Tips om några nya publikationer (del 1)

Idag sammanfattar vi med korta referat några publikationer som givits ut i år. En licentiatavhandling och tre doktorsavhandlingar har studerat ellastbilar, elsystem och leverantörskedjor. Två rapporter från forskningsplattformen Triple F har analyserat klimatomställning av lastbilstransporter. En konsult har gjort en guide över EU:s klimatpolitik.

I ett kommande nyhetsbrev kommer ytterligare några referat, då om fordonsutvecklingen i Sverige och Europa samt den globala marknaden för miljöteknik och batteriinnovation.

Doktorsavhandling om lönsamheten hos ellastbilar

Johannes Karlsson har studerat potentialen för batterielektriska lastbilar att bli kostnadseffektiva [1]. Han har undersökt batterifordon och laddare för olika transportuppgifter och jämfört kostnad med diesellastbilar. Batterielektriska lastbilar kommer i många fall bli konkurrenskraftiga.

Längs stora transportvägar som har flöden i nivå med E4 Helsingborg – Stockholm bör det vara möjligt att på marknadsmässiga grunder uppnå hög nyttjandegrad av laddare och därmed relativt låga laddpriser. Samtidigt behöver det inte bli särskilt stora problem med kötider tack vare att det är ett relativt jämnt flöde av lastbilar under dagen. Ett system med få laddstationer och fler laddare ger enligt analysen mindre risk för köbildning jämfört med ett system med många laddstationer, där det totala antalet laddare är detsamma.

Doktorsavhandling om hur elsystemet påverkas av elfordon

Alice Callanan har studerat ett framtida elkraftsystem när vägtransporterna är helt elektrifierade [2]. Hon simulerade regionnätets möjlighet att hantera ökat effektbehov genom att använda en modell av Skånes elnät. I studien aggregeras energibehov och effektbehov hos eldrivna personbilar, fjärrlastbilar och anläggningsmaskiner.

Resultaten indikerar att regionnätet i stort sett kan hantera det aggregerade laddbehovet under normala driftsförhållanden, även om lokala flaskhalsar behöver förstärkas. Personbilarna kommer att använda mer el än lastbilar och arbetsmaskiner, men effektbehoven kommer att vara ungefär lika stora hos alla tre kategorier. Även om smart laddning kan minska toppeffektbehovet (upp till 30 %) leder det inte automatiskt till en proportionell minskning av nätbelastningen. Nyttan med smart laddning begränsas ofta av bakgrundsbelastning och lokala nätförhållanden.

Doktorsavhandling om vätgas till tunga fordon samt effekter av laddning

Therese Lundblad har gjort två delstudier i sin avhandling [3]. Första studien undersöker kostnader för att elektrifiera tunga transporter med bränsleceller och vätgas. I Sverige blir det billigare att producera vätgas lokalt vid tankstation än att tillverka vätgas på annat ställe och distribuera till station. Det blir dyrare att producera vätgas lokalt från solel eller vindkraft än att ansluta till elnätet. Kostnadsuppskattningarna varierar mellan 2,2 och 6,7 €/kg H2.

Den andra studien undersöker effekter på lokala elnät när personbilar elektrifieras. Det är stor skillnad mellan regioner. I vissa regioner överskrids nuvarande kapacitet redan vid en låg andel elbilar, medan andra regioners elnät redan idag klarar en hög andel elbilar. Effekttariffer kan vara effektiva för att hantera effektbrister. En tariff under alla dygnets timmar sänker belastningen mest, men ger mindre flexibilitet för elkunden att sänka kostnader. En tariff under färre timmar ger högre belastning på lokalnätet men större flexibilitet för kunden. En variabel tariff kan sänka belastningen på elnätet effektivt och samtidigt erbjuda kunden större flexibilitet.

Lic-avhandling om cirkulära leverantörskedjor för batterier

Tayana Ortix Lopes har identifierat sju viktiga aspekter av cirkulära leverantörskedjor för elfordonsbatterier [4]. Det är insamling, ägarskap, kontroll och datastyrning, logistik, antalet aktörer samt ekonomi och regler. Leveranskedjorna är ännu i en övergångsfas med experiment, pilotprojekt och samarbeten. Den begränsade volymen av gamla batterier som når insamling gör det svårt att bygga upp storskaliga system i dagsläget. Men det kommer förändras med ökande volymer och mognad.

En trend är att fordonstillverkare skaffar sig bättre kontroll över batteriflöden för att säkerställa regelefterlevnad och framtida tillgång till material. Fordonstillverkare och batteritjänstaktörer har delvis olika drivkrafter. Båda kommer vara viktiga aktörer för batteriflöden.

