiftning för att säkerställa att gemensamma principer för utformningen av nättariffer implementeras i samtliga medlemsstater.

Förslaget innebär bland annat krav på tidsdifferentiering av elnätstariffer, vilket redan är ett krav för distributionsnät (lokal- och regionalnät) men kravet utökas till att även omfatta transmissionsnätet, samt belyser även vikten av ökad koordinering mellan elsystemsnivåer. Vidare föreslås krav på ökad transparens om tariffupplägg och vägledning till användare om hur de kan sänka sina elnätskostnader. Kommissionen skriver uttryckligen att elnätstariffer ska stimulera flexibel konsumtion, såsom elfordonsladdning, under perioder med hög förnybar produktion. Förslaget syftar till att harmonisera vilka kostnader som ska täckas av elnätstariffer och att ta fram en gemensam struktur för utformning av elnätstariffer.

Prioritering och hantering av anslutningsköer

Vidare föreslår kommissionen att nätbolag ska prioritera mogna projekt i anslutningsköer samt att de ska få möjlighet att avvisa eller omprioritera projekt som blockerar kapacitet. Detta är en stor förändring jämfört med dagens princip om ”first come, first served” och kommissionen avser att implementera transparenta och icke‑diskriminerande regler för hantering av nätkonflikter och flaskhalsar.

Flexibilitet och smarta elnät som alternativ till nätutbyggnad

I European Grids Package, som är under förhandling, finns förslag om att införa krav på att nätbolagen i första hand ska överväga ”non-wire alternatives”, såsom flexibilitet och lagring, för att minska kostnaderna. Idag saknas en EU-gemensam definition av smarta elnät och därför föreslås att ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, ska ta fram gemensamma indikatorer som kan användas för att bedöma när smarta lösningar kan ersätta eller komplettera traditionell nätutbyggnad.

Uppdaterade mål för smarta elmätare

Smarta elmätare är på många sätt en avgörande möjliggörare för ett flexibelt elnät och även om mål finns har utrullningen skett ojämnt i unionen. Kommissionen föreslår därför uppdaterade implementeringskrav för smarta mätare: 50 procent av slutkunderna till 2030 och 75 procent till 2033.

Ökad europeisk styrning och insamling av energidata

Fler gemensamma regler och ökad koordinering innebär ett ökat samarbete mellan EU:s tillsynsmyndigheter. Förslaget innehåller även gemensamma regler för datainsamling och för hur den ska tillhandahållas i digitala verktyg som förbättrar nätplanering och förenklar kundinformation. Detta följs av krav på interoperabilitet och cybersäkerhet. Sammantaget föreslås att tillsynsmyndigheterna både ska få en stärkt roll och mer ansvar, men samtidigt förutsätts de agera på ett mer koordinerat sätt.

Lägre skatt på el jämfört med gas

Förslaget innebär att medlemsländerna måste införa en generell princip om att beskatta eldistribution lägre än gasdistribution. Energiskattedirektivet ålägger miniminivåer för skatt på energiprodukter, vilka inte har ändrats sedan 2004. För hushåll är nivåerna 1 euro/MWh för el och 0,3 euro/MWh för gas. Förslaget innebär alltså att frångå den princip som föreskrivs i energiskattedirektivet.

Den nationella undantagsklausulen omfattar nu även energitrygghetsåtgärder

I EU:s finanspolitiska ramverk finns möjlighet för medlemsländerna att ansöka om undantag från ordinarie budgetregler för finansiering av försvaret [16]. Förslaget lyfter att EU-kommissionen nu även har utökat tillämpningen till att omfatta energitrygghetsåtgärder, till exempel investeringar i elnät och laddinfrastruktur. EU:s medlemsländer uppmanas därför att ansöka om undantag tillsammans med en preliminär lista över energitrygghetsåtgärder och deras beräknade budgetkostnader. Förändringen är motiverad av Iran-konflikten men även av Rysslands krigsföring.

Egen kommentar

I regel brukar EU-kommissionen till stor del landa sina förslag med mindre justeringar men dessa förslag är både detaljerade och långtgående i styrningen av nationella myndigheter, så det blir intressant att följa utvecklingen. Intentionen att skapa mer förutsägbara spelregler för nättariffer, anslutningsköer och smarta nät borde dock inte påverkas av detta.

Att inkludera energiinvesteringar som en försvarsåtgärd är logiskt men i dagsläget har jag inte läst något om att även utöka undantagen till att inkludera åtgärder för att öka efterfrågan på elfordon, vilket skulle vara en logisk förlängning.

Referenser

[1] omEV, EU:s Electrification Action Plan, 20 augusti 2026  länk

[2] EU-kommissionen, Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EU) 2019/943, as regards future-proofing electricity bills in the Union, through reducing system costs and fostering electrification and digitalization (COM/2026/600 final) länk

[3] EU-kommissionen, REPowerEU länk

[4] Regeringskansliet, Åtgärderna i den svenska återhämtningsplanen, uppdaterad 26 januari 2026 länk

[5] EU-kommissionen, Spaniens återhämtningsplan, augusti 2026 länk

[6] omEV, Tillgång på el i laddstationen – arbetet med nätutvecklingsplaner, 23 oktober 2024 länk

[7] omEV, Effektavgift och laddning, 11 mars 2025 länk

[8] EU-kommissionen, The Green Deal Industrial Plan länk

[9] EU-kommission, Mission letter Jørgensen, december 2024 länk

[10] omEV, Clean Industrial Deal – EU:s affärsplan, 27 februari 2025 länk

[11] EU-kommissionen, Handlingsplan för överkomliga energipriser, 26 februari 2025 länk

[12] EU-kommissionen, European Grids Package,10 december 2025 länk

[13] EU-kommissionen, Citizens Energy Package, 10 mars 2026 länk

[14] omEV, Energigemenskaper i några europeiska länder, 25 mars 2026 länk

[15] EU-kommissionen, AccelerateEU, 22 april 2026 länk

[16] EU-kommissionen, Escape clauses länk