Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 2: Samarbeten

skrivet av Hans Pohl

I ett tidigare nyhetsbrev beskrevs bakgrunden till denna studie av bilindustrins publikationer och en del resultat främst med avseende på arbetet med elektrifiering gavs [1]. I detta brev ligger fokus på olika former av samarbeten. Om inte annat anges avser resultaten nedan Scopus-publikationer i femårsperioden 2016 – 2020.

Generellt så görs en stor del av bilindustrins publikationer i samarbete med akademiska aktörer. Detta är inte unikt för bilindustrin utan det är med få undantag så att industriella aktörer skriver majoriteten av sina publikationer i samverkan med ett eller flera lärosäten. Det omvända, dvs att akademin sampublicerar med industrin är inte lika vanligt förekommande, globalt sett utgör sådana publikationer cirka 2,7% av alla. Sverige utmärker sig här med en betydligt högre andel om 7,8% och de lärosäten som har omfattande samarbete med bilindustrin har ännu högre andelar.

I Figur 1 visas citeringsgenomslaget för publikationer med respektive utan medförfattare inom akademin. Siffran vid slutet av stapeln visar antalet publikationer. Indikatorn FWCI är fältnormerad med ett globalt genomsnitt på 1,00. Med två (svenska) undantag belönas publikationer där både akademi och industri ingår med högre citeringsgenomslag. I fallet Scania är det bara 15 publikationer som inte är samförfattade med akademin och därför kan det vara tillfälligheter som bidrar till avvikelsen. För Volvo Cars är skillnaden liten.

Budskapet i Figur 1 är att det normalt sett är positivt för citeringsgenomslaget att samarbeta med akademin. Resultatet för Sverige indikerar att en dialog mellan de största akademiska parterna och bilföretagen kan vara motiverad för att undersöka om det finns sätt att öka genomslaget för gemensamma publikationer. Varför citeras sådana publikationer lägre än genomsnittet i Sverige respektive genomsnittet för respektive akademisk huvudpart (FWCI för Chalmers är 1,58 och för KTH 1,57)?

Figur 1: Bilindustripublikationer med och utan akademiska parter

En annan typ av samarbete är det internationella. Andelen internationella sampublikationer är generellt sett ökande sedan många år tillbaka, delvis drivet av att antalet medförfattare per publikation ökar. I Figur 2 visas analogt med förra bilden citeringsgenomslaget för nationellt respektive internationellt samförfattade publikationer.

Figur 2: Bilindustripublikationer med nationell respektive internationell samverkan

I flertalet fall ger de internationella sampublikationerna med bilindustrin högre citeringsgenomslag, vilket också är det gängse resultatet vid publikationsstudier [2]. Även om det inte framgår så tydligt i bilden utmärker sig bilindustrin i Sverige och världen genom att vara betydligt mindre internationell än genomsnittet. Bilföretagen i Sverige har ca 20 – 30% andel internationella sampublikationer att jämföra med 63% som var genomsnittet för Sverige under samma period. Detta är litet förvånande med tanke på att bilindustrin i sig är utpräglat internationell.

Även i denna jämförelse utmärker sig Scania genom att nationella samarbeten ger tydligt högre citeringsgenomslag än internationella. En delförklaring kan vara att Scania, att döma av publikationerna under den aktuella perioden, inte verkar ha något strategiskt forskningssamarbete med någon utländsk aktör. Bland de 42 internationellt samförfattade publikationerna medverkar ingen internationell aktör i mer än 2 publikationer.

Ett annat sätt att illustrera samarbeten framgår av Figur 3 – Figur 5. Röda staplar indikerar internationella samarbetsparter. Ovan konstaterade vi att andelen internationella samarbeten är ganska låg och dessa diagram visar att det även finns tydliga preferenser att samarbeta regionalt inom landet. Alla tre företagen i Sverige har en akademisk part som står för en mycket stor andel av alla sampublikationer. Motsvarande analys av övriga bilföretag i världen ger med något undantag liknande budskap, det är samarbete med aktörer i närområdet som dominerar.

