Sverige behåller sin position inom forskningen om elektrifierade fordon
Skribent (gästinlägg)
2025-01-29
av Hans Pohl
Hur utvecklar sig forskningen om fordonselektrifiering i Sverige? I detta nyhetsbrev ges några indikationer baserat på uppdaterade analyser av vetenskapliga publikationer. Första nyhetsbrevet på detta tema kom för fem år sedan [1] och bakomliggande metodik beskrivs i en RISE-rapport [2]. Flera nyhetsbrev och en vetenskaplig artikel med uppdateringar och fördjupningar har publicerats sedan dess [3-10].
En utmaning är att vetenskapliga alster inom exempelvis batteriområdet bara sällan nämner fordonstillämpningar i titel eller abstract. Därför har vi använt en sökfråga för att hitta publikationer som explicit berör fordonselektrifiering (XEV) och andra sökfrågor som tar med alla publikationer som berör de möjliggörande teknologierna batterier, bränsleceller och elektriska maskiner med tillhörande kraftelektronik. Nedan i figurerna 1 – 4 visas volymen publikationer för utvalda länder och ökningen mellan år 2020 och 2024. I jämförelse med tidigare analyser har Indien nu inkluderats då landet på kort tid har blivit en av de största producenterna av publikationer på dessa områden.
Figur 1: XEV publikationer 2020 och 2024
I Figur 1 går det att utläsa att det totala antalet XEV publikationer i världen mellan 2020 och 2024 ökade med 73% från knappt 12 000 till drygt 20 000. Ökningen för Sverige var något större, 84%, och under 2024 kom det 282 publikationer med författare med en svensk anknytning. Flera av de traditionella fordonsländerna uppvisar begränsad ökning av sin vetenskapliga produktion, vilket betyder att deras andel av produktionen i världen minskar. Indien visar en mycket stark ökning och är nu näst största producent i världen. Det bör noteras att data för 2024 inte är komplett när denna analys gjordes i januari 2025 så troligen är volymerna för 2024 något underskattade.
Figur 2: Batteripublikationer 2020 och 2024
Volymen batteripublikationer ökade i ungefär samma takt, se Figur 2, vilket i absoluta tal betyder att det gjordes ungefär dubbelt så många sådana som XEV-publikationer år 2024. Sverige, Sydkorea och Storbritannien behåller sina marknadsandelar medan USAs batteriforskning verkar ha stagnerat. Kina ångar på och står snart för 60% av alla batteripublikationer i världen. Sverige medverkade i 369 batteripublikationer år 2024.
Figur 3: Bränslecellspublikationer 2020 och 2024
På bränslecellsområdet förefaller Sverige tappa mark med Kina uppvisar störst ökningstakt. Globalt sett ökar området inte fullt så snabbt som batteriområdet, se Figur 3. Sverige var med i 145 bränslecellspublikationer år 2024.
Figur 4: Elmaskinspublikationer 2020 och 2024
Ett trendbrott kan noteras för forskningen om elmaskiner och tillhörande kraftelektronik, se Figur 4. Volymen i världen minskar något. Sveriges volym ökade dock till 222 publikationer år 2024.
I alla ovanstående figurer framgår det tydligt att Sverige är med i en liten del av den totala forskningen, cirka 1%. Det betyder att internationellt samarbete är viktigt. För att belysa om vårt internationella samarbete återspeglar utvecklingen i världen på området jämförs nedan hur stor del av det svenska internationella samarbetet som land X representerar med hur stor del av den globala produktionen av publikationer som X står för. Är denna kvot större än 1 betyder det att Sverige samarbetar mer med landet än dess storlek på området i världen motiverar. Som indikator för samarbete används sampublikationer, dvs att författare som anger Sverige respektive annat land är med i samma publikation. Det bör noteras att det givetvis inte är självklart att Sverige ska samarbeta med alla länder i proportion till deras vetenskapliga produktion på området men det kan ändå vara intressant att se om Sveriges samarbeten återspeglar den snabba utveckling som har skett i världen.
