Globala stödåtgärder mot energikrisen

För cirka två månader sedan skrev omEV ett nyhetsbrev om energikrisen till följd av Irankriget [1]. Nyhetsbrevet berörde att bensinpriset kan ha större påverkan än elpriset på efterfrågan på elbilar, att höjda energipriser påverkar länder olika och att energikrisen kan främja förnybar energi och laddbara fordon på sikt [1].

I detta nyhetsbrev fokuserar vi i stället på kortsiktiga nationella policyförändringar som har införts på grund av energikrisen. Det är värt att poängtera att vi på omEV inte lägger någon värdering i dessa styrmedel. Syftet med detta nyhetsbrev är att rapportera hur energikrisens kortsiktiga effekter i form av snabbt stigande energipriser har hanterats av regeringar världen över. Vilket indirekt eller direkt kan påverka konkurrenskraften för laddbara fordon.

Olöst konflikt och fortsatt höga oljepriser

I skrivande stund är konflikten mellan Iran och USA/Israel fortfarande inte löst, även om vapenvila råder. Hormuzsundet är i praktiken stängt. En konsekvens är ett fortsatt högt oljepris. Den 27 maj kostade ett fat Brentolja cirka 95 USD [2], cirka 30 procent mer jämfört med innan krigsutbrottet [3]. Som högst var dock oljepriset (nästan 120 USD per fat) i slutet av mars [3].

Sänkta bränsleskatter i Sverige

I Sverige har regeringen infört två skattesänkningar på bensin och diesel, med motiveringen att de vill motverka stigande drivmedelspriser till följd av kriget i Iran [4, 5]. Första sänkningen annonserades i slutet av mars och sänker energiskatten på diesel med cirka 0,4 kr/l och på bensin med cirka 1 kr/l under perioden 1 maj – 30 september [4]. Den 13 maj annonserades ytterligare ett förslag på skattesänkningar. Denna gång genom att tillfälligt (1 juli – 30 november) minska koldioxidskatten på bensin och diesel med 2,4 kr/l [5]. Den andra sänkningen kräver godkännande från Europeiska unionens råd [5], vilket ännu inte är klart.

109 länder har genomfört någon typ av åtgärd på grund av energikrisen

Sverige är långt ifrån ensamma att införa styrmedel för att minska effekterna av stigande världsmarknadspriser på fossila bränslen. Energikrisen berör inte endast olja, leveranskedjorna för naturgas och andra petroleumbaserade produkter har också påverkats [1]. Åtgärdsfenomenet är så pass utbrett att IEA har skapat en specifik databas och webbsida för att löpande kunna rapportera om dessa stödåtgärder [6].

IEA Energy Crisis Policy Response Tracker uppdaterades senast den 19 maj och innehåller uppgifter om 109 länder/regioner i kategorierna: Energibesparingar, stöd till konsumenter och strukturella åtgärder. Nedan är en kort sammanfattning (länder kan räknas in i flera kategorier) [6]:

• 54 länder har genomfört styrmedel som syftar till energibesparingar, exempelvis begränsningar för användning av AC-aggregat, riktlinjer för att jobba hemma och lägre hastighetsgränser.
• 87 länder har infört stöd till konsumenter, exempelvis pristak, bränslesubventioner och skattesänkningar på bränsle.
• 19 länder har implementerat strukturella åtgärder, exempelvis energieffektivisering och styrmedel för att ersätta fossila bränslen med elektrifiering.

Skattesänkningar är den vanligaste stödformen

Av särskilt intresse för detta nyhetsbrev är de åtgärder som syftar till att minska prisökningar på bränslen till konsumenter. Stödåtgärder har implementerats i både rika och fattigare länder och det finns en stor bredd på typer av stödåtgärder.

24 länder har infört olika former av pristak [6], vilket innebär att bränslepriserna inte tillåts stiga över en viss nivå. Exempelvis har dessa styrmedel införts i Japan, Sydkorea, Polen och Kenya [6].

28 länder har antingen infört eller förstärkt olika former av bränslesubventioner. Exempel inkluderar Frankrike, Grekland, Irland och Indonesien [6].

52 länder har på olika sätt sänkt sina energi- eller drivmedelsskatter [6]. Några exempel är Indien, Kanada, Norge och Tyskland [6].

36 länder har genomfört andra åtgärder för att stötta konsumenter [6]. Exempel är Australien som erbjuder räntefria lån till företag som är särskilt drabbade av högre bränslepriser [6]. Österrike och Tjeckien har i stället valt att sätta ett tak för bränsleåterförsäljarnas marginaler [6].

