EU:s Electrification Action Plan 

Den 17 juli 2026 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för att påskynda elektrifieringen i unionen: Electrification Action Plan [1]. Det uttalade målet är att göra Europa till världens första “electro-powered continent” genom att minska fossilberoendet, stärka konkurrenskraften och skapa ett mer resilient energisystem [2].

Handlingsplanen ska ses som en strategisk inriktning för arbetet med att öka elanvändningen i unionen men aviserar även ett antal utfästelser i kommande lagstiftning och konkreta åtgärdsförslag.

Dagens nyhetsbrev kommer att sammanfatta några viktiga åtgärdsförslag för vägtransportsektorn, bland annat:

2026 – Översyn av AFIR (depåladdning & dubbelriktad laddning)
2027 – Tekniska specifikationer för V2G presenteras & CVD-revidering
2030 – Obligatoriskt krav på V2G för nya bilar
2040 – Indikativt mål: 46 % elanvändning och nät anpassat för 40 % ellastbilar.

Slutet för fossila bränslen

Trots att över 70 procent av EU:s elproduktion redan är fossilfri har andelen el i energianvändningen stagnerat under det senaste decenniet. EU:s andel av den slutliga energianvändningen är 23 %, vilket är lägre än i andra ekonomier såsom Japan, Kina och Sydkorea, där andelen är över 30 procent. Stagnation gäller framför allt industrin och byggnadssektorn, som huvudsakligen är uppvärmning och matlagning.

Under perioden har ett skifte skett inom vägtransporter, där elektrifieringen ökar. Förra året innebar EU:s 8 miljoner elbilar att oljeimport för över 4 miljarder euro kunde undvikas, vilket är betydande summor givet att elbilar endast utgjorde strax under 3 procent av fordonsflottan. Transporter står för en tredjedel av unionens energianvändning och kommissionen framhåller att elektrifiering av vägtrafiken är avgörande för att minska oljeimporten, stärka energisäkerheten och sänka konsumenternas kostnader.

Energikommissionären Jörgensen betonar att handlingsplanen är ett strukturellt skifte och att den innebär slutet på tidsåldern av fossila bränslen [3].

Handlingsplanen hänger ihop med flera initiativ, bland annat AccelerateEU och Industrial Accelerator Act (IAA), vilka finns beskrivna i tidigare nyhetsbrev [4, 5].

Indikativt elektrifieringsmål 

Handlingsplanen tar sikte på ett nytt mål, vilket är att fördubbla andelen el från dagens 23 procent till 46 procent av slutanvändningen år 2040. Kommissionen uppskattar att en andel el på 46 procent skulle minska EU:s kostnader för import av fossila bränslen med 260 miljarder euro år 2040.

Målet är inte ett formellt bindande mål, utan ett indikativt mål som ska beslutas i och med nästa paket för energiunionen, det vill säga det övergripande ramverket för EU:s energipolitik efter 2030. EU-kommissionen väntas lämna förslag senare i år [6].

I ett tidigare läckt utkast var elektrifieringsmålet bindande [3], men i den slutgiltiga versionen blev det endast ett indikativt mål. Hela handlingsplanen tar dock sikte på detta mål och planen adresserar sex huvudområden: minskat kostnadsgap mellan el och fossil energi, sänkta initialkostnader för slutanvändare, tillgång till infrastruktur, att accelerera innovativa lösningar, att anpassa värdekedjor till ambitionen (kompetens och tillverkning) samt att öka elektrifieringstakten globalt.

Under dessa huvudområden presenterar handlingsplanen 15 olika åtgärdspunkter, actions, men respektive action innebär i regel ett antal olika åtgärdsförslag från kommissionens sida. Vidare använder handlingsplanen begreppet KPI (key performance index) utan någon tydlig förklaring. Det finns inte ett KPI kopplat till respektive action utan endast till sex av planens actions. Varför jag väljer att lyfta detta här kommer att framkomma senare.