Samarbetsportföljen inom XEV ser ganska balanserad ut. En viss, inte förvånande, övervikt för europeiska länder gäller men samarbetet med Kina har uppenbarligen utvecklats lika snabbt som Kinas publikationsvolymer har ökat. På batteriområdet sticker Frankrike ut med nästan 8 gånger mer samarbete än vad landets storlek batteriforskningsmässigt skulle motivera. Bredden är annars bra med hyfsat omfattande samarbeten med alla listade länder.
Även inom bränslecellsforskningen verkar Sverige ha en god bredd i sina samarbeten med en viss tyngdpunkt i europeiska länder. Elmaskiner slutligen uppvisar stora förändringar mellan åren, vilket delvis beror på att antalet publikationer är ganska litet.
Avslutningsvis en studie av den vetenskapliga profilen för forskningen inom elektrifierade fordon. Andelen publikationer inom respektive vetenskapsområde per land jämförs med motsvarande profil för alla XEV publikationer i världen. Endast två år, tre länder och sju vetenskapsområden visas, se Figur 5. Profilen för alla publikationer i världen är 100%, värden över det visar att landet ifråga har en större andel publikationer klassade i det vetenskapsområdet. Publikationer med svensk medverkan utmärker sig med en låg andel för Computer Science, Material Science och Chemical Engineering och höga andelar inom Environmental Science och Social Sciences. Kinas värden ligger närmare världsgenomsnittet eftersom landet till stor del definierar genomsnittet med sin stora volym av publikationer. Den stora förändringen i andelen publikationer inom Social Sciences mellan 2020 och 2024 för Kina är intressant, liksom den stora andelen publikationer inom Chemical Engineering.
Avslutade kommentar
Intrycket är att mycket har hänt inom fordonselektrifieringsområdet sedan vi började med dessa analyser av vetenskapliga publikationer för fem år sedan. Förutsättningarna för eldrivna fordon har förändrats och mycket talar för att de närmaste åren kommer att bli spännande, på gott och ont. Denna stora dynamik återspeglas inte så tydligt i publikationsanalyserna. Förvisso finns det en del tydliga trender, exempelvis att Kina och Indien globalt sett alltmer dominerar i termer av publikationsvolymer. Sveriges bidrag till fordonselektrifieringsforskningen liksom de tre utvalda möjliggörande teknologierna håller sig ganska stabilt kring en procent av världens volym. Att forskningens utveckling uppvisar mindre svängningar är primärt positivt, forskningen ska vara långsiktig och inte minst bidra till att fostra kompetenta individer. Samtidigt så måste det givetvis finnas en viss dynamik inom forskningen.
Fördelningen av det internationella samarbetet ser bra ut enligt denna analys. Att europeiska länder dominerar är rimligt. Dock bör frågan bevakas noga i dessa tider med nationalistiska strömningar.
Fördelningen över olika vetenskapliga områden indikerar att forskningen i Sverige har större tyngdpunkt på ”mjuka” områden. Det kan möjligen ses som mer implementeringsnära forskning, exempelvis analyser av policy och ekonomiska förutsättningar. Kanske beror skillnaderna också på att Sverige under perioden inte har haft någon stor industri som tillverkar batterier eller bränsleceller.
Referenser
[1] 2020-02-09 Trender akademiska publikationer om fordonselektrifiering
[2] 2020-12-14 Mer om akademiska publikationer inom fordonselektrifieringsområdet
[3] Pohl H and Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Rapport 2020:02
[4] 2021-10-25 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 1: Insatser inom elektrifiering
[5] 2021-10-26 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 2: Samarbeten
[6] 2021-12-14 Elektriferingspublikationer – utvecklingen under 10 år
[7] 2022-11-20 Forskning och innovation på batteriområdet
[8] 2022-12-14 Forskning om elektrifierade fordon sedan 1996
[9] Pohl H and Karlström M (2023) Academic and Corporate Vehicle Electrification Research, World Electr. Veh. J. 14(71), https://doi.org/10.3390/wevj14030071
[10] Trender inom forskningen om elektrifierade fordon 2018-2022