omEV #65: Om FKG
FKG, fordonskomponentgruppen, har ungefär 300 medlemsföretag och är branschorganisationen för skandinaviska leverantörer till fordonsindustrin. I månadens podd berättar Peter Bryntesson hur omställningen mot elektromobilitet påverkar FKG:s medlemmar.
65 procent jobbar redan idag med elektromobilitet. 20 procent berörs inte, medan 15 procent kan komma att påverkas negativt. Undersökningar tyder på att 90 procent av underleverantörerna i Europa kommer ha förändrat sin produktportfölj markant till år 2030. Affärsmodellen ändras från raka flöden till större grad av cirkularitet. Några nyheter från branschorganisationens leverantörsdagar är en trend mot dyrare personbilar, att utvecklingen av nya fordon verkar gå fortare än förr och att kinesiska bilar kommer på bred front.
omEV #64: Om resiliens
Begreppet resiliens används alltmer i miljömässiga sammanhang och om samhällsfunktioner. Det brukar handla om anpassningsförmåga hos ett system samt förmågan att återhämta och återställa funktioner efter en kris eller oväntad störning.
Jens Hagman har skrivit en serie om resiliens i ett elektrifierat transportsystem. Oktober månads podd handlar om resiliens i transportsystemet när alltfler fordon drivs med el. I podden berättar Jens vad han kommit fram till om störningsrisker och anpassning.
Ur innehållet
– Vilka problem kan uppstå för elbilsägare
– Hur hanteras samhällsviktiga transporter och vad görs på samhällsnivå
– Hur skapa bättre resiliens
– Återladdning till elnät (V2G) kan öka resiliensen
-Resilience as a service
omEV #63: Om att påskynda elektrifieringen
Det statliga forskningsinstitutet och myndigheten VTI arbetar med ett regeringsuppdrag för att beskriva förutsättningar och möjligheter att påskynda omställningen till eldrivna transporter i Sverige.
De har levererat sex delrapporter hittills. Resten av arbetet kommer att redovisas i december i år.
Omev har pratat med Arne Nåbo, forskningsledare för elektromobilitet och ansvarig för uppdraget på VTI. I podden ger Arne några exempel på de slutsatser som VTI har presenterat hittills och vad utredningen jobbar vidare med.
Ett av utredningens fokusområden är digitalisering. Det kommer krävas stora förändringar när omställningen börjar ta fart och transportsystemet och elsystemet ska börja kommunicera. Vilken typ av data behöver digitaliseras för att koppla ihop elnät, laddning och fordon? Hur delas data och vad händer på Europanivå?
Arne ger också exempel på vad Sverige kan lära av utvecklingen i andra länder. Vi får höra något om vad som händer på sjöfartsområdet och ett växande behov av tillfällig laddkapacitet exempelvis på besöksorter och längs huvudvägarna under semesterperioder. Arne har också tankar om rättviseaspekter när man utformar styrmedel.
Länkar
– Digitaliseringens möjligheter att effektivisera och påskynda utvecklingen av elektrifiering – inklusive rättsliga förutsättningar
– Kostnader, finansiering och affärsmodeller
– Elektrifiering av sjöfarten – nuläge, förutsättningar och styrmedel
– Samspelet mellan energi- och transportsystemet
– Prisdifferentiering kan öka kapaciteten för laddning och elförsörjning
– Olika bud om kunskapsläget från olika aktörer
omEV #61 del 2: Om hur beskatta elektrifierad vägtrafik?
Per Kågeson, miljökonsult och pensionerad professor i miljösystemanalys, har skrivit två rapporter som vi beskrivit i omEV. I denna podd intervjuas Per Kågeson av redaktionens Mats-Ola Larsson om de resonemang som framförs i rapporterna.
Del 2 handlar om rapporten ”Beskattning av vägtrafiken efter dess elektrifiering”. Här beskriver Per Kågeson sin genomgång av svenska och europeiska styrmedel och deras effekter på användningen av eldrivna fordon. Han resonerar om hur EU-regelverket kan komma att påverka Sverige, och han beskriver sin egen syn på styrmedel för eldrivna fordon.
omEV #61 del 1: Om vätgas för tunga vägtransporter
Per Kågeson, miljökonsult och pensionerad professor i miljösystemanalys, har skrivit två rapporter som vi beskrivit i omEV. I denna podd intervjuas Per Kågeson av redaktionens Mats-Ola Larsson om de resonemang som framförs i rapporterna.
