Arkiv / Teknik

Forskningen om elektrifierade fordon sedan 1996

Creative commons license

skrivet av Hans Pohl

Hur utvecklar sig forskningen om fordonselektrifiering i Sverige? I detta nyhetsbrev ges några indikationer baserat på uppdaterade analyser av vetenskapliga publikationer. Första nyhetsbrevet på detta tema kom för snart tre år sedan [1] och bakomliggande metodik beskrivs i en RISE-rapport [2]. Fem till nyhetsbrev med uppdateringar och fördjupningar har publicerats sedan dess [3-7].

I denna uppdatering beskrivs utvecklingen på lång sikt. Det tar tid att bygga upp forskningskapacitet och det tar ofta tid att omsätta forskningen i tillämpningar, antingen genom att forskare anställs i bilindustrin eller genom att de på andra sätt bidrar till utvecklingen av nya elektrifierade fordon. Därför kan det vara intressant att se hur forskningen har utvecklat sig under 25 år. Metodmässigt bör noteras att sökfrågan för att identifiera publikationer inom fordonselektrifering (XEV) är utvecklad med de senaste tio åren i fokus. Det betyder att en del tekniker som var aktuella för 20 år sedan kanske inte kommer med fullt ut.

Redovisningen baseras på publikationer i Scopus, som är den bredaste databasen med vetenskapliga publikationer. Alla sorters vetenskapliga publikationer ingår, bland annat artiklar, konferensbidrag, bokkapitel och böcker.

Figur 1: Fordonselektrifieringspublikationer i Sverige, volym och världsandel

I Figur 1 visas utvecklingen för XEV-publikationer med svensk medverkan. Volymerna har ökat från ett fåtal publikationer under KFB-tiden (KFB eller Kommunikationsforskningsberedningen hade ett stort program med forskning om och demonstration av el- och hybridfordon under 1990-talet) till cirka 150 per år de senaste åren. Det ser ut som att elektrifieringsforskarna la i en ny växel kring 2009, då volymerna vände rejält uppåt. I figuren visas också andelen av alla XEV-publikationer i världen. Högst andel hade Sverige år 2001 med cirka 2,8%, dvs just när KFB hade blivit en del av den nybildade myndigheten Vinnova. I modern tid verkar andelen ha peakat år 2016 på cirka 1,7%. Sedan dess har andelen minskat ner mot 1,3% som gäller för 2021, det senaste året med kompletta data.

Sverige är ett litet land, förvisso med en ganska stor bilindustri. Därför är det inte så förvånande att fordonselektriferingsforskningen är mindre än i andra mångfalt större länder. I Figur 2 relateras Sveriges siffror till sju andra länder med betydande bilindustri.

Figur 2: Världsandel av fordonselektrifieringspublikationer

I jämförelse med dessa länder har Sverige lägst andel publikationer men delvis tack vare den ändrade skalan en ganska stabil utveckling. Flera andra länder, med USA och Japan som de tydligaste exemplen, uppvisar rejält minskande andelar under tidsperioden, i synnerhet om de senaste sex-sju åren studeras. Tysklands XEV-publikationsandel har närmast halverats. Kinas snabbt växande volymer är huvudförklaringen till att nästan alla andra länder visar minskande andelar. Det är inte så att volymerna i absoluta tal minskar (jämför Figur 1 för Sverige) utan det är helt enkelt så att andra länder och då främst Kina ökar mycket snabbare. Storbritannien utgör ett intressant undantag med en stabil eller rentav svagt ökande världsandel de senaste tio åren.

Kvantitet är inte allt, även kvalitet behövs. Ett sätt att studera publikationernas betydelse är att räkna hur många andra publikationer som refererar till dem, s.k. citeringar. Då citeringsmönstren skiljer sig åt mellan olika vetenskapsfält normeras gärna siffrorna så att publikationer inom samma fält jämförs. Ett normerat mått för citeringsgenomslaget är FWCI. Är FWCI 1,0 är publikationen genomsnittlig, är FWCI högre citeras den mer än världsgenomsnittet. I jämförelse med länderna i Figur 2 håller XEV-publikationerna med svensk medverkan god nivå. Högst FWCI för åren 2017 – 2021 hade Storbritannien med 2,15, tätt följt av Kanada och USA på 2,08. Därefter placerade sig Sverige med 1,89, sedan Frankrike (1,41), Tyskland (1,40), Kina (1,35) och sist Japan med ett FWCI på 1,09. För alla XEV-publikationer under tidsperioden var FWCI 1,37.

Avslutade kommentar

Resultaten av årets uppdatering är på många sätt i linje med de trender som noterats i tidigare analyser. Mest intressant är kanske hur Storbritannien verkar investera så kraftfullt i fordonselektrifieringsforskning. Landet till och med ökar sin världsandel och det med publikationer som har högst citeringsgenomslag av de åtta länderna i jämförelsen. Det skulle vara spännande att undersöka vad det är som har lett till denna utveckling och det blir intressant att se om och hur detta påverkar brittisk fordonsindustri framöver.

På temat implementering av forskningen finns det som nämnts ovan olika vägar för kunskapen att komma ut i konkreta tjänster och produkter. Vid brist på personer med relevant kompetens för fordonselektrifiering, finns risken att lärosätena dräneras på resurser som behövs för att ta hand om kommande studenter och doktorander. Internationell rekrytering både till industrin och akademin kan minska problemen.

Referenser

[1] 2020-02-09 Trender akademiska publikationer om fordonselektrifiering
[2] 2020-12-14 Mer om akademiska publikationer inom fordonselektrifieringsområdet
[3] Pohl H and Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Rapport 2020:02
[4] 2021-10-25 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 1: Insatser inom elektrifiering
]5] 2021-10-26 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 2: Samarbeten
[6] 2021-12-14 Elektriferingspublikationer – utvecklingen under 10 år
[7] 2022-11-20 Forskning och innovation på batteriområdet