Analys av lastbilarnas klimatomställning i Sverige

I en Triple F-rapport görs en analys av klimatpåverkan från tunga lastbilar jämfört med klimatmål och politik [5]. EU:s nuvarande koldioxidkrav är avgörande för att nå målen. Om kraven skulle sänkas eller inte uppnås kommer det kräva orimligt kraftfulla åtgärder på drivmedelssidan för att kompensera. Även vid en snabb elektrifiering behövs betydande volymer av förnybara drivmedel under lång tid. Konkurrensen om förnybara drivmedel kommer att öka från flyget och sjöfarten. På lång sikt blir det svårt att upprätthålla distributionen av flytande drivmedel. Politik behövs för att säkra en ökad produktion av förnybara drivmedel, delvis med nya tekniker och råvaror.

Rapporten ger åtta rekommendationer: Avståndsbaserade vägtullar för tung trafik; höjd reduktionsplikt; tillfälligt sänkt elskatt på laddning av tunga fordon; fortsatta inköpssubventioner till ellastbilar; krav på nollemission i upphandlingar; miljözoner för tunga nollemissionsfordon; lobba för skärpta regler inom EU; främja produktionen av nya typer av biodrivmedel.

Scenarier för godstransporter i Sverige som når klimatmålen

En annan Triple F-rapport har tagit fram scenarier för hur godstransporter på väg i Sverige kan bidra klimatmålen, och hur resiliens hos vägtransporter kan komma att utvecklas [6]. Om det nationella målet för inrikes transporter till 2030 ska nås behövs styrmedel både för biodrivmedel och elektrifiering av tunga lastbilar. Flytande biogas kommer vara viktig.

Det tyngsta segmentet av tunga lastbilar, långdistanslastbilar, är mest beroende av publik ultrasnabb laddning. Drivmedelspriset under utsläppshandelssystemet ETS 2 kommer inte ha särskilt stor betydelse då prisökningar bedöms komma först när elektrifiering slagit igenom. Styrmedel utöver dagens bör undersökas, bland annat för att åstadkomma lägre laddkostnader och nätavgifter. Resiliensanalysen visar att nya drivmedel behöver finnas tillgängliga över hela landet. I ett nytt, mer decentraliserat försörjningssystem behöver också ansvarsfördelningen definieras.

Guide till EU:s klimatpolitik

Miljöanalytikern och forskaren Magnus Nilsson har länge följt EU:s klimatpolitik och lagstiftning. Han har nu satt ihop en guide över de regler och processer som styr klimatpolitiken, inte minst på fordonsområdet [7].

Så här inleder han: ”Rapporten i en mening: En genomgång och analys av de förslag till genomgripande reformer av unionens klimatpolitik som EU-kommissionen väntas presentera under andra halvåret 2026.”

Följande regelverk som berör vägtransporter tas upp:

· Ansvarsfördelningsförordningen, ESR

· Utsläppshandeln för bl.a. vägbränslen, ETS2

· Koldioxidregler för lätta fordon

· Koldioxidregler för stora företagsflottor

· Förnybartdirektivet

Däremot tar han inte upp regelverket för utsläpp från tunga fordon.

Egen kommentar

Se urvalet av referenser som exempel. Det finns givetvis många fler relevanta artiklar.

Referenser

[1] System Cost Evaluation and Fast Charging Market Assessment for Battery Electric Trucks. Johannes Karlsson. Doktorsavhandling på Chalmers tekniska högskola maj 2026. Länk.

[2] Quantifying the Grid Impact of Electric Vehicles: A Probabilistic Case Study of Southern Sweden. Alice Callanan. Doktorsavhandling på Lunds tekniska högskola april 2026. Länk.

[3] Energy Infrastructure for Road Transport Electrification. Therese Lundblad. Doktorsavhandling på Chalmers tekniska högskola april 2026. Länk.

[4] Activities and Structures in Circular Electric Vehicle Battery Supply Chains. Tayana Ortix Lopes. Licentiatavhandling på Chalmers tekniska högskola mars 2026. Länk.

[5] Lastbilarnas klimatomställning – från styrmedel till verklighet. Tobias Gustavsson Binder (IVL), Magnus Nilsson (Magnus Nilsson Produktion), Pontus Bokinge (CIT Renergy), Ingrid Nyström (CIT Renergy). Tripl F januari 2026. Länk.

[6] Hållbara godstransporter på väg – scenarioanalys. Kristina Holmgren (Rise), Ehsan Shafiei (Rise), Sara Janhäll (Rise), Maria Stenström (2030-sekretariatet), Mattias Goldmann (2030-sekretariatet). Tripl F januari 2026. Länk till slutrapport och PM.

[7] Din guide till EU:s nya klimatpolitik. Magnus Nilsson. Arena Idé maj 2026. Länk.