Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 1: Insatser inom elektrifiering

skrivet av Hans Pohl

För forskare inom akademin är det ofta helt avgörande för karriären att publicera mycket och få många citeringar. Även på lärosätesnivå betyder publikationerna mycket för positionen i olika rankingsystem och i viss mån även för tilldelningen av offentliga medel. Men för industrin, vad har publikationer för betydelse där?

Syftet med denna studie genomförd av Magnus Karlström och Hans Pohl är att undersöka bilindustrins vetenskapliga publikationer och dess inställning till att sådana göras. Fokus är på de tre stora bilföretagen i Sverige samt elektrifiering. Data, utöver publikationer i Scopus, den bredaste publikationsdatabasen, kommer från intervjuer med forskningssamordnare på AB Volvo, Scania och Volvo Cars samt en professor på vardera Chalmers respektive KTH.

Företagens och forskarnas perspektiv

Publikationer uppfattas som positivt av bilföretagen. För vissa positioner på bilföretagen ingår det i tjänsten att bidra till att sådana görs. En anledning är att vetenskapliga publikationer ger ett kvitto på att det man gör håller god kvalitet. Det bidrar också till synlighet. Existensen av publikationer inom ett visst område kan också vara en förutsättning vid samarbeten – organisationen är med i forskningsfronten. Detta kan gälla både för bilföretaget och den aktör man vill etablera samarbete med.

Det är mycket ovanligt att frågan om något kan publiceras vållar diskussioner. Redan när samarbetsprojektet formas ser företaget till att frågor som kan vara känsliga i detta avseende inte inkluderas.

Publikationsdata används i begränsad utsträckning av de tre bilföretagen. Det görs inga systematiska uppföljningar av egna eller andras publikationer. Däremot utgör innehållet i vetenskapliga publikationer en viktig informationskälla för verksamheten.

Resultat av publikationsanalysen

Preliminära resultat har diskuterats med bilföretagen och forskarna. Flera justeringar har därefter gjorts i analysen. Vi vill härmed framföra vårt varmaste tack till Elna Holmberg och David Hellstedt (AB Volvo), Stas Krupenia (Scania), Stefan Christiernin (Volvo Cars), Torbjörn Thiringer (Chalmers) och Göran Lindbergh (KTH) för denna kvalitetsgranskning och förädling av studien.

I Tabell 1 framgår vilka företag som har studerats och deras publikationsvolymer i absoluta och relativa tal för den senaste kompletta femårsperioden. Urvalet företag är gjort för att täcka olika delar av världen. FAW Group Corporation är det publikationsmässigt största bilföretaget i Kina. Två företag, AB Volvo och Scania, säljer bara kommersiella fordon.

Trenden de senaste fem åren är litet blandad. Den anges som en årlig tillväxttakt och baseras på linjär regression med värdena för under de fem åren. Sett över en längre tidsperiod ökar antalet publikationer för flertalet aktörer, inte minst Scania. Pandemin har förmodligen inte haft så stor påverkan eftersom publikationer 2020 främst baseras på arbete under föregående år.

Tabell 1: Publikationsvolym absolut och relativt samt trend över fem år [1]

Relativt sett producerar bilföretagen i Sverige tillsammans med de amerikanska ganska många publikationer per omsättningskrona respektive per krona investerad i forskning och utveckling. Volvo Cars ligger högst, vilket enligt företaget bland annat kan bero på att det finns en viss grundnivå som måste hållas och företaget tillhör de minsta i urvalet. Dessutom gör premiumsegmentet att behovet av att ligga i framkant på en del områden är större.

En studie av företagens publikationer inom elektrifieringsområdet visar på ganska stora skillnader, se Tabell 2. Här definieras elektrifiering på samma sätt som i tidigare mer omfattande studier av publikationer på detta område, se [2].