Del 1 handlar om IVA-rapporten ”Vätgasens roll för tunga vägtransporter”. Här berättar Per Kågeson om vilka bedömningar som IVA-gruppen gör om de företagsekonomiska förutsättningarna för att producera vätgas och driva lastbilar med vätgas från 2030 och därefter. Har berättar också vad IVA-gruppen tror om motsvarande kostnader för batterilastbilar och lastbilar på elväg.
omEV #60: Om V2G
Vår skribent Jens Hagman har skrivit tre nyhetsbrev om tekniker för att låna fordonsbatterier för att reglera frekvens, tillföra lokal effekt eller återföra el till ett lokalt nät, så kallad Vehicle to grid Vehicle to home och Vehicle to load, sammanfattat V2X. I dagens podd berättar Jens något om de trender han sett, vilka drivkrafter som ligger bakom och vilka aktörer som tar plats.
00:45 Vilka är tänkbara fordonsägare och vilka förutsättningar behöver uppfyllas för att det ska fungera.
07:15 Nyttor för elnäten.
08:10 Vad vet man om påverkan på batterier.
13:25 Vilken roll kan fordonsindustrin få, hur agerar de, och vilka är deras drivkrafter.
16:05 Vad talar för och vad talar emot att tekniken slår igenom
18:20 slut
Länkar till artiklarna
Borta bra men hemma bäst? https://omev.se/2022/04/07/serie-om-v2x-borta-bra-men-hemma-bast-2-3/
Applikationer, användarbeteenden och vanliga frågor https://omev.se/2022/04/05/serie-v2x-applikationer-anvandarbeteenden-och-vanliga-fragor/
Batteridegradering, V2X med AC laddare och standards https://omev.se/2022/04/22/serie-om-v2x-batteridegradering-v2x-med-ac-laddare-och-standards-3-3/
omEV #59: Om eComExpo
Jens Hagman och Magnus Karlström samtalar med Mats-Ola Larsson om eComExpo.
omEV #58: Om celltillverkning i Europa
Planer på produktion av battericeller i Europa.
Vår skribent Helena Berg har skrivit sex nyhetsbrev om utbyggnaden av cellproduktion i Europa. I dagens podd berättar Helena något om de trender hon sett, vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingen och vilka aktörer som tar plats.
00:00 Intro – vad innehåller nyhetsbreven.
01:15 Hur stora är planerna på cellproduktion i Europa? I runda tal har aviserats fabriker som sammanlagt har 1000 GWh årlig produktionskapacitet till 2030. Som jämförelse kan nämnas Northvolts anläggning i Skellefteå som i ett första steg får drygt 30 GWh kapacitet. Är det risk för överkapacitet?
02:20 Trender i Europa. Nystartade aktörer väljer etableringsplats utifrån specifika förutsättningar ett visst land eller region, där även riskkapital spelar stor roll. Etablerade aktörer med koreanska ägare tycks prioritera Östeuropa medan kinesisk-ägda aktörer för närvarande fokuserar på Tyskland.
04:20 Vilka faktorer påverkar valet av geografi? Lokalt stöd och intresse hos lokalsamhället och möjligheter till medfinansiering kan spela roll. Andra faktorer är tillgången till kompetens, lokal infrastruktur, elsäkerhet och klimataspekter av el, och inte minst närhet till kunder och testmiljöer i exempelvis fordonsindustrin. EU:s tullregler kan ha betydelse.
09:15 Risker för problem eller flaskhalsar. Tillgång till utrustning och personal kan bli en flaskhals. Andra hinder kan vara tillgången till småskaliga test- och pilotanläggningar
11:40 Reflektioner kring fordonsindustrins utveckling och strategiska val. Tillverka celler inhouse eller förlita sig på underleverantörer? Hur utvecklas joint ventures? Kommer Europa ikapp Kinas produktionskapacitet 2030?
12:55. Uppdatering – vad har hänt sedan breven kom ut? Verkor har valt Dunkerque i Frankrike. Eurocell – ett brittisk-koreanskt bolag letar etablering i Europa. Northvolt/Volvo Cars har valt Göteborg.
14:20 Varför en serie om enbart celltillverkning och inte t.ex. tillverkning av hela batteripack? Svårt att dra gräns mellan pack, styrenhet och övrigt fordon. Celler blir en logisk enhet och den säger mycket om batteribranschen och fordonstillverkare.
17:20 Slut
Musiken i podden har gjorts av Wintergatan.
