Trender akademiska publikationer om fordonselektrifiering

skrivet av Hans Pohl (RISE)

Sverige står för cirka 1,4% av de vetenskapliga publikationerna om elfordon. De citeras mycket och har ofta författare både från akademi och företag. Internationellt samarbete är relativt begränsat. Tillväxten under den senaste femårsperioden för publikationer inom fordonselektrifiering var i Sverige cirka 11%, vilket är något lägre än tillväxten för alla publikationer i Sverige (13%).

Detta, och mycket mer, framgår av en rapport som publicerades i januari 2020 [1]. Rapporten bygger på en studie av publikationer i Scopus, den bredaste databasen med akademiska publikationer. Studien omfattar 16 länder och tidsperioden 1996 – 2018. Vid sidan av forskning om fordonselektrifiering studeras även forskning om batterier, bränsleceller samt elmaskiner och kraftelektronik separat. Detta eftersom dessa möjliggörande teknologier ofta är relevanta för fordonstillämpningar men mycket sällan anger det i publikationens titel, nyckelord eller sammanfattning.

Kina är sedan några år landet med störst volymer. Därefter följer USA. Medan volymen publikationer om fordonselektrifiering globalt sett växte med 32% från 2014 till 2018, växte antalet batteripublikationer med 61%. Bränslecellsforskningen uppvisar nolltillväxt den senaste femårsperioden och volymen publikationer inom elmaskiner och kraftelektronik ökade med 37%. Jämfört med tillväxten för publikationer med författare i Sverige betyder det att vår andel minskat inom alla områden utom bränslecellsforskning.

En animering av volymutvecklingen sedan 1996 finns nedan. Den visar tydligt hur volymerna överlag växer samt hur länder som Kina och Indien får en allt mer framträdande roll. Sverige har under senare år haft cirka 100 publikationer inom fordonselektrifiering per år.

I Sverige är Chalmers störst räknat i volym både inom fordonsforskning totalt sett och inom fordonselektrifiering. KTH är näst störst och Volvo (både lätta och tunga sidan) nummer tre. Medan nästan var tredje publikation inom automotive från de största akademiska aktörerna handlar elektrifiering, är det för fordonstillverkarna mindre än var sjunde.

Med tanke på den stora uppmärksamhet som elektrifierade fordon rönt på senare år förvånar den måttliga publikationstillväxten i Sverige. Kan det vara så att det inte anses finnas tid för forskning utan fokus för aktiviteterna inom akademin och industrin ligger på att få ut lösningar på vägarna? Stämmer detta kan det bli bekymmersamt med kompetensförsörjningen på sikt.

Samverkansprogrammet FFI dominerar fordonsforskningsfinansieringen. Enligt en utvärdering som nyligen publicerats har FFI investerat cirka 10 miljarder kronor sedan starten, varav cirka 1,6 miljarder i fordonselektrifiering. Av de avslutade 799 projekten uppger 317 att de resulterat i någon form av publikation och sammantaget identifierades 647 publikationer från FFI-projekt i Scopus [2]. Det vore intressant att studera utvecklingen för FFI-publikationerna inom fordonselektrifiering.

Om nu kvantiteten är måttlig så är kvaliteten mycket hög i termer av citeringsgenomslag. Sverige ligger tillsammans med USA i toppen bland de 16 länderna. En delförklaring till det kan vara att en förhållandevis stor andel av publikationerna kommer från seniora forskare, exempelvis Bo Egardt och Torbjörn Thiringer.

Metodiken redovisas utförligt i rapporten. Publikationsstudier utgör ett fenomenalt och i Sverige underutnyttjat verktyg för att analysera hur forskningen utvecklar sig för olika grupper och länder samt för att studera samarbeten. Det har dock begränsningar. Exempelvis blir sökfrågorna, även om de itereras fram i många steg med mellanliggande kvalitetskontroll, inte perfekta. Kvaliteten på studien har höjts genom att metod och tentativa resultat har diskuterats med ett stort antal aktiva inom området.

Energimyndigheten har finansierat studien som kommer att presenteras vid EVS-33 och förhoppningsvis även leda till en akademisk publikation.

[1] Pohl H och Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Research Institutes of Sweden, se länk.

[2] Ramboll (2020) Fordonsstrategisk forskning och innovation: Programutvärdering, se länk.