Subventioner för inköp av elbil med EU:s sociala klimatfond

EU:s medlemsländer ska presentera en social klimatplan senast den 30 juni 2025. Naturvårdsverket har redovisat ett underlag till planen och presenterat ett författningsförslag för en elbilspremie [1].

Elbilspremien föreslås finansieras av EU:s sociala klimatfond (SKF), vilken syftar till att förenkla klimatomställningen för utsatta hushåll, småföretag och transportanvändare som är särskilt drabbade av energi- och transportfattigdom.

Naturvårdsverket beräknar att antalet utsatta transportanvändare i Sverige är omkring 1,6 miljoner individer, fördelat på ca 735 000 hushåll. Inga företag kommer att omfattas av den nya elbilspremien.

Dagens nyhetsbrev kommer främst handla om Naturvårdsverkets förslag på ny elbilspremie. Givet den tajta tidsplanen är förslaget sannolikt redan avstämt med Regeringskansliet, men behöver fortfarande godkännande från EU-kommissionen innan det införs.

Kommande nyhetsbrev kommer att följa upp andra EU-länders transportåtgärder kopplade till elektrifiering inom SKF.

EU:s sociala klimatfond och EU ETS2

EU:s sociala klimatfond (SKF) inrättades som en del av EU:s Fit for 55-paket med målet att säkerställa en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi.

Fonden ska användas för att finansiera åtgärder och investeringar som både bidrar till att minska utsläppen inom till exempel vägtransportsektorn och samtidigt mildra de ekonomiska konsekvenserna för exempelvis utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare, som påverkas av att fossila utsläpp i vägtrafiken kommer att inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem (ETS 2) [2].

Förslag på transportåtgärder är till exempel finansiellt stöd eller skatteincitament till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller stöd till privata och offentliga aktörer för att utveckla och tillhandahålla hållbar anropsstyrd mobilitet, delade mobilitetstjänster och aktiva mobilitetsalternativ.

Den svenska regeringen har aviserat i den klimatpolitiska handlingsplanen att konsumenter och verksamheter fullt ut ska kompenseras för effekterna på drivmedelspriser av ETS 2 [3], men har fortfarande inte förtydligat hur det ska gå till.

Definitioner av transportutsatthet och transportfattigdom

Att identifiera utsatta hushåll, individer och företag är en förutsättning för att få del av medel från sociala klimatfonden. EU vill harmonisera begreppen som används inom ramen för SKF och definierat gruppen utsatta transportanvändare som enskilda personer och hushåll i transportfattigdom, inklusive låginkomsthushåll och lägre medelinkomsthushåll, som saknar medel för att köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller för att byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik [2]. Hur detta ska tillämpas på nationell nivå ska medlemsländerna redovisa i den sociala klimatplanen.

Begreppet transportfattigdom har hittills framför allt varit ett akademiskt begrepp och saknade definitioner i Sverige så väl som i många andra EU-länder.

Arbetet med att definiera utsatta transportanvändare och transportfattigdom i en svensk kontext har varit intressant att följa.

Konjunkturinstitutet tog först fram ett förslag med en relativt snäv tolkning av EU-förordningens definition av ”utsatta transportanvändare”, där fokus låg på den grupp som direkt påverkades av ETS2, bl.a. låg inkomst, fossilbil, höga drivmedelsutgifter i förhållande till inkomst [4].

Vilken definition som anges i regeringens sociala klimatplanen kommer ha betydelse för eventuellt ytterligare åtgärder. Då EU:s definition inte är begränsad till hushåll med bil och drivmedelsutgifter förknippade med bilinnehav, lyfte Trafikanalys vikten av en bredare tolkning av transportutsatta hushåll och menade att transportfattigdom bör ses som en varaktig oförmåga att företa de resor man vill, alternativt att de tar för mycket pengar eller tid i anspråk [5].

I det förslag som Naturvårdsverket presenterar har definitioner utvecklats och preciserats enligt den officiella statistik som samlas in idag.

Naturvårdsverket föreslår följande definitioner:

• Transportfattiga hushåll: Hushåll med låg ekonomisk standard och bor i områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik, är ensamstående med barn eller har någon funktionsnedsättning som innebär väsentliga svårigheter att förflytta eller orientera sig, inklusive till närmaste hållplats med ett relevant kollektivtrafikutbud.
• Utsatta transportanvändare: Gruppen utsatta transportanvändare inkluderar alla transportfattiga, utöver det även andra hushåll med följande fyra attribut: ekonomisk standard under 80 procent av medelinkomst, begränsad tillgång till kollektivtrafik, äger eller leasar en bil med förbränningsmotor och inte en elbil eller laddhybrid.

Givet denna definition uppskattar Naturvårdsverket att antalet transportfattiga hushåll är ca 330 000. I dessa hushåll bor totalt sett 680 000 personer.