Serien om celltillverkning:
2022-01-20 Norge. https://omev.se/2022/01/20/batterier-cellproduktion-del-1-norge/
2022-01-21 Gigafactories i UK. https://omev.se/2022/01/21/batterier-cellproduktion-del-2-gigafactories-i-uk/
2022-01-25 Koreanska satsningar i Europa. https://omev.se/2022/01/25/batterier-cellproduktion-del-3-koreanska-satsningar-i-europa/
2022-01-27 Kinesiska satsningar i Europa. https://omev.se/2022/01/27/batterier-cellproduktion-del-4-kinesiska-satsningar-i-europa/
2022-02-01 På gång i Italien, Frankrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien och Serbien. https://omev.se/2022/02/01/4550/
2022-02-03 Produktion av battericeller i Europa – en sammanfattning. https://omev.se/2022/02/03/cellproduktion-del-6-produktion-av-battericeller-i-europa-en-sammanfattning/
omEV #57: Om Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL)
Swedish Electric Transport Laboratory, SEEL, etablerar testbäddar för forskning och utveckling inom elektromobilitet. Bolaget ägs och drivs gemensamt av Chalmers och RISE. SEEL etablerar tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås. De ska vara i drift 2023.
Uppdraget är att utgöra plattformar för aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin, maritima sektorn och andra aktörer. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut ges också tillgång till en avancerad forskningsmiljö.
Testbädden är del av en europeisk satsning på värdekedjan för batterier. Energimyndigheten stödjer elektromobilitetslabbet SEEL med 575 miljoner kronor inom ramen för projekt av gemensamt europeiskt intresse (Important Projects of Common European Interest IPCEI), för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för European Battery Alliance. https://www.ri.se/sv/test-demo/seel.
Intervju med VD Henrik Svenningstorp.
Start: Vad är SEEL för organisation.
1:00 Vad kommer de satsa på och vilka är förväntningarna.
3:50 Vilken roll kan SEEL få för industri och forskning. Vad kommer kunna göras i säkerhetslabbet i Borås.
6:50 Hur kan små företag komma in i SEEL. Vad kommer vara öppet för kunder utöver garantikunder.
8:30 Hur bli attraktiv för kunder på Europanivå.
9:45 Vilka är SEEL:s garantikunder och vad tillför SEEL som inte stora industriaktörer klarar själva.
11:25 Hur följa teknikutvecklingen på batteri- och teknikområdet.
14:00 Hur samverka med marina sektorn. Hur få in forskaraktörer.
17:05 Testning av elnät, V2G etc.
19:00 Henriks personliga reflektioner om processen från start till nu.
20:25 Slut.
omEV #56: Om Socialt ansvar i fordonsindustrin
Mats-Ola Larsson har skrivit en artikelserie om socialt ansvar i fordonsindustrin. I dagens avsnitt diskutera jag och Mats-Ola artiklarna.
00:27 Anledningen till att serien skrevs. Den första är att det är en viktig fråga hur de sociala villkoren är. Fokusen kommer också öka på de här frågorna eftersom det kommer bli fler elfordon. Den här frågan är också troligtvis intressant för våra läsare.
01:55 Frågornas betydelse. De kommer öka på grund av kommande lagstiftning och många kommer behöva arbeta med att hantera ansvaret.
02:40 Statusen för EU-lagstiftningen som är på gång. Det finns redan en lagstiftning kring konfliktmineraler, men det kommer en ny lagstiftning som kommer kräva att företag tar ett större ansvar (arbetsmiljö,miljö) för sina leverantörskedjor.
03:45 Ett företags ansvar när lagstiftningen är på plats. Det är rimligt att anta att deras uppgift blir att säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs längs med sitt företags leverantörskedjor.
05:00 Koboltfrågan. En genomgång av brytningen i Demokratiska republiken Kongo.
09:00 Diskussion om sätt att tänka kring de sociala villkoren för produktion av metaller och mineraler för elfordon. Det är ett ihåligt argument om man använder det för att vi inte ska satsa på elfordon. Det viktiga är att vi som kan försöker påverka så att de sociala villkoren blir bättre.
11:30 Bra aktiviteter om man som svensk aktör vill försöka förbättra situationen. Det finns en hel del internationella organisationer som arbetar aktivt med att stödja aktörer att arbeta med frågan. Ett bra svenskt exempel är hur SL, Västtrafik och Skånetrafiken har arbetat med till exempel krav vid upphandling. Ett annat exempel är att arbeta väldigt nära leverantörerna och hjälpa dom att bli bättre.
17:40 omEV bör bevaka följande utvecklingar inom området på sikt. Vi bör följa EU-lagstiftningen. Om sociala villkor kommer påverka vilka teknikval som görs framåt. Följa diskussionen om svenska nya gruvor eller om vi ska importera metaller. Vi bör också bevaka om aktörer som till exempel Amnesty bedömer om situationen blir bättre. En annan vinkel är att undersöka hur mycket konsumenterna bryr sig om de sociala villkoren för arbetarna och om det finns en konsumentmakt.
25:40 Mats-Ola reflekterar om varför det var en meningsfull och rolig artikelserie att skriva.
27:44 Slut