Tabell 2: Publikationer inom elektrifiering

Scania tillsammans med BMW visar hög andel publikationer relaterade till elektrifiering i kombination med hög ökningstakt. Volvoföretagen har i denna jämförelse relativt låg andel publikationer inom elektrifiering. Specifika studier av publikationer om batterier och laddning, respektive bränsleceller och vätgas visar att batteriområdet omfattar betydligt fler publikationer och för flertalet företag en positiv trend medan bränsleceller och vätgas har en mer blandad trend. Totalt medverkade bilföretagen i Sverige endast i en publikation inom bränsleceller och vätgas under femårsperioden.

Många OEMer förlitar sig även på forskning och utveckling hos leverantörerna. Bland dem är Robert Bosch GmbH klart störst, i alla fall i termer av publikationer. I Tabell 3 visas siffror för de två leverantörer som har flest publikationer i Scopus. Dessa båda tier 1 leverantörer har ungefär samma andel publikationer inom elektrifiering som OEMerna. Trenden är dock negativ för sådana publikationer, vilket i Densos fall dock betyder att andelen är ganska konstant eftersom även totalvolymen minskar.

Tabell 3: Publikationsdata för tier 1 leverantörer

Hur citeras då publikationerna där bilföretagen medverkar? En citering innebär att publikationen tas upp i referenslistan in en annan publikation. Traditionerna avseende både publiceringsvolymer och citeringar varierar stort mellan vetenskapsområdena och mellan olika forskargrupper. Ett sätt att i alla fall delvis hantera det är att normera antalet citeringar. Indikatorn Field-Weighted Citation Impact (FWCI) jämför antalet citeringar en publikation får med vad andra publikationer får inom samma vetenskapsfält, gjorda samma år och i samma typ av publikation (artikel, konferensbidrag, bokkapitel eller bok). Är FWCI 1,00 betyder det att publikationen har genomsnittligt genomslag, högre värden betyder att de har bättre genomslag.

Figur 1: Citeringsgenomslag för biltillverkarnas respektive deras hemländers publikationer

I Figur 1 visas citeringsgenomslaget för publikationer under tidsperioden 2016 – 2020. Eftersom företagen i stor utsträckning samarbetar med akademiska aktörer i landet, mer om det i ett kommande nyhetsbrev, används det nationella genomsnittet för FWCI som jämförelse i de grå staplarna. FWCI för alla publikationer i Sverige är alltså 1,65, vilket är klart högre än det citeringsgenomslag som publikationer med biltillverkarna i Sverige får. I Japan får både Honda och Toyota högre FWCI än det nationella genomsnittet, i Kina och Sydkorea tvärtom. Tyskland och USA visar blandade resultat.

Enligt intervjuerna har citeringsgenomslaget ingen större betydelse för biltillverkarna i Sverige. Faktorer som påverkar det är exempelvis om och med vilka man samarbetar med andra i publikationerna. Generellt sett belönas sampublikationer mellan akademi och industri med högre citeringsgrad, i synnerhet internationella sådana [3].

Avslutande kommentarer

Publikationsstudier är lätta att genomföra och bidrar med ett perspektiv på fordonsforskningen. Med tanke på att fordonsföretagen inte har publikationer som viktiga KPIer för verksamheten ska man vara försiktig med att dra långtgående slutsatser baserade på publikationsanalyser. I kombination med diskussioner med de företag som studeras ökar värdet av analysen väsentligt.

Medan volymer och citeringar kan skilja beroende på företagets allmänna förhållningssätt till publikationer är de samarbeten som publikationerna visar ganska tydliga indikatorer på hur forskningen bedrivs. I ett kommande nyhetsbrev redovisar vi både hur företagen samarbetar och vilken nytta det bidrar med rent akademiskt.

En liknande typ av data är patent. Liksom för vetenskapliga publikationer skiljer sig olika bilföretags och länders arbete med patent ganska mycket. Trots det kan det vara spännande att göra en studie som omfattar både publikationer och patent. Läsekretsen för OmEV är välkommen att bidra med synpunkter och förslag.

Referenser

[1] Grov uppskattning baserad på siffror för 2020 från Automotive World, september 2021

[2] Pohl H and Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Rapport 2020:02

[3] Pohl H (2021) Internationalisation, innovation and academic-corporate co-publications, Scientometrics, 126(2): 1329-1358