Minskat kostnadsgap mellan el och fossil energi

Kommissionen anser att elektrifiering begränsas av att användning av fossil energi är billigare. Handlingsplanen uppger att de direkta fossila subventionerna inom EU år 2024 var 97 miljarder euro, dvs. omkring 1000 miljarder kronor.

Medlemsländerna uppmanas att främja elektrifiering genom att säkerställa att el är ett kostnadseffektivt alternativ för konsumenter, både genom att fasa ut fossila subventioner och genom att se över beskattningen av energislagen.

Försäljning av elfordon måste öka

Kommissionen lyfter några egna initiativ för att stimulera försäljning av elfordon, såsom utsläppskrav, inköpsstöd genom den sociala klimatfonden [7] och lagförslaget kopplat till företagsfordon – Clean Corporate Vehicles Regulation [8]. Vidare presenteras ett antal åtgärder som medlemsländerna uppmuntras att implementera redan idag, till exempel lägre vägavgifter för elfordon och skatteupplägg som främjar försäljning av elfordon.

Handlingsplanen innehåller en tidsatt revidering av direktivet om främjandet av rena och energieffektiva vägtransportfordon, Clean Vehicle Directive (CVD), till slutet av 2027. Revideringen ska utvärdera mål och eventuellt föreslå nya åtgärder för att stärka upphandlingen av nollemissionsfordon.

Vidare aviserar kommissionen att den kommer att presentera rekommendationer om ekonomiska och icke-ekonomiska incitament för att öka efterfrågan på elfordon senare under året. Min tolkning är att dessa rekommendationer avser personbilar då mer detaljerade skrivningar finns om lastbilar.

Genom att samarbeta med medlemsländerna och industrin ska kommissionen också identifiera ”de kvarvarande” hindren för elektrifiering av lastbilar. Arbetet inkluderar incitament för ökad efterfrågan på ellastbilar och gemensamt ska man anta handlingsplaner för att nå utsläppskraven för tunga fordon 2030.

Förbättrad koordinering och nya finansieringsmöjligheter för laddinfrastruktur  

Brist på laddinfrastruktur pekas ut som en flaskhals. Förutom generella uppmaningar till medlemsländer att förenkla och förkorta ledtider för elnät och laddstationer innehåller handlingsplanen främst åtgärder kopplade till förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) och för lastbilar.

Fokus för översynen av AFIR under 2026 ska syfta till att påskynda utrullningen för både lätta och tunga elfordon samtidigt som ingen region ska lämnas på efterkälken. Översynen ska inkludera en uppskattning av kommande behov av depåladdning för lastbilar. Vidare ska man uppdatera tekniska specifikationer för teknisk interoperabilitet och möjliggöra dubbelriktad laddning.

Utbyggnaden av publik lastbilsladdning ska koordineras bättre och fokus ligger på strategiska stråk. Initiativ såsom Clean Transport Corridors och andra projekt längs TEN-T-korridorer ska möjliggöras genom ett nytt gemensamt finansieringsinstrument.

Vidare lyfter även kommissionen att medlemsländerna bör överväga att implementera möjligheten till s.k. front loading av elkrediter inom förnybarhetsdirektivet, dvs. i Sveriges fall – möjliggöra finansiering för laddoperatörer genom att inteckna framtida intäkter från försäljning av el inom reduktionsplikten.

V2G-krav för nya bilar 2030

Kommissionens analys visar att smart laddning av elbilar och V2G kan innebära 44 miljarder euro i årliga besparingar för elbilsägare år 2040 och ytterligare fördelar för elsystemet genom minskade investeringsbehov.

Handlingsplanen aviserar att EU-kommissionen ska införa krav på V2G för nya bilar på den inre marknaden från och med 2030. De tekniska kraven för att möjliggöra interoperabilitet, såsom standardiserade kommunikationsprotokoll, ska presenteras i slutet av 2027. Hur detta hänger ihop med översynen av AFIR framgår inte.