Europa planerar stödåtgärder på över 11 miljarder euro     

IEA:s databas ger en bra global överblick, men saknar detaljer om åtgärdernas omfattning. Bryssel-baserade tankesmedjan Bruegel har sammanställt en mer detaljerad databas för att kunna följa omfattningen av de stödåtgärder som införs i Europa, den senaste uppdateringen gjordes den 5 maj [7]. Databasen inkluderar finanspolitiska åtgärder införda på grund av energikrisen, åtgärderna måste dock vara budgeterade för att inkluderas i databasen [7]. Alla typer av åtgärder är därmed inte inkluderade.

Från slutet av februari till början av maj hade länderna i Europa lovat över 11 miljarder euro i finanspolitiska åtgärder [7]. Skillnaderna är stora mellan länderna. I absoluta tal är mest pengar anslagna i Spanien (5 miljarder euro), Tyskland (1,6 miljarder euro) och Nederländerna (0,97 miljarder euro) [7]. Det land med mest anslagna medel i förhållande till BNP är Grekland (0,32 procent av BNP), följt av Spanien (0,3 procent) och Bulgarien (0,19 procent av BNP) [7]. Som referens hade Sverige i början av maj anslagit 0,427 miljarder euro och cirka 0,07 procent av BNP [7]. Reds. anm., detta var innan den andra skattesänkningen på bränslen och kollektivtrafiksatsning [8] hade presenterats av regeringen.

Cirka 72 procent (8,3 miljarder euro) av de anslagna åtgärderna är icke-riktade, exempelvis skatt- eller momssänkningar. De riktade åtgärderna utgör därmed cirka 3 miljarder euro [7]. Av åtgärderna riktas 4,5 miljarder euro (cirka 40 procent) mot fossila bränslen, 6,6 miljarder euro (cirka 57 procent) mot både elektricitet och fossila bränslen, och 0,4 miljarder euro (cirka 3 procent) enbart mot elektricitet [7].

Prioriteringen av stödåtgärderna har kritiserats från flera håll. Både presidenten för Europeiska Centralbanken (ECB) och IMF:s chefsekonom har pekat på risken för att icke-riktade generella skattesänkningar kan förvränga prissignalerna för fossila bränslen [9, 10].

Egen kommentar

Stigande energipriser är politiskt impopulära och många regeringar känner sig pressade att agera. Det är uppenbart att den politiska bedömningen i det akuta läget har varit att dämpa prischocken på fossila bränslen, snarare än strukturella reformer och satsningar på alternativa drivmedel. Det återstår att se hur länge dessa stödåtgärder finns kvar. För vissa länder har bränslesubventioner redan stor negativ påverkan på statsfinanserna (t.ex. i Indonesien) och kritiken är stor, särskilt mot icke-riktade stödåtgärder.

Fokus i nyhetsbrevet var på stöd för att minska effekterna av energikrisen, men det är värt att nämna att endast några fåtal länder har infört stöd för att främja högre andelar laddbara fordon. Exempel inkluderar ökade satsningar på laddinfrastruktur i Australien, minskade importtullar på elbilar i Kambodja, stöd till elbilstaxi i Chile och lägre elbilsskatter i Laos [6].

Det finns dock tecken på att större strukturella förändringar kan vara på gång. Ett exempel är EU-kommissionens nyligen publicerade strategi för ökad energisäkerhet ”AccelerateEU” [11]. AccelerateEU innehåller bland annat förslag på hur el ska göras billigare relativt fossila bränslen. Vi återkommer kanske till denna strategi i ett kommande nyhetsbrev.

Referenser

[1] OmEV. 2026. Irankriget, energikris och elektromobilitet. länk

[2] Investing.com. 2026. Brent Oil. länk

[3] CNBC. 2026. A timeline of how the Iran war shook oil prices. länk

[4] Regeringen. 2026. Nu sänks skatten på bensin och diesel. länk

[5] Regeringen. 2026. Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. länk

[6] IEA. 2026. Energy Crisis Policy Response Tracker. länk

[7] Bruegel. 2026. 2026 European energy crisis fiscal response tracker. länk

[8] Regeringen. 2026. Regeringen halverar priset på månadskort i kollektivtrafiken. länk

[9] ECB. 2026. Keynote speech by Christine Lagarde. länk

[10] IMF. 2026. War darkens global economic outlook and reshapes policy priorities. länk

[11] EU-kommissionen. 2026. AccelerateEU to strengthen EU energy resilience. länk