Framtiden för EU:s konkurrenskraft – en sammanfattning av Mario Draghis rapport

Av Martina Wikström

Europa har haft avtagande tillväxt sedan millennieskiftet, produktiviteten ligger lägre än USA och EU har en jämförelsevis svag ställning inom framväxande teknologier. Under förra mandatperioden gav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen därför den tidigare Europeiska Centalbankschefen Mario Draghi i uppgift att analysera EU:s konkurrenskraft samt föreslår en åtgärder för att stärka den i syfte att säkerställa en hållbar ekonomisk tillväxt och öka EU:s välstånd på lång sikt.

Den 9 september presenterades rapporten Framtiden för Europas konkurrenskraft – en konkurrenskraftig strategi för Europa [1]. Rapporten är omfattande, ca 300 sidor och detta nyhetsbrev sammanfattar delar som berör elektrifiering av vägtransporter och fordonsindsutrin.

Utmaningar för EU

Draghi lyfter att EU står inför ett antal stora utmaningar som hotar dess konkurrenskraft och framtida välstånd. Bland annat lyfts att EU har en omfattande byråkrati jämfört med t.ex. USA, vilket resulterar i långsamma beslutsprocesser. Vidare lyfts EU:s importberoende och sårbarhet i leveranskedjor som en risk. Draghi poängterar att EU inte har lyckats att koppla ihop en ambitös klimatpolitik med en industripolitik för att stötta EU:s företag i omställningen.

Fokus på strategiskt prioriterade områden

Draghi föreslår en reform av EU:s styrning som ska prägla beslutsfattandet. På en övergripande nivå föreslår rapporten införandet av en ny styrmodell – Competitiveness Coordination Framework – som syftar till att effektivisera EU:s beslutsfattande och samordna insatser kring strategiskt prioriterade områden. Ramverket föreslås utgöras av riktade handlingsplaner för respektive område, där beslutade mål tydligt ska framgå och hur det ska finansieras. Vad som ska definieras som strategiskt prioriterade områden föreslås att Europiska rådet fastslår i början av varje period.

Förbättra förutsättningarna för att kommerisialiera innovationer

Det finns gott om goda idéer i EU men bristen på kapital samt omfattande och delvis inkonsekvent reglering hindrar innovationer från att kommersialiseras.

För att vara konkurrenskraftig behövs en stark europeisk techsektor. Digitalisering genomsyrar produkt- och tjänsteutveckling, vilket påverkar både offentlig och privat sektor. Framtiden för fordonsindustrin är mjukvarubaserade fordon. Batteriteknik ges även stort utrymme i rapporten.

Rapporten framhåller att forskning och innovation (FoI) är avgörande för EU:s konkurrenskraft och föreslår ett antal åtgärder för att förbättra finansieringen och främja kommersialisering. Idag investerar EU mindre i FoI än USA, Japan och Kina mätt i % av BNP. För att öka offentlig finansiering föreslås bland annat att öka budgeten för Horisont Europa till 200 miljarder euro för nästa programperiod, dvs en dubblering av nuvarande budget. Mer stöd ska ges till banbrytande grundforskning och innovationer med skalbar potential. Draghi vill även se ökade gemensamma investeringar i europeiska forskningsinfrastruktur.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett viktigt instrument för samarbete mellan medlemsländer och företag men behöver utvecklas för att bidra till EU:s strategiska mål. Rapporten föreslår bland annat att utöka tillämpningsområdet, till att även inkludera fordonsindustrin, att IPCEI får en egen budgetpost i EU-budgeten samt att ansökningsprocessen förenklas.

Rapporten lyfter även behovet av att etablera en europeisk byrå med syfte stödja högriskprojekt med potential att leda till betydande tekniska framsteg – Advanced Research Projects Agency (APRA) – efter amerikansk modell och Defence Advanced Research Projects Agency (DARPA). Rapporten föreslår även att en del av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem ska öronmärkas för finansiering av FoI relevanta för energi- och klimatomställning.

Rapporten innehåller även förslag för att mobilisera mer privat kapital, så som att förenkla för riskkapitalinvesteringar och att utveckla ett gemensamt regelverk för privata donationer till universitet.

Koppla ihop klimatomställning med konkurrenskraft

EU:s klimatmål är en betydande möjlighet för europeisk industri men EU behöver ta ett mer strategiskt grepp kring utformningen av policies och regelverk. EU behöver också förhålla sig till att andra länder har implementerat en rad omfattande incitament för öka produktion av produkter centrala för klimatomställningen. Översynen av Fit for 55-paketet bör ske i samordning med andra relevanta politikområden, såsom industripolitik, forsknings- och innovationspolitik och handelspolitik. EU har inte haft ett riktat stöd och koordinerat stöd för industrins klimatomställning på samma sätt Kina eller lika generöst stöd som USA:s Inflation Reduction Act (IRA).

