Clean Industrial Deal – EU:s affärsplan

Den 11 december 2019 presenterade kommissionen den gröna given [1]. En strategi med många lagförslag och budget för att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050.

Strategin förklarade mycket av vad kommissionen fokuserade på och gjorde.

Nu är den ändrad.

Den 26 februari 2025 presenterade kommissionen “A Clean Industrial Deal” [2,3] eller på svenska ”den rena industrigiven” [4].

Den syftar till att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och påskynda övergången till klimatneutralitet. Den rena industrigiven har alltså dubbla ambitioner.

Något som säger mycket är att kommissionen väljer att använda ordet affärsplan när den beskriver den rena industrigiven. Det är inte en strategi. Det är en modig affärsplan som stödjer konkurrenskraft och motståndskraft för vår industri. Given ska accelerera minskningen av växthusgaser i Europa och säkerställa framtiden för tillverkningen i Europa.

A Clean Industrial Deal innehåller många förslag på åtgärder och annonserade lagförslag, samt förslag på budgetsatsningar. Vi beskriver några nedan och har redan beskrivit några i ett tidigare nyhetsbrev [5].

Varför behövs den rena industrigiven?

Enligt kommissionen måste EU så fort som möjligt hantera tre utmaningar samtidigt. De är klimatförändringarna, konkurrenskraft och behovet av kritiska material.

De vill inte minska ambitionerna som fanns i den gröna given att minska växthusgaser. De skriver att i en instabil värld är det viktigt att EU:s system står för tydlighet och förutsägbarhet. Kommissionen anser att målen att minska växthusgaser kommer att driva tillväxt och välstånd för européerna.

Men samtidigt måste konkurrenskraft säkras. De fokuserar också mycket på ordet tillverkning. Konkurrenskraftig tillverkning skapar innovation, kvalitetsjobb och autonomi. Den rena industrigiven ska fokusera på att skapa bra förutsättningar för industrin att investera och att tillverka i EU.

Vad vill de uppnå med den rena industrigiven?

De två viktigaste åtgärderna är att få ner energipriserna i EU och öka efterfrågan på rena produkter.

De väljer också att lyfta cirkularitet som en prioritet.

De kommer också fokusera på två sektorer:

• Den energiintensiva industrin som snabbt behöver stöd för att hantera höga energipriser, orättvis global konkurrens och för komplexa regleringar.
• Clean-tech för att den sektorn behövs för att driva industriell transformation, konkurrenskraft och minskning av växthusgaser. Där kommer kommissionen satsa på att få fram policy som driver efterfrågan på deras produkter.

Viktigaste lagförslagen

The Industrial Decarbonisation Accelerator Act som har målet att minska tiden det tar att få tillstånd att få i gång produktion. Inom ramen för det lagförslaget ska en låg-koldioxidetikett för stål och cement tas fram.

En revision av the Public Procurement Directive, som ska möjliggöra att krav på hållbarhet, resiliens och europeiska produkter ska kunna användas i offentlig upphandling, men även i privat upphandling. ”Made in Europe” ska kunna användas i upphandling på något sätt. Lagförslaget kommer Q4 2026.

The Circular Economy Act ska skapa en marknad i Europa för avfall och återanvänt material. Den kommer nästa år.

En ny Clean Industrial Deal State Aid Framework som ska säkerställa att det går fortare att få godkänt med statsstöd för förnyelsebar energi, industriell förnyelse och att det finns tillgång på produktion av clean tech i Europa. Förslaget ska komma Q2 2025.

De kommer också arbeta med att ta fram nya förslag på att snabba processen att få Important Projects of Common Interest godkända.

Kommissionen kommer att uppdatera General Block Exemption Regulation under 2027.

De presenterade också Affordable Energy Action Plan igår. Den ska stimulera investeringar i “ren energi”. Den innehåller också förslag för att förbättra energimarknadens funktionssätt [7].

