Konferensbevakning: E-mobility Power System Integration Symposium 

I takt med att antalet elfordon ökar blir frågor kring integration av fordonen i elsystemet allt viktigare. Detta var huvudpremissen för konferensen E-mobility Power System Integration Symposium som hölls i Porto, Portugal den 28-29 september [1]. Konferensen, som arrangerades för tionde gången, ingick i Renewable Energy Grid Integration Week tillsammans med Wind & Solar Integration Workshop. De flesta presentationerna berörde laddning, där flera olika användarfall och aspekter diskuterades.

Till detta nyhetsbrev har ett urval av ämnen från konferensen valts ut: läget för elektromobilitet i värdlandet Portugal, dubbelriktad laddning och arbetsplatsladdning. För den fullständiga agendan, se konferensens hemsida [1].

Portugal: flerbostadshus och enfasanslutningar

Alexandre Lucas från forskningsinstitutet INESC TEC visade att elbilar utgjorde 23 procent av nybilsförsäljningen i Portugal år 2025 och att antalet sålda elbilar ökade med 25 procent jämfört med år 2024. Laddinfrastrukturen har i stort matchat ökningen i elbilsförsäljning, men ett antal utmaningar kvarstår för att elfordonen ska kunna fortsätta att integreras i elsystemet enligt Alexandre. Dessa är:

Flera skillnader mellan Portugal och andra länder i Sydeuropa jämfört med länderna i Nordeuropa diskuterades på konferensen. Exempelvis har Portugal en stor andel boende i flerbostadshus, vilket kombinerat med äldre, kapacitetsbegränsade och ofta delade elinstallationer gör det svårt att ordna laddning för dessa boendeformer. Portugals största elnätsägare, E-Redes, presenterade ett projekt som har utvecklat en lösning som möjliggör laddning av fler fordon genom att dynamiskt bevaka byggnadens totala elförbrukning och anpassa laddningen därefter.

En annan skillnad är att de flesta enskilda hushåll i Portugal har enfasanslutning mellan 15 A (3,5 kW) och 30 A (7 kW) [2]. Reds. anm., i Sverige har hushåll i villa generellt trefas 16 A (11 kW) till 25 A (17 kW). Enfasanslutningar betyder i praktiken lägre laddningseffekter vid hemmaladdning och större begränsningar vid lastbalansering.

V2G: Flygplatser, ödrift och nätverkskoder

V2G eller dubbelriktad laddning diskuterades flitigt under konferensen, både på huvudscenen och under sessionerna.

En presentation från projektet ReSkaLa visade på möjligheter och utmaningar för Frankfurts flygplats att i framtiden elektrifiera och nyttja sina 4 000 egna fordon i dubbelriktad laddning. Fyra utmaningar diskuterades:

1. Fysiska: Svårt att delta på flera marknader samtidigt
2. Skatter: Skattekonsekvenser när elen säljs vidare till elnätet
3. Rumsliga: Laddare och elbil måste finnas på samma plats
4. Tid: Vissa elmarknader kräver bud upp till 36 timmar i förväg

Nicholas Etherden från Högskolan i Gävle presenterade deras arbete med dubbelriktad laddning i ödrift (off-grid). Genom att använda hybridväxelriktare (av samma typ som till solcellsanläggningar) och ett stationärt batteri kan elbilar sättas i ödriftsläge i förberedda byggnader. Det pågår nu arbete för att bättre förstå konsekvenser för elkvalitet under och i övergången mellan olika driftslägen

