Mer om akademiska publikationer inom fordonselektrifierings området
Skribent (gästinlägg)
2020-12-14
skrivet av Hans Pohl
I början av året skrev jag ett nyhetsbrev om en RISE rapport om akademiska publikationer inom fordonselektrifiering [1, 2]. Bland resultaten förvånade den relativt låga tillväxttakten i publikationsvolymen i Sverige. Vetenskapliga artiklar, konferensbidrag och böcker utgör ett lättillgängligt och relevant underlag för att mäta forskning.
Nu har en uppföljande analys gjorts som även inkluderar publikationerna år 2019. Många av resultaten från rapporten står sig men tillväxttakten gör det inte, den är klart högre. I detta nyhetsbrev ges uppdaterade siffror. Dessutom görs ett försök att besvara frågan: Vem läser egentligen de publikationer om elektrifiering som har (med-)författare i Sverige?
Hög tillväxttakt inom fordonselektrifiering i Sverige
Tillväxten i antalet publikationer med svenska författare om elektrifierade fordon angavs i förra nyhetsbrevet till 11% över femårsperioden 2014 – 2018, vilket var något lägre än den för alla publikationer från Sverige som helhet (13%).
Aktuella data för perioden 2015 – 2019 visar en tillväxt om hela 55%. Den stora skillnaden beror primärt på att den första tidsperioden hade ett högt värde 2014 och ett lågt 2018 medan det är tvärtom för tidsperioden 2015 – 2019. I figurerna visas volymen och de linjer baserade på linjär regression som användes för att beräkna tillväxten över respektive period.
Globalt ligger Sverige på plats 14 år 2019 (plats 16 år 2018) när det gäller publikationsvolym inom elektrifierade fordon. Kinas volym fortsatte att öka kraftigt under 2019 och landets forskare gjorde nästan tre gånger så många akademiska publikationer som det näst största landet (USA).
För övriga nyckeltal från rapporten 2020 är ändringarna inte så stora, elektrifieringspublikationer med författare vid svenska lärosäten åtnjuter fortsatt mycket bra citeringsgenomslag, de är till stor del samförfattade med företag och de är i låg utsträckning internationellt samförfattade.
Vem refererar svensk forskning inom fordonselektrifiering
En ny analysfråga är vilka som refererar svensk forskning. Att referera kallas även att citera (även om det inte är ett direkt citat) och betyder helt enkelt att publikationen nämns i en annan publikation. För att studera frågan valdes de 119 elektrifieringspublikationerna år 2017 som utgångspunkt. Detta eftersom referenser behöver tid för att ackumuleras. Sedan söktes alla nyare publikationer som refererar till en eller flera av dessa. Totalt 1 200 publikationer gjorde det fram till december 2020.
Deras geografiska fördelning framgår av kartbilden nedan. Flest publikationer som refererar elektrifieringsforskningen i Sverige år 2017 är gjorda med kinesiska författare (157 st). Därefter kommer Sverige (140), USA (107), Tyskland (68) och Storbritannien (67).
Motsvarande studie gjordes också för år 2015. De 82 publikationerna refererades till i 2 806 efterföljande publikationer. Fördelningen över länder visas i tabellen nedan. Minst två saker kan noteras. Skillnaden mellan Kina och USA är inte så stor som för 2017. Sveriges andel av publikationerna som citerar ”svenska” publikationer är mindre.
| Land | Volym |
| Kina | 494 |
| USA | 411 |
| Tyskland | 251 |
| Storbritannien | 222 |
| Sverige | 213 |
| Kanada | 131 |
| Italien | 122 |
| Nederländerna | 102 |
| Australien | 98 |
| Frankrike | 87 |
Denna typ av analyser ger indikationer på hur forskningen som svenska forskare är involverade i sprider sig över världen. Att citeringsgenomslaget är högt betyder just att många valt att referera till publikationerna. Det finns detaljer som kan påverka resultatet, exempelvis om publikationerna till stor del är internationellt samförfattade. En publikation med medverkan från Kina, USA och Sverige kommer med tre gånger i tabellen ovan. Då andelen internationellt samförfattade publikationer är ganska låg och antalet författare per publikation måttligt torde dock detta inte förvränga resultatet nämnvärt.
Slutligen bör noteras att man kanske borde ställa antalet publikationer som citerar i relation till det totala antalet publikationer i respektive land. Produktionen i Sverige utgör totalt sett bara någon procent av den i Kina så på det viset är det naturligt det blir fler publikationer i Kina som citerar.
Referenser
[1] Trender akademiska publikationer om fordonselektrifiering. Hans Pohl. omEV nyhetsbrev. 9 feb 2020. länk
[2] Pohl H och Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Research Institutes of Sweden, se länk.