Figur 3: AB Volvos tio största samarbetsparter

Figur 4: Scanias tio största samarbetsparter

Figur 5: Volvo Cars tio största samarbetsparter

Närhet prioriteras alltså framför andra faktorer i hög utsträckning. Det kan bero på att företagen vill säkra en rekryteringsbas. En annan möjlig förklaring kan vara att företagens (industri-)doktorander i hög utsträckning gör sin utbildning på lärosäten i närheten och att de relationer som då etableras sedan naturligt leder till fortsatta samarbeten. Vidare så kan den nationella offentliga finansieringen ha bidragit, då den betonar sysselsättning inom landet och är i jämförelse med exempelvis EU-programmen ganska tillgänglig för bilföretagen.

På temat nationell finansiering så betonar den också samarbete mellan bilföretagen. Detta görs inte minst för att chansen då ökar att den kunskap som forskningen leder till kan delas av många och därmed antas värdet av den offentliga medfinansieringen öka. I Figur 6 visas den sammanlagda publikationsvolymen för de tre bilföretagen i de höga staplarna och de publikationer som inkluderar minst två av bilföretagen i de låga staplarna. Den senaste femårsperioden har andelen gemensamma publikationer legat kring 2% (röda linjen).

Figur 6: Publikationer där minst två av bilföretagen i Sverige medverkar

Ju mer grundläggande forskningsfrågor som adresseras, desto lättare torde det vara för företagen att samarbeta. Den typen av forskning och utveckling som leder till publikationer är av en mer grundläggande karaktär. Därför är det förvånande att andelen sampublikationer är så låg. Under aktuell tidsperiod inkluderade 2 av cirka 1 200 publikationer med de tre bilföretagen författare från samtliga tre bolag, se Figur 7. Flest gemensamma publikationer hade de båda Volvo-bolagen med 12 st.

Figur 7: Schematisk illustration av företagens publikationer 2016 – 2020

Resultatet illustrerat i Figur 6 och Figur 7 är något som kan behöva diskuteras av forskningsfinansiärerna i Sverige. Är så kallad horisontell samverkan viktigt ur deras perspektiv indikerar publikationerna vare sig en hög andel eller en positiv trend. Det bör noteras att en annan form av industriell samverkan som inte omfattas av analysen är den mellan OEMer och leverantörer.

Avslutande kommentarer

Det är viktigt att komma ihåg att vetenskapliga publikationer bara är en typ av data som kan användas för att studera samarbeten. Många samarbeten leder inte till gemensamma publikationer. Medan det för vissa forskare är avgörande för en fortsatt anställning att publicera är det för andra forskare inte alls viktigt. Studien visar att bilindustrin å ena sidan tycker att publikationer är viktiga men å andra sidan ägnar den inte uppföljningen av sådana särskilt mycket tid.

Endast två stora internationella leverantörer är direkt adresserade i analysen. Indirekt betyder frånvaron av leverantörer i topp 10 för respektive OEM i Sverige att ingen leverantör har särskilt stora volymer av sampublikationer. RISE är inte heller särskilt stort bland sampublikationerna. Det beror delvis på att RISE-publikationerna än så länge är uppdelade på olika numera inte helt aktuella organisatoriska enheter som RISE ICT och Swerea AB. Kanske kunde det vara intressant att titta närmare på publikationer med leverantörer och forskningsinstitut?

De resultat som visats i detta och föregående nyhetsbrev utgör exempel på vad som kan studeras med hjälp av publikationer. En del av resultaten kan vara intressanta att göra fördjupade analyser av. Offentliga finansiärer av forskning får genom den här typen av analyser en belysning av aspekter i sina program som kan förtjäna särskild uppmärksamhet.

Referenser

1 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 1: Insatser inom elektrifiering

2 Se exempelvis Elsevier (2013) Comparative Benchmarking of European and US Research Collaboration and Researcher Mobility