Bernhard Schowe-von der Brelie från FGH Research Association presenterade det pågående arbetet inom EU för att uppdatera och harmonisera nätföreskrifter (grid codes). Det finns idag många hundra olika nätföreskrifter inom EU. Dagens EU-regler tar inte hänsyn till fordon som kan mata ut el till elnätet. Nuvarande ordning utgör ett hinder för främst dubbelriktad laddning med AC-teknik, där bilen (växelriktare/ombordladdare) och AC-laddboxen måste godkännas tillsammans för respektive nätföreskrift. Förutom att det är tidskrävande uppstår problem när en bil körs eller säljs mellan olika länder och/eller nätföreskriftsområden. Det pågår nu en lagstiftningsprocess för att inkludera dubbelriktad laddning samt att harmonisera nätföreskrifterna så att produkter kan certifieras för hela EU. I somras publicerade EU-kommissionen ett utkast till delegerad förordning [3]. Kommissionen planerar att anta förordningen under fjärde kvartalet 2026 [3]. Reds. anm., vad jag kan tolka från EU-kommissionen och Bernhards presentation verkar det dock fortsatt finnas utrymme för lokala skillnader mellan länder. Nätanslutningsregler är ett viktigt men komplicerat ämne, vi hoppas kunna återkomma med en mer detaljerad analys i ett framtida nyhetsbrev.

Arbetsplatsladdning: flexibilitetspotential och lokal solelproduktion

Arbetsplatsladdning diskuteras sällan, men på konferensen presenterades två studier i området. Mathilde Roblot från DTU (Danmark) presenterade laddningsbeteenden, flexibilitetspotential och överlapp med solelproduktion från två demoplatser i Danmark. Ett resultat är att den inkopplade tiden är längre än laddningstiden för många laddningssessioner. Mellan 40 och 50 procent av laddningssessionerna hade 20 procent eller längre inkopplingstid än laddningstid. Bilarna i studien visar på goda möjligheter att erbjuda flexibilitet i fråga om tid, energi och effekt. Studien visar vidare att det finns ett överlapp i lokal solelproduktion och arbetsplatsladdning, men även att under de högre produktionsmånaderna (sommaren) är laddningsbehovet på arbetsplatsen mindre.

Den andra studien är gjord av Fraunhofer IOSB-AST och undersökte olika kostnadsoptimeringsstrategier för arbetsplatsladdning. Lägst kostnad i optimeringen, 63 procent lägre än basfallet, nåddes när laddningen optimerades simultant för rörliga elpriser, minskade effekttoppar och laddning av lokalt producerad solel.

För mer information om solcellsdrivna laddstationer se omEV:s nyhetsbrev från den 1 oktober [4].

Egen kommentar

Det pågår många parallella aktiviteter för att förbättra möjligheten till laddning och därmed integration av elfordon i elsystemet. Det var intressant att se några exempel på konferensen.

Jag tar med mig att det finns viktiga geografiska skillnader som styr hur olika åtgärder bör designas. Förutsättningarna för att integrera elfordon i elnätet skiljer sig exempelvis mellan olika länder. Annorlunda boendeformer skapar andra behov. Elnäten har sin egen särprägel och nu tillkommer mycket solel i de sydliga länderna. Tekniker som dubbelriktad laddning kommer därför att adressera annorlunda behov beroende på den lokala kontexten och arbetsplatsladdning är troligen en viktigare typ av laddning i länder med låg grad av hemmaladdning och hög solelproduktion.

Samtidigt finns det viktiga frågor att hantera på EU-nivå, exempelvis nätföreskrifter.

En annan reflektion är att långa väntetider för elnätsutbyggnad diskuterades annorlunda än tidigare, i alla fall på denna, visserligen teknikfokuserade, konferens. För några år sedan låg fokus ofta på behovet av nya regelverk och mekanismer som skulle snabba på elnätsföretagens handläggningstider och utbyggnad av elnät. Det är fortfarande viktigt och aktuellt, men andra vägar fick större utrymme på konferensen. Exempelvis hur befintliga elanslutningar kan nyttjas mer effektivt genom bättre övervakning och smart laddning. Eller genom att tillföra lokala resurser som dubbelriktad laddning och energilagring.

Referenser

[1] E-mobility Power System Integration Symposium. 2026. länk

[2] ERSE. 2025. Karakterisering av efterfrågan på elenergi 2025. länk

[3] European Commission. 2026. Network code on requirement for grid connection of generators – revision. länk

[4] omEV. 2026. Global jämförelse av solcellsdrivna laddstationer. länk