Rapport: Rekommendationer för smart och dubbelriktad laddning i EU

När EU-kommissionen i juli 2026 presenterade sin Electrification Action Plan fanns där flera aviserade initiativ om smart och dubbelriktad laddning, bland annat om typgodkännande av fordon och om regulatoriska sandlådor [1]. Bakom sådana skrivelser ligger normalt ett omfattande utredningsarbete, varav en del utförs av externa konsulter. Ett exempel är en studie som letts av konsultföretaget Ramboll på uppdrag av EU-kommissionen [2]. I slutrapporten står det uttryckligen att den ska informera Electrification Action Plans arbete. Rapporten kan därför ge viktiga ledtrådar om EU:s prioriteringar för smart och dubbelriktad laddning framöver.

I rapporten beskriver konsortiet troliga användningsfall samt regulatoriska och andra hinder som bromsar implementering av smart och dubbelriktad laddning. Syftet med rapporten var att identifiera, kartlägga och analysera tekniska, regulatoriska, finansiella och juridiska hinder och möjliggörare för storskalig utrullning [2]. Rapporten redovisar även 21 rekommendationer för hur smart och dubbelriktad laddning kan skalas upp i EU [2].

Rapporten är omfattande, 196 sidor med bilagor. Detta nyhetsbrev är en sammanfattning av viktiga resultat, med särskilt fokus på de delar som berör dubbelriktad laddning.

Flottor och villor är de mest attraktiva användningsfallen

Rapporten analyserade fem generiska användningsfall: villor, lägenhetshus, arbetsplatser, flottdepåer (lätta och tunga kommersiella fordon) och publik laddning [2].

Flottdepåer anses av rapportförfattarna vara den mest attraktiva första marknaden. Flottor med förutsägbara körmönster, stora batteripack och centraliserad laddinfrastruktur som exempelvis skolbussar och sopbilar lyfts fram som särskilt intressanta [2]. En stark drivkraft för kommersiella aktörer är möjligheten att sänka totalkostnaden genom smart och dubbelriktad laddning [2]. Efter flottor anses villor vara mest attraktivt [2]. Dubbelriktad laddning begränsas dock ännu av få tillgängliga produkter, heterogena mät- och avgiftsstrukturer samt fragmenterad tillgång till data [2]. Smart laddning kan redan idag vara värdeskapande för lägenhetshus och arbetsplatser, men introduktionen av dubbelriktad laddning hindras av de delade ägandeformerna vid parkering i flerbostadshus och mer oförutsägbara inkopplingstider för arbetsparkering [2]. Publik laddning anses ha mycket begränsad potential, särskilt DC-snabbladdning där inkopplingstiden är kort och optimerad för snabb energitillförsel till fordonen [2].

Smart laddning är redo men utmaningar kvarstår för dubbelriktad laddning

En övergripande slutsats från rapporten är att smart laddning är tekniskt och kommersiellt mogen, och befintlig EU-lagstiftning utgör inget större hinder för fortsatt utrullning [2]. Dubbelriktad laddning har inte nått samma mognad och möter enligt rapporten ett antal utmaningar som [2]:

– Dubbelbeskattning

– Införlivande av EU-lagstiftning är fragmenterat

– Luckor i tekniska standarder och brist på interoperabilitet

– Begränsad tillgång till certifierad hårdvara för dubbelriktad laddning

– Ojämn penetration av smarta elmätare

– Låg medvetenhet hos konsumenter

– Marknadsstrukturer som missgynnar distribuerade mobila resurser som fordonsbatterier

21 rekommendationer för att stödja utrullning av smart och dubbelriktad laddning

För att smart och dubbelriktad laddning ska kunna uppfylla sin potential i EU måste nuvarande hinder överbryggas. Rapporten presenterar 21 rekommendationer för hur detta kan ske [2]. De 21 rekommendationerna är uppdelade i fem pelare och kräver en del förkunskap hos läsaren. Vi har inkluderat en kortfattad beskrivning av respektive pelare nedan, en mer utförlig beskrivning finns återgiven i rapportens första bilaga [2].

