Tillgång på el i laddstationen – arbetet med nätutvecklingsplaner och elektromobilitet

Av Martina Wikström

Det har varit stort fokus på Fit for 55-paketet men ett annat omfattande europeiskt lagstiftningspaket med stor betydelse för elektrifiering av transporter är ”Ren energi för alla i Europa”. Ren energi-paket syftar till att underlätta övergången i EU till ett mer förnybart energisystem och beslutades 2019. Det innehåller revideringar av flera rättsakter, bl.a förnybarhetsdirektivet och elmarknadsdirektivet [1].

Dagens nyhetsbrev ska fokusera på ett nytt krav i elmarknadsdirektivet där elnätsbolag vartannat år ska ta fram så kallade nätutvecklingsplaner och i Sverige pågår nu arbetet med den första planen för perioden 2025-2032. Syftet med nätutvecklingsplaner är bl.a. att redogöra planerade investeringar under de kommande 5 till 10 åren och detta ska göras med särskild tonvikt på vad som krävs för att ansluta ny förbrukning, så som laddstationer för elfordon.

40 % av elnätet i EU är mer än 40 år gammalt och behovet att modernisera och utveckla elnätet är stort för att bl.a. möjliggöra integration av mer förnybar elproduktion och laddning av fordon. EU-kommissionen uppskattar att 584 miljarder Euro behövs investeras i elnäten till 2030 [2].

Hur väl förberedda är 35 europeiska länders elnät?

Som en introduktion till ämnet elnätsutveckling publicerade nyligen GLOBSEC, en tankesmedja med fokus på utrikes- och säkerhetspolitisk, en rapport som bedömde hur väl förberedda 35 europeiska länders elnät är för en övergång till förnybar energi, Grid Transition Index 2024 [3]. Indexet analyserar 30 indikatorer fördelade på tre områden: nuvarande elmarknad och utmaningar, utmaningar i 2030 och möjligheter.

På en fyragradig skala, från välförberedd till inte förberedd, kategoriseras Sverige som väl förberedd, tillsammans med bl.a. Frankrike, Spanien, Portugal och Österrike. Sverige rankas högt då det bedöms vara en välfungerande elmarknad med hög andel förnybar el. Bland de länder som jämförs har Sverige mycket låg produktion av el från fossila bränslen, liten prisvolatilitet och högst andel fastigheter med smart elmätare (100 %). Utmaningar som lyfts är en ökande efterfrågan på el fram till 2030, främst pga nyindustralisering, samt en relativt hög förekomst av negativa spotpriser på el.

Länder så som Danmark och Tyskland bedöms vara delvis förberedda. Danmark har högst andel installerad effekt från förnybar energi och en god förmåga att prognosisera produktionen, men detta blir också en påfrestning för elnätet då det bedöms att det saknas fungerande marknadssignaler. Tyskland bedöms ha ambitiösa mål för utbyggnad av förnybar energi, men har inte tillräckligt prioriterat elnätsfrågor i sin nationella politik.

Nederländerna rankas, tillsammans med huvudsakligen östeuropeiska länder, som inte förberedd. Detta pga redan stora utmaningar med kapacitet i elnätet idag, svårigheter med nyanslutningar och hög andel fossilanvändning i elproduktionen.

Rapporten har inte tittat specifikt på elnätets förmåga att elektrifiera transporter utan kan ses som ett försök att ge en lägesbild över utgångspunkten för olika europeiska länder i arbetet med att utveckla elnäten.

Exempel på några svenska nätutvecklingsplaner

Dagens nyhetsbrev kommer ta avstamp i Sverige, med en kort introduktion om implementeringen av kravet om nätutvecklingsplaner samt en sammanställning av några svenska planer. I kommande nyhetsbrev kommer nätutvecklingsplaner från andra EU-länder sammanfattas.

I Sverige har kravet om nätutvecklingsplaner implementerats genom ändring i ellagen 2022 [4] och tillhörande förordning om elnätsverksamhet [5]. Kravet omfattar lokal- och regionnätsbolag och de ska bl.a. presentera en prognos för hur elanvändningen utvecklas och hur det påverkar behovet av överföringskapacitet i elnätet samt redovisa sitt behov av flexibilitetstjänster.

Det svenska elsystemet är uppdelat på tre nivåer. Transmissionsnätet, som tidigare kallades för stamnätet, drivs av Svenska kraftnät. Regionnäten ansluter till transmissionsnätet och transporterar elen vidare ut till lokalnäten. Större elanvändare, så som elintenstiv industri, kan vara anslutna till regionnätet. Hushåll och de flesta andra företag är anslutna till lokalnätet. Det finns ungefär 150 stycken lokala elnätsbolag [6]. Region- och lokalnät benämns gemensamt som distributionsnät.