Transportfattiga är en delmängd av utsatta transportanvändare. Naturvårdsverket beräknar att antalet utsatta transportanvändare i Sverige är omkring 1,6 miljoner individer, fördelat på ca 735 000 hushåll. Dessa är formellt stödberättigade, men majoriteten äger eller leasar inte en bil i dagsläget (ca 500 000 hushåll).

Värt att notera är att en stor andel av dessa individer är barn, dvs. de har inte körkort och kommer inte söka elbilspremie, men dessa ska inkluderas i återrapporteringen av effekterna till EU-kommissionen och behöver därför ingå i definitionen.

Företag som skulle omfattas av SKF är så kallade mikroföretag, med färre än 10 anställda och lägre omsättning än 2 miljoner euro. Dessa exkluderas med hänvisning till administrativa hinder och kostnader för detta samt att det finns befintliga stöd till inköp av lastbilar.

Naturvårdsverkets förslag på riktad elbilspremie

Naturvårdsverket har presenterat ett författningsförslag till en riktad elbilspremie. Utgångspunkten för arbetet har varit det som aviserades i budgetpropositionen för 2025, dvs att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd införs och att stödet ska omfatta totalt 800 miljoner kronor/år, varav 75 procent finansieras av SKF.

Villkor för premien:

• Premien föreslås riktas till privatpersoner, som en individ eller som del av ett hushåll. Idag saknas en definition av ett hushåll, men Naturvårdsverket har några förslag på hur det kan definieras och med det på plats bedöms det mest effektivt och träffsäkert att ge stöd till hushåll. Det måste vara hushållets enda elbil (§13).
• Inkomstkrav, bland annat att hushållets inkomst inte får överstiga 80 procent av medelinkomsten. Mer detaljerat i författningsförslagets §7-9.
• Premien riktas till hushåll i 177 av Sveriges 290 kommuner (vilka klassas som så kallade landsbygdskommuner enligt Tillväxtverkets indelning) samt områden i övriga kommuner som är klassade som demografiska statistikområden typ A, dvs glesare delar med låg tillgång till kollektivtrafik.

Premien omfattar både nya och begagnade elbilar som kostar maximalt 500 000 kr, alternativt har en månadskostnad under 4 700 kr vid leasing.

Premien föreslås uppgå till 54 000 kr fram till 1 juli 2028 (motsvarande för leasing är 1500 kr per månad i 36 månader) och därefter föreslås en premie om 36 000 kr (1000 kr per månad).

Vid denna nivå och med det inkomstkrav som föreslås, uppskattar Naturvårdsverket motsvarande ca 50 procent av målgruppen som äger en fossilbil bör vara intresserade av att ta del av premien, vilket motsvarar cirka 250 000 hushåll.

Det kommer inte finnas villkor om att ersätta en befintlig avgasbil i hushållet (likt skrotningspremien) eller att sökande kommer behöva underlag kring nuvarande drivmedelskostnader.

Uppskattad effekt 

Naturvårdsverket uppskattar att om premien utnyttjas fullt ut innebär det utbetalning av elbilspremie till 105 000 fordon eller hushåll.

Naturvårdsverket skriver att avgörande faktorer är målgruppens betalningsvilja, priser på nya, begagnade och leasade bilar samt lönsamheten i att byta till elbil.

Naturvårdsverket gör bedömningen att premien endast kommer ha en marginell priseffekt, dvs i liten utsträckning bidra till stigande pris på nya och begagnade bilar. Detta motiveras med att antalet fordon som ges stöd är ett relativt litet antal jämfört med marknadens storlek som helhet och en välfungerande konkurrens på marknaden i övrigt.

Egen kommentar

Jag gissar att Sverige kommer ha definierat en relativt hög andel av hushållen som transportutsatta jämfört med andra, på det stora hela, fattigare EU-länder, men det är sannolikt på grund av utvecklad statistik på området. Med det sagt, tror jag att det inte kommer passera obemärkt att Sverige definierar 15 % av sina medborgare som utsatta transportanvändare.

Företag omfattas inte av förslaget, bland annat med hänvisning till att det finns befintliga stöd. Det blir intressant att se hur andra EU-länder har gjort.

Naturvårdsverkets förslag innebär att ca 15 % av de hushåll som definierats som transportutsatta kommer med denna åtgärd ges möjlighet att införskaffa elbil.

Referenser

[1] Naturvårdsverket, 28 maj 2025 länk

[2] EU-kommissionen, Sociala klimatfonden länk

[3] Regeringen, Klimatpolitisk handlingsplan skv. 2023/24:59 (7.2.2.) länk

[4] Konjunkturinstitutet, 2024. Effekter av prishöjningar med anledning av införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem. länk

[5] Trafikanalys, 2024. Synpunkter på KI rapport. länk