Nyligen publicerade vi en serie om det globala syd [1]. Som ett komplement till vår sydserie refererar vi idag en rapport om kinesiska investeringar i grön teknik utanför Kina [2, 3]. Climate Energy Finance är en australiensisk tankesmedja som vill påskynda omställningen till en fossilfri ekonomi. I en ny rapport går de igenom vilka kinesiska företag inom batterier och elfordon som gör investeringar internationellt och något om hur stora investeringar som planeras.
Kinesiska företag möjliggör grön teknisk utveckling
Allt oftare stöter man på texter om kinesiska investeringar utomlands, och allt oftare beskrivs det som en potentiell politisk risk i en tid av växande geopolitiska spänningar. Vi refererade exempelvis till Draghirapporten nyligen [4]. Draghi förordar stora satsningar på europeisk forskning och industri för att minska konfliktrisker med Kina och stödja europeisk forskning och industri.
Clean Energy Finance ger ett helt annat budskap. De beskriver investeringar av kinesiska bolag utomlands som en grön tsunami. Denna flodvåg av kapital ses som en stor möjlighet för Australien.
De tar stålindustrin som exempel. Australien exporterar stora mängder stål till Kina. Om Australien kan leverera fossilfritt stål skulle det ge stora affärsmöjligheter och samtidigt hjälpa kinesiska producenter minska koldioxidfotavtrycket i sina leveranskedjor.
De kinesiska företagens investeringar utomlands ses som en stor möjlighet. Australiensiskt näringsliv och politik ges rådet att ta vara på dessa möjligheter. Annars riskerar investeringarna hamna i andra länder och Australien går miste teknisk utveckling, tillgång till kritiska råvaror och billig grön teknik.
Sammanställning av kinesiska företags utlandsinvesteringar
Clean Energy Finance har samlat en mängd uppgifter om kinesiska företags direktinvesteringar i miljöteknik utomlands. De redovisar företag inom förnybar energi, elnät, vätgas samt batterier och fordon. Det förekommer många uppgifter om batterifabrikers och investeringars planerade storlek.
Nedan återger vi deras lista över företag som är verksamma inom batterier och elfordon. Listan tar upp planer och ingångna avtal som aviserats de senaste åren, samt nyligen igångsatta projekt. En del av investeringarna görs inom samriskbolag, eller i bolag som ägs gemensamt av kinesiska och lokala företag.
Utlandsinvesteringar av kinesiska batteriaktörer
CATL tillverkar 38 procent av den globala marknaden med litiumjonbatterier. I Armstadt, Tyskland utvecklas fabrik för 8 – 14 GWh årskapacitet. I Ungern planeras 100 GWh fabrik. I USA planeras licenstillverkning av 10 GWh LFP-batterier till Tesla och ytterligare en anläggning diskuteras. De planerar eller bygger anläggningar i Bolivia, Marocko, Indonesien och Thailand. Stellantis och CATL ska bygga en batterianläggning i Spanien [8].
BTR New Material Group tillverkar anoder och katoder. De har annonserat två anläggningar i Marocko och börjat bygga i Indonesien.
Gotion är en av världens tio största batteritillverkare och har Volkswagen som delägare. De är etablerade i Tyskland, Indonesien, Thailand och USA och planerar ny verksamhet i Argentina, USA, Spanien, Slovakien, Marocko, Vietnam och Indonesien.
EVE Energy, en annan av världens tio största producenter, planerar fabrik i Ungern till BMW samt anläggningar i Storbritannien, Thailand och USA.
Envision AESC har en låg marknadsandel globalt idag men planerar 13 fabriker i USA, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Japan och Kina med en sammanlagd kapacitet på 400 GWh år 2026.
SVOLT Energy Technology planerar nya anläggningar i Tyskland, Finland och Thailand. Sunwoda, även det ett av världens tio största batteritillverkare, investerar i Ungern och Vietnam. CALB, också ett av världens tio största, planerar fabrik i Portugal. CNGR Advanced Material bygger katodmaterialfabrik i Marocko och Shinzoom bygger anodfabrik i Marocko. Huayou Cobalt bygger produktionsanläggning i Ungern för katodmaterial till fordonsbatterier. Shanshan bygger fabrik i Finland för syntetisk grafit till anoder som ska räcka till 100 GWh batteriproduktion. Shanghai Putailai planerar Europas största produktionsanläggning för anodmaterial i Sundsvall som var tänkt att levereras till Northvolt (och därmed oklart om planerna fullföljs). Tianqi Lithium har annonserat en anläggning för material till litiumbatterier någonstans i EU med motiveringen att man vill undvika gränsjusteringsmekanismen för koldioxid och uppfylla batteripasskraven. Gruv- och förädlingsföretaget Ganfeng har bildat samriskbolag med turkiska Yigit Aku för att tillverka batterier i Turkiet. Farasis Energy har bildat samriskbolag med lokala företag för att bygga flera batterianläggningar i Turkiet. Guangzhou Tinci Materials planerar samriskbolag som ska bygga anläggningar för elektrolyter och katodtillverkning i USA.