Utveckling och anpassning av elnät 

Stort fokus i handlingsplanen ligger på minskade systemkostnader för eldistribution genom nättariffer, flexibilitet och energilager. Här kommer fokus att ligga på de delar som konkret kopplar till vägtransporter.

Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer att tillhandahålla 75 miljarder euro för storskaliga elektrifieringsprojekt, till exempel för nätåtgärder, energilager och flexibilitet. Vidare avser EIB att lägga ökat fokus på att bidra till att påskynda tillverkningen av bland annat laddutrustning.

Smarta elmätare ska rullas ut i hela unionen. Jag hittar ingen uppdaterad siffra, men den senaste som kommissionen redovisar är att i slutet av 2024 hade 60 procent av hushållen en smart elmätare och i fler än 15 EU-länder var det mer än 80 procent [9]. I handlingsplanen aviserar kommissionen att den ska undersöka möjligheterna till att införa ”smart laddning som standardval” för elavtal för hushåll med elbil. Jag tolkar detta som en form av rörligt avtal med tim- eller kvartspris. Samma dag som handlingsplanen presenterades lade kommissionen fram ett paket med lagstiftningsförslag om framtidssäkrade elräkningar, nättariffer och digitalisering [10]. Detta finns det anledning att återkomma till nättariffer specifikt i kommande nyhetsbrev. Handlingsplanen lyfter att detta paket, tillsammans med åtgärder i handlingsplanen, kommer att påskynda utrullningen av smarta elmätare och bidra till sänkta systemkostnader.

Vidare ska kommissionen lansera ett ramverk för regulatoriska sandlådor och living labs i medlemsländerna för att möjliggöra nya affärsmodeller för V2G.

KPI – ett elnät som är anpassat för 40 % ellastbilar 2040 

I introduktionen till handlingsplanen nämndes att KPI:er används sporadiskt kopplat till somliga actions. Ett KPI i handlingsplanen är att det anges att senast 2040 måste det finnas tillräckligt med nätanslutning (grid connections) för publik och depåladdning av tunga fordon för att tillgodose en europeisk lastbilsflotta som till 40 % är eldriven.

KPI kan därmed tolkas som en övergripande ambition, men det är inte tydligt på vilket sätt kommissionen kommer att styra mot dessa KPI:er jämfört med andra strategiska delar i handlingsplanen.

Egen kommentar

I arbetet med EU:s klimatmål för 2040 uppskattade kommissionens egen konsekvensanalys andelen el i slutlig energianvändning 2040 till mellan 48 och 51 procent [11]. Varför ett lägre mål (om 46 procent) skulle innebära slutet för fossila bränslen förstår jag inte.

Vidare tolkar jag de många skrivningarna om skatter som att förhandlingarna om Energiskattedirektivet slutligen har strandat helt.

Referenser

[1] EU-kommissionen, Electrification Action Plan, 17 juli 2026 länk

[2] EU-kommissionen, 17 juli 2026 länk

[3] Politico, EU wants to double electricity use by 2040, but avoids binding target, 17 juli 2026 länk

[4] omEV, AccelerateEU – Förslag på långsiktiga åtgärder för energisäkerhet, 11 juni 2026 länk

[5] omEV, Köp europeiskt – Industrial Accelerator Act (IAA), 6 mars 2026 länk

[6] EU-parlamentet, EPRS, Future of Energy Union, december 2025 länk

[7] omEV, Subventioner för inköp av elbil med EU:s sociala klimatfond, 13 juni 2025 länk

[8] omEV, Förordningen om rena företagsfordon– status, 17 juni 2026 länk

[9] EU-kommissionen, Smart grids and meters, 2026 länk

[10] EU-kommissionen, COM/2026/600 final, 17 juli 2026 länk

[11] EU-kommissionen, IA kopplad till COM(2024) 63 final, 2 juni 2024 länk