Styrning och möjliggörande ramverk (rekommendation 1-4)

Pelaren handlar i huvudsak om att säkerställa att befintlig EU-lagstiftning implementeras och harmoniseras hos medlemsländerna. Undantaget är revideringen av energiskattedirektivet, där förslaget är att på EU-nivå slå fast att el ska beskattas när den används, inte när den lagras eller matas tillbaka. I denna pelare ingår även rekommendationer om att regulatoriska sandlådor bör skapas.

Tekniska standarder och interoperabilitet (rekommendation 5-9)

Fokuserar på tekniska hinder. Exempelvis hur det ska säkerställas att befintliga regelverk implementeras, vilket inkluderar AFIR:s krav på ISO15118-20 standard för ny eller renoverad publik laddningsinfrastruktur år 2027. Vissa rekommendationer kan kräva ny lagstiftning. En rekommendation är att integrera ett minimikrav för dubbelriktad laddning i EU:s typgodkännande för fordon. Rapporten vill även se harmonisering av mätning och avräkning för dubbelriktad laddning.

Marknadsdesign och flexibilitetsintegration (rekommendation 10-13)

Rapporten konstaterar att dagens elmarknader är utformade för stora, stationära och förutsägbara tillgångar. Rekommendationerna pekar på behov av att förändra nätanslutningskoder, harmoniserade krav för aggregatorer och att processer anpassas till 15-minutersintervall.

Infrastrukturutbyggnad (rekommendation 14-16)

Rekommendationerna adresserar de fysiska förutsättningarna. Bland annat rekommenderas aktiviteter för att snabba på utrullningen av smarta elmätare och att offentliga stöd bör riktas mot de mest sannolika användningsfallen (flottor och depåer). Medlemsstater rekommenderas att sätta nationella mål som prioriterar dubbelriktade AC-laddare för bostäder och arbetsplatser.

Aktörsengagemang och kapacitetsuppbyggnad (rekommendation 17-21)

Rekommendationerna är fokuserade på samordning och kunskapsutbyggnad. Detta inkluderar kontinuerlig dialog mellan EU-kommissionen och medlemsländerna för att minska skillnader i genomförande. Andra rekommendationer handlar om informationsinsatser, möjliggöra jämförelser mellan olika erbjudanden och uppmuntra kommuner och regioner att etablera lokala initiativ med fokus på den lokala nyttan. Slutligen rekommenderas nationella program som finansierar initiativ med störst nytta i närtid, vilket enligt rapportförfattarna främst är flottor, depåer och andra förutsägbara miljöer.

Egen kommentar

Rapporten är skriven av konsulter och det är tydligt skrivet att resultaten och rekommendationerna inte ska tolkas som att de kommer från EU-kommissionen. Men studien är beställd av kommissionen och minst två rekommendationer verkar redan ha materialiserats i skrivelser i Electrification Action Plan eller tillhörande rapporter [3]. Dessa är utredning om typgodkännande och regulatoriska sandlådor. Det återstår att se om fler rekommendationer kommer att tas upp av kommissionen. En trolig framtida aktivitet är att säkerställa att befintlig EU-lagstiftning (ibland efter vissa justeringar) faktiskt implementeras hos medlemsländerna, vilket är ett viktigt första steg enligt rapporten.

Några resultat och rekommendationer förvånar. Rapporten pekar tydligt ut vissa typer av flottdepåer som de starkaste användningsfallen. Det finns visserligen exempel på piloter för både skolbussar och sopbilar men det är en begränsad marknad, många kommersiella fordon har hög transportanvändning, begränsade laddningstider och begränsningar i elanslutning vilket kan minska möjligheten till urladdning. Rapporten tar också tydligt ställning för att dubbelriktade AC-laddare bör prioriteras för bostäder och arbetsplatser. Idag testas både AC och DC i dessa användningsfall. Det återstår att se om rekommendationerna om att prioritera dessa användningsfall och tekniker kommer att få genomslag i framtida riktlinjer och/eller lagstiftning från EU.

Referenser

[1] omEV. 2026. EU:s Electrification Action Plan. länk

[2] Ramboll, Transport & Mobility Leuven och Spark Legal and Policy Consulting för EU-kommissionen. 2026. Rapport: Study on the assessment of use cases and business models for smart and bidirectional recharging in the context of energy system integration. länk

[3] EU-Kommissionen. 2026. Commission Staff Working Document SWD(2026) 595 final, Guidance on regulatory sandboxes and living labs in the EU for vehicle-to-grid pilots. länk