Forskning och innovation på batteriområdet

Av Hans Pohl

Under senare år har stora privata och offentliga satsningar gjorts i Sverige längs hela kedjan från grundläggande forskning till produktion och återvinning av batterier. Hur ligger Sverige till i jämförelse med andra länder?

En studie av patentansökningar[*] och vetenskapliga publikationer genomförd under 2022 ger några ledtrådar 1. Sverige stod under tidsperioden 2002 – 2007 för 43 patentansökningar inom batteriområdet, vilket motsvarade cirka 0,29% av alla patentansökningar i världen. I den senaste sexårsperioden med fullständiga patentdata, dvs 2014 – 2019, var volymen 149, vilket motsvarade 0,13% av världsproduktionen. Andelen vetenskapliga publikationer är något högre, för alla tre tidsperioderna är Sverige med i ungefär 1% av världens samlade produktion av artiklar, konferensbidrag och andra typer av vetenskapliga alster som ingår i Scopus.

Volymen av patentansökningar och vetenskapliga publikationer har tiofaldigats mellan 2002 – 2007 och 2014 – 2019. Kinas andel av patentansökningar har ökat från 3% till nära 50 % från första till sista tidsperioden och för vetenskapliga publikationer är ökningen från 20% till 47%. Det är huvudförklaringen till att Sverige trots ökande volymer tappar i andel.

Antalet patentansökningar och vetenskapliga publikationer är ungefär lika, i den senaste sexårsperioden drygt 100 000. Ställs antalet patentansökningar i relation till antalet vetenskapliga publikationer visar sig stora skillnader mellan länderna. I Japan går det mer än 3 patentansökningar per vetenskaplig publikation, i Sydkorea 2. Även i Kina och Tyskland är det fler patentansökningar än vetenskapliga publikationer. Det omvända gäller i USA, Kanada och Sverige med 1,8 (USA), 6,7 (Kanada) respektive 6,6 (Sverige) vetenskapliga publikationer per patentansökan.

En sak är att producera många publikationer men det är en helt annan sak att göra värdefulla bidrag. Det unika med denna studie är att även kvalitetsrelaterade indikatorer för båda typerna av publikationer analyseras. För patentansökningar används Technology Business Index, TBI, vilket genom sammanvägning av många olika aspekter ger en indikation på patentansökans värde. Två percentiler används, andel bland de 30% respektive 10% mest värdefulla. De vetenskapliga publikationerna värderas för jämförbarhetens skull också med citeringsgenomslag mätt som 10%-percentiler.

I den senaste tidsperioden 2014 – 2019 hade Sverige ett TBI30% på 29% och ett TBI10% på 16%. Det betyder att bredden är ungefär som världsgenomsnittet medan toppen är riktigt bra. Kanada och USA har högst TBI-värden bland de studerade länderna på 54% respektive 25% (Kanada) och 50% respektive 23% (USA). Kina hade 28% respektive 7,1%.

För samma tidsperiod hade Sverige 40,2% vetenskapliga batteripublikationer med citeringsantal i topp 10% percentilen.  Motsvarande siffror för andra länder är 42,5% (Kanada), 44,3% (Kina), 36,9% (Tyskland) och 46,4% (USA). Överlag är alltså batteripublikationer mycket välciterade, värdet för alla publikationer är 10%.

Vad visar då denna sifferexercis? Sverige har, trots seriösa forskningssatsningar, inte lyckats öka sin andel av världens vetenskapliga batteripublikationer. På patentområdet minskar Sveriges andel. Att Sverige inte ökar sin andel beror på att många andra länder också satsar mycket kraftfullt på batteriområdet. Vi har betydligt större volym vetenskapliga publikationer än patentansökningar. Kvalitetsmässigt har Sverige några högvärderade patentansökningar men litet svagare bredd. De vetenskapliga publikationerna är välciterade och ungefär i nivå med viktiga batteriforskningsnationer som Kina, USA och Kanada.

Metodmässigt utgör studien ett försök att jämföra två publikationstyper. Med gott stöd från nyckelpersoner har studien kunnat genomföras med acceptabel kvalitet. Studien omfattar utöver det som redovisats ovan även mer detaljerade genomgångar av vilka individer respektive företag som står för patentering respektive vetenskapliga publikationer och i vilken mån det är samma. I Sverige framgår det exempelvis att bilföretagen under senare år har börjat ansöka om flera batterirelaterade patent.

Egna kommentarer

Kvantitativa analyser som denna har begränsningar och det är ofta först när de diskuteras med aktörer inom området som riktigt intressanta perspektiv och resultat kan fångas upp. Detta nyhetsbrev utgör ett sätt att bjuda in till synpunkter och kommentarer.

Att Sverige är litet är ingen nyhet även om det kanske är förvånande att vår andel av världens batteripublikationer (cirka 1%) är mindre än vår totala andel av alla vetenskapliga publikationer (cirka 1,3%). Detta bör utöver fortsatta kraftfulla satsningar på forskningen även föranleda att vi håller öppet för internationella samarbeten och att vi noga inriktar vår forskning så att vi håller oss relevanta. Jag tror att kunskap som är av relevans för flera olika tänkbara utvecklingsspår på batteriområdet torde vara viktigare än djup kompetens inom små nischer.

Vår låga andel patentansökningar kan bero på att det var mycket länge sedan som Sverige hade en omfattande batteriindustri och att nuvarande kommersiella satsningar är så nya att de inte har hunnit göra avtryck i patentdata. Likafullt torde det vara lämpligt att hålla ett öga på balansen mellan forskning och patentering så att vi på sikt får en industri som tar tillvara forskningsresultaten och utvecklar en stark patentportfölj.

[1] Måns Marklund och Hans Pohl (2022) Forskning och innovation inom batteriteknik – utveckling och tillämpning av ny analysmetod baserad på patentansökningar och vetenskapliga publikationer, ett projekt finansierat av Energimyndigheten, rapporten finns på https://www.energimyndigheten.se/batteri/

[*] Patentansökning används som samlingsnamn för ansökningar och beviljade patent, eftersom det senare i princip bara utgör en förändrad status för ansökan