Först och främst behöver energiomställningen påskyndas genom ökade investeringar ibland annat förnybar elproduktion och elnät. För att möta upp EU:s CO2-krav för lätta och tunga fordon föreslår rapporten en industriell handlingsplan för fordonsindustrin som syftar till att koppla ihop de olika värdekedjorna, så som batteri och elektronik, samt öka samordningen. Handlingsplanen ska addressera hur den europeiska fordonsindustrin ska kunna konkurrera med framförallt USA och Kina. Draghi stödjer Fit for 55 och ser att elektrifiering är huvudinriktningen för vägtransporter men framhåller att EU har en framstående position inom både förbränningsmotorer och produktion av alternativa drivmedel. Utifrån detta argumenterar Draghi en teknikneutral tolkning av nollemissionskrav, dvs att även koldioxidneutrala drivmedel ska ingå.

Tillgången till laddinfrastruktur behöver förbättras i EU och utbyggnaden behöver påskyndas. Att tillgängliga elnätskartor är en åtgärd för en snabb och enkel anslutning till elnätet. Rapporten lyfter även förslag om ökade krav på elnätsbolag att kunna erbjuda alternativ om inkoppling dröjer. Ökade möjligheter för flexibla elnätsavgifter är ett förslag för att främja en effektivare användning av elnätet. Stöd till laddinfrastruktur föreslås att fokusera på områden med låg efterfrågan och trafik samt för tung trafik. Det finns även ett förslag om att stöd bör ges för utbyggnad av dubbelriktad laddning.

Ökad robusthet allt viktigare, stort fokus på batterier

Betydelsefulla råvaror och insatsprodukter kommer idag från ett begränsat antal leveratörer från ett begränsat antal länder (läs: Kina). Rapporten rekommenderar därför att EU arbetar  gemensamt med att t.ex. upprätta handelavtal men även att etablera industriella partnerskap. Industriella partnerskap som föreslås kan liknas med de som finns på plats i Kina, där lokala industrier involveras i de fall att utländska företag vill investera i landet.

EU:s fordonstillverkare har svårt att hänga med i utvecklingen av batteriteknik och tillgången till råvaror. Kina har säkrat tillgången till viktiga råvarumarknader och utvecklat storskalig batteriproduktion. Rapporten lyfter att EU saknar en sammanhängande strategi för utvecklingen och uppskalningen för produktion av batteriteknik och föreslår framtagandet av en sådan. Vidare föreslår rapporten en rad åtgärder som både kompletterar och förstärker förordningen om kritiska råvaror, så som att utveckla finansieringsmöhligheter för alla delar i värdekedjan samt skapandet av en inre marknad för återvinning av batterier.

Finansiering av investeringar

Förslagen i rapporten innebär ökade investeringar, både offentliga och privata, på omkring 750 till 800 miljarder euro per år, vilket motsvarar omkring 4,4-4,7% av EU:s BNP. Bedömningen är att detta är möjligt genom omfördelning av befintliga EU-medel, med en ökad andel går till strategiska prioriterade områden, samt att mer privat kapital kommer in i EU:s ekonomi. Arbetet med att etablera kapitalmarknadsunionen behöver försätta och fördjupas. En inre marknad för kapital ska underlätta för gränsöverskridande investeringar och locka mer utländska investeringar till EU, vilket innebär fler finanseringsmöjligheter för EU:s företag. Rapporten lyfter även vikten av ett ökat nationellt ansvar och betonar att en betydande del av finansieringen för att stärka EU:s konkurrenskraft måste komma från medlemsstaterna själva. Detta gäller särskilt investeringar i infrastruktur, utbildning och kompetensförsörjning.

Egen kommentar

Draghis åtgärdsförslag är mycket detaljerade och det märks att han känner till hur beslutsfattande i EU går till i praktiken. Denna rapport kommer inte bli någon hyllvärmare. Att arbetet är centralt var uppenbart när Ursula von der Leyen valde att utse Franikrikes tidigare utrikesminister Stéphane Séjourné till vice ordförande med ansvar för välstånd och industriell strategi veckan efter rapportlansering [3].

Tidigare tänkte man att höga klimatkrav automatiskt skulle gynna europeisk industri jämfört med produkter från andra regioner. Så går det inte att resonera längre när Kina kan producera stora volymer, billigt och med litet CO2-avtryck eller när USA sockrar med omfattande stöd till gröna företagsetableringar. EU behöver mobilisera kring strategiska satsningar. Kommer då ett globalt ledarskap i förbränningsmotorer vara användbart för att utveckla laddhybrider eller kommer avgasfordon bli en exklusiv nichemarknad för de som har råd? Draghi öppnar för att vi kommer få reda på det så stay tuned.

Idag sammanfattades några delar av rapporten men det finns ett stort antal ytterligare åtgärder och förslag i rapporten. Mario Draghis rapport kommer ha stor betydelse och i kommande nyhetsbrev kommer ett antal intressanta och relevanta analyser av rapporten sammanställas.

[1] EU-kommissionen, 9 september 2024 [länk]

[2] Europaportalen, 17 september 2024 [länk]