Kommissionen kommer också att presentera en delegerad akt för low carbon hydrogen, som kommer skapa villkoren, på ett pragmatiskt sätt, att producera vätgas med låga utsläpp av växthusgaser. Den kommer Q1 2025.

Under mars 2025 kommer den första listan på strategiska projekt för att säkra Europas tillgång på kritiska material.

Något som är speciellt intressant för batterier är att de i dokumenten väljer att lyfta bristen på black mass för återvinningsindustri i Europa. Kommissionen lovar att införa specifika åtgärder för att säkerställa tillgången på black mass.

Snart kommer också Automotive Industry Action Plan under mars 2025 och Steel and Metals Action Plan under våren 2025.

Kommissionen har också förslag kring jobb och kunskaper. Ett viktigt är Union of Skills.

Mer finansiering

Kommissionen skriver att EU:s industri behöver få bättre tillgång på kapital.

Clean Industrial Deal har målet att säkerställa mer medel från EU:s budget till frågorna, underlätta för privata investeringar och förbättra medlemsstaternas möjlighet att stödja med statsstöd för nå målen med given.

Målet är att tillsammans ska det finnas 100 miljarder euro för investering i tillverkning gjord i EU.

De lyfter också att i nästa Multiannual Financial Framework, dvs EU långsiktiga budget, ska en Competitiveness Fund skapas som ska stödja europeiska projekt längs deras investeringsresa. Hela vägen från forskning och innovation, till scale-up och tillverkning. Ni som vill läsa mer om Competitiveness Fund kan läsa [8].

Kommissionen föreslår också en Industrial Decarbonisation Bank. Målet är att de ska ha 100 miljarder euro i finansieringskapital. Pengarna ska komma från ETS, Innovation Fund och en del från InvestEU.

Under 2025 ska de testa en pilot på en miljard euro. Stödformen är ett auktionsförfarande. Aktörer kan söka för att göra investeringar i industriella processer.

Egna kommentarer

Affärsplan för Europa. Det är inte en strategi, utan en affärsplan. Det säger mycket.

Konkurrenskraft. Ordet som är viktigast.

Men europeisk tillverkning är också populärt.

“Made in Europe” som krav i offentlig upphandling?

När von der Leyen höll sitt tal samma dag som Clean Industrial Deal släpptes så lyfte hon fyra frågor: Att göra EU:s finansieringsinstrument starkare, förenkla regelverk, få ner energipriserna och fortsätta vara öppen mot världen [3]. Det säger också en del om prioriteringarna.

Referens

[1] The European Green Deal. Striving to be the first climate-neutral continent. Länk

[2] A Clean Industrial Deal for competitiveness and decarbonisation in the EU. 26 februari 2025. Länk

[3] Opening address by President von der Leyen on the Clean Industrial Deal at the European Industry Summit. Länk

[4] En farkost som i stora drag färdas åt rätt riktning. Svenskt Näringsliv. Länk

[5] Arbetsprogram och förväntningar på Clean Industrial Deal. Omev. 20 februari 2025. Länk

[6] Questions and answers on the Clean Industrial Deal. Länk

[7] Action Plan for Affordable Energy: Unlocking the true value of our Energy Union to secure affordable, efficient and clean energy for all Europeans. Länk

[8] An EU Compass to regain competitiveness and secure sustainable prosperity. Länk

[9] EU pushes ‘buy European’ quotas in major plan to revive industry. Politico. länk

[10] Clean Industrial Deal: beware for one size fits all approach. SMEUnited. Länk

[11] Clean Industrial Deal: job-saving measures must not be delayed. ETUC. Länk

[12] EU to unveil ​‘Clean Industrial Deal’ to cut CO2, boost energy security. Canary Media. Länk

[13] EU plans to boost green aviation and shipping fuels, but sends worrying signal on 2040 climate goal. T&E. Länk

[14] Von der Leyen’s bonfire of the climate laws. Dave Ketting. Länk

[15] Europe’s impossible choice: Which industries should survive the green transition? Politico Länk