Medlemsländerna får bestämma att inte tillämpa kraven om nätutvecklingsplan på lokalnätsföretag med färre än 100 000 anslutna kunder. Nätutvecklingsplanerna ska tas fram i samråd med lokala och regionala aktörer. I Sverige ska resultatet av samråd också framgå i redovisningen för Energimarknadsinspektionen och nätutvecklingsplanen i sin helhet ska också offentliggöras.

För de svenska elnätsföretagen finns en vägledning för framtagande av nätutvecklingsplan som Energimarknadsinspektionen tagit fram [7]. Senast den 15 september ska preliminära nätutvecklingsplaner presenteras inför samråd och det är några av dessa som sammanfattas nedan, med fokus på elektrifiering av vägtransporter.

Vattenfall inkluderar behovet av laddning för både lätta och tunga fordon i sin preliminära plan. Bland annat antas en utbyggnad av publik lastbilsladdning som motsvarar kraven i förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR). Resultat från prognosen är generellt att regionnätet och lokalnätet i huvudsak har tillräcklig kapacitet för att kunna hantera den förväntade tillväxten i form av bostäder, verksamheter samt elektrifiering av transportsektorn under perioden 2025-2034. Elektrifiering av fordonsflottan förväntas rymmas inom lagda prognoser [8].

Ellevio har i sin preliminära plan fokuserat på att prognosisera behovet av hemmaladdning i de områden där de är verksamma. I flertalet av dessa områden bedöms kapaciteten vara tillräcklig nu och framåt. I andra områden, t.ex. Stockholm, är stora kapacitetshöjande projekt under uppförande och vilka som efter hand bedöms avhjälpa begränsningar i överföring men det finns fortfarande delar som saknar planerade åtgärder för att möta efterfrågan [9].

Skellefteå kraft lyfter bl.a. att nya krav på laddstationer vid publika parkeringsplatser kommer bidra till ökad efterfrågan. I sin preliminära plan redovisas ett antal investeringsprojekt för att möjliggöra anslutning av laddstationer framförallt runt Skellefteå och de planerade åtgärderna bedöms klara det förväntade framtida behovet [10].

Detta var några exempel på de nätutvecklingsplaner som är ute för samråd. Det finns även regionala initativ där t.ex. Energikontoren har varit sammankallande där de diskuterat de preliminära nätutvecklingplanerna i regionen [11].

Egen kommentar

Sverige bedöms ha goda förutsättningar, relativt andra länder i Europa, för att utveckla ett elnät som ska möjliggöra energiomställningen. Utveckling och anpassning av elnätet är en utmaning för elnätsbolagen och nätutvecklingsplanerna har potential att vara ett bra verktyg för en mer inkluderande och transparent planeringsprocess. I vilken utsträckning som enskilda aktörer från transportsektorn har varit involverade i framtagandet av de preliminära planerna framgår inte men samråden är offentliga och pågår till 27 oktober så det ska finnas möjlighet att ge inspel. Det blir intressant att jämföra dessa preliminära planer mot de som presenteras efter samråden. Vidare blir det intressant att jämföra de svenska nätutvecklingsplanerna och planerade elnätsinvesteringarna med de i andra länder. Både de med liknande förutsättningar men också de länder som har ett svårare utgångsläge. GLOBSEC:s index viktar olika indikatorer, vilket alltid är en bedömningssport, men jag tycker att de gör ett gott försök att jämföra förutsättningar.

Referenser

[1] EU-kommissionen, 2024 länk (2024-10-21)

[2] EU-kommissionen, 2023 länk (2024-10-22)

[3] GLOBSEC Grid Transition Index 2024, 17 oktober 2024 länk (2024-10-22)

[4] Ellagen (1997:857), 16§ Lag (2022:596) länk

[5] Förordning (2022:585) om elnätsverksamhet länk

[6] Energimarknadsinspektionen, Ei R2022:11 länk (2024-10-21)

[7] Energimarknadsinspektionen, Vägledning för upprättande av nätutvecklingsplaner inför inrapportering avseende 2025-2034 enligt EIFS 2024:1 länk (2024-10-21)

[8] Vattenfall, 13 september 2024 länk (2024-10-21)

[9] Ellevio, 13 september 2024 länk (2024-10-21)

[10] Skellefteå kraft, 11 september 2024 länk (2024-10-21)

[11] Energikontor Väst, webinarium 7 oktober 2024 länk (2024-10-21)