Elektrifieringspublikationer – utvecklingen under 10 år

av Hans Pohl

Hur utvecklar sig forskningen om fordonselektrifiering i Sverige? I detta nyhetsbrev ges några indikationer baserat på uppdaterade analyser av vetenskapliga publikationer. Första nyhetsbrevet på detta tema kom för snart två år sedan [1] och bakomliggande metodik beskrivs i en RISE-rapport [2]. Tre till nyhetsbrev med uppdateringar och fördjupningar har publicerats sedan dess [3-5].

Ett metodmässigt viktigt vägval är att både studera publikationer som nämner någon vägtransporttillämpning och elektrifiering (nedan kallade XEV-publikationer) och studera publikationer inom tre möjliggörande teknologier oavsett om de nämner transporttillämpningar eller ej. De tre utvalda teknologierna är batterier, bränsleceller och elmaskiner inklusive kraftelektronik. Det är mycket vanligt att en publikation om någon av dessa teknologier är högrelevant för transporttillämpningar men att det ändå inte framgår av titel, abstract eller nyckelord att sådana tillämpningar kan vara möjliga.

Globalt sett ökar antalet vetenskapliga publikationer stadigt och det kan därför vara farligt att luta sig tillbaka och vara nöjd bara kurvan pekar uppåt. I det följande redovisas av detta skäl inte bara de absoluta antalen utan även hur Sveriges andel av världen har utvecklats inom respektive område.

Figur 1: XEV-publikationer under en tioårsperiod

I Figur 1 framgår det att de blå staplarna antalet tenderar att bli högre med tiden, vilket betyder att antalet XEV-publikationer ökar. Den orangea linjen toppar 2016 strax över 1,6% och minskar därefter. Sveriges andel av den globala volymen har alltså minskat något den senaste femårsperioden. Det betyder att volymerna ökar snabbare i andra länder än i Sverige. De tre senaste åren har andelen varit ungefär lika som Sveriges andel totalt sett av alla publikationer som görs i världen (den grå linjen). Motsvarande data för batterier presenteras i Figur 2.

Figur 2: Batteripublikationer under en tioårsperiod

På batteriområdet har volymen ökat än kraftigare under tioårsperioden och totalt producerar forskare med svensk anknytning nu cirka 200 publikationer årligen. Andelen är dock klart lägre än genomsnittet för svensk forskning och sedan 2015 har ökningstakten inom batteriforskningen varit ungefär lika stor som den har varit i världen som helhet.

Figur 3: Publikationer om bränsleceller och vätgashantering under en tioårsperiod

Forskningen om bränsleceller och vätgashantering uppvisar ett annat mönster, i Sverige och i världen, se Figur 3. Volymerna har varit ganska konstanta under tioårsperioden och andelen sådana publikationer har legat kring 1,2%. Enligt tidigare nyhetsbrev bör det noteras att en stor del av publikationerna handlar om fastoxidbränsleceller, vilka än så länge inte har varit så aktuella för framdrivning av fordon.

Figur 4: Publikationer om elmaskiner och kraftelektronik under en tioårsperiod

Antalet publikationer inom elmaskiner och kraftelektronik i världen är mycket stort och Sveriges andel är ganska liten, cirka 0,7% under de senaste åren, se Figur 4. Liksom för bränsleceller är volymerna ganska konstanta i Sverige och världen.

Tabell 1: Publikationsvolymer och citeringsgenomslag för tidsperioden 2016 – 2020

I Tabell 1 visas de lärosäten, biltillverkare och institut som hade flest XEV-publikationer under tidsperioden 2016 – 2020. Chalmers hade flest publikationer om fordonselektrifiering (XEV) och om elmaskiner och kraftelektronik. Uppsala universitet hade flest batteripublikationer och KTH flest publikationer om bränsleceller och vätgashantering.

I andra kolumnen för respektive område visas citeringsgenomslaget mätt som field-weighted citation impact (FWCI). Det är ett normaliserat värde där 1,00 motsvarar världsgenomsnittet och högre värden att publikationerna är mer citerade. För en genomsnittlig publikation med minst en (med-)författare i Sverige var FWCI 1,66 under perioden. Flertalet aktörer i Sverige med många publikationer inom de studerade områdena uppvisar högt FWCI, ofta över genomsnittet i Sverige. Det betyder att publikationerna blir lästa och använda av andra forskare. Ibland används FWCI som ett kvalitetsmått på forskningen.

Avslutande kommentar

Denna uppdatering visar inte på några dramatiska förändringar. År 2020 verkar volymsmässigt ligga mycket nära 2019, vilket med tanke på den explosiva ökningen inom exempelvis batteriforskningen är något oroande, eftersom det indikerar att forskningen i Sverige inte utvecklas lika snabbt som i övriga världen. Samtidigt ska man inte fästa för stor vikt vid ett enskilt år. Med tanke på Sveriges stora och inte minst för sysselsättning och export mycket viktiga fordonsindustri är det värt att begrunda varför andelen forskning inom fordonselektrifiering med möjliggörande teknologier är förhållandevis låg. En delförklaring kan vara att elektrifieringen först tog fart inom personbilssegmentet och i Sverige utgör tunga fordon en stor del.

Referenser

[1] 2020-02-09 Trender akademiska publikationer om fordonselektrifiering
[2] 2020-12-14 Mer om akademiska publikationer inom fordonselektrifieringsområdet
[3] Pohl H and Karlström M (2020) Elektrifierade vägtransporter – publikationsstudie, RISE Rapport 2020:02
[4] 2021-10-25 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 1: Insatser inom elektrifiering
[5] 2021-10-26 Vad säger vetenskapliga publikationer om bilindustrin? Del 2: Samarbeten