Utlandsinvesteringar av kinesiska tillverkare av laddbara bilar
BYD är ungefär lika stora som Tesla och därmed delad etta bland tillverkare av laddbara fordon. De tillverkar även batterier. De har annonserat elbilstillverkning och forskningsanläggning i Turkiet. De startade en bilfabrik i Thailand 2022 och ytterligare en i år, samt en i Uzbekistan. De planerar fabriker inom något eller ett par år i Ungern, Brasilien och Indonesien. I Brasilien ska man även bygga elbussar. De planerar återvinning av batterimaterial i Australien. BYD har andelar i gruvor i minst sex länder på tre kontinenter. Man förhandlar med Chiles regering om att bygga fabrik för LFP-katoder. Vi har skrivit om BYD tidigare [5-7].
Chery Automotive är Kinas tredje största biltillverkare. De har annonserat ny produktion av laddbara fordon inom något år i Thailand och Spanien och överväger anläggningar i Italien och Mexiko.
Geely har minst fyrtio tillverknings- och monteringsfabriker, åtta FoU-center och sex designcenter i Nordamerika, Europa, Kina och sydöstra Asien. De förvaltar bland annat bilmärkena Geely Auto, Volvo Cars, Lotus och Zeekr. De har börjat bygga Polestar i USA och från 2025 ska den även tillverkas i ny anläggning i Sydkorea. Volvo EX30 tillverkas numera i USA för att undvika importtullar. Geely har avtal med sydkoreanska SK Group om att öka produktionen av elektronik och batterier i Sydkorea. En fabrik för Volvos elmodeller planeras i Slovakien till 2026. I Malaysia planeras samriskbolag med Mercedes-Benz för att slutmontera eldrivna Smart och den inhemskt utvecklade elbilen e.MAS.
Great Wall Motor tillverkar elbilar i Thailand sedan början av 2024. De har annonserat tillverkning i Indonesien, Malaysia och Vietnam. I Brasilien har de köpt en Mercedes-Benzfabrik för att börja producera elbilar 2025. De har däremot lagt ner tidigare planer på fabrik i Europa.
SAIC Motor har etablerat tillverkning i Thailand för att producera delar till sina elbilar. De överväger fabrik och forskningsavdelning i Mexiko. I Indien planeras ett samriskbolag med en lokal stålproducent för att bygga elbilar. I Indonesien har SAIC startat samriskbolag med General Motors och indonesiska Wuling Motors och börjat bygga elbilar till den inhemska marknaden. I Europa har SAIC ingått avtal med Volkswagen om att utveckla fem nya laddbara modeller.
Leapmotor har samriskbolag med Stellantis och har börjat producera elbilar i Polen, och fler modeller ska komma. Avtalet ger Stellantis exklusiv rätt att bygga, exportera och sälja Leapmotor-produkter utanför Kina.
Sanhua Automotive planerar fabrik i Polen för att tillverka delar till elbilar.
Xpeng har annonserat planer på att bygga biltillverkning inom EU för att undvika tullar på kinesisktillverkade bilar.
Egen kommentar
En hel del satsningar lokaliseras enligt rapporten i länder där det är möjligt att undkomma tullar mot produktion i Kina. EU:s mekanism för att reglera koldioxidutsläpp vid tillverkning utanför unionen (CBAM) nämns också som en drivkraft.
Asien är givetvis en stor tillväxtmarknad och det märks på intresset för Thailand, Indonesien, Vietnam med flera. Turkiet och Marocko är några exempel som inte lika ofta beskrivs som tillväxtmarknader för kinesiska företag. Några östeuropeiska länder drar också till sig investeringskapital.
Samverkan med lokala aktörer nämns som ett sätt att etablera sig. Vertikal integration beskrivs också, exempelvis batteritillverkare som samverkar med gruv- och mineralaktörer.
Det var lite ovant att läsa en tankesmedja baserad i globala nord som beskriver kinesiska investeringar som en möjlighet man inte får missa. Jag har inte kompetens att analysera hur Clean Energy Finance hanterar frågan om geopolitiska risker. Riskerna nämns. Men tankesmedjan verkar i första hand se klimatfrågan i ljuset av angelägen omställning, brådska att undvika klimatskador och därmed en fråga om teknikval och investeringar.
Och ursäkta detaljrikedomen. Detta nyhetsbrev är lite trögläst. Det blev så för att ge en bild av hur många, och vilka, stora kinesiska företag som investerar utanför Kina.
Referenser
[1] omEV:s serie om globala syd. Länk. Där länkas till övriga brev i serien.
[2] Vad är Clean Energy Finance. Länk.
[3] Green capital tsunami. Clean Energy Finance. October 2024. Länk.
[4] Två omev-brev om Draghirapporten. Länk. Länk.
[5] Fortsatta framgångar för BYD. omEV 11 september 2024. Länk.
[6] Kampen mellan Tesla och BYD. omEV 16 januari 2024. Länk.
[7] Företagsanalys – Build Your Dreams (BYD). omEV 16 november 2022. Länk.
[8] Stellantis, China’s CATL to invest $4.33 bln in EV battery factory in Spain. Reuters. Länk,