Troliga effekter av frihandelsavtal mellan EU och Indien

Marknaden för elfordon i Indien förväntas växa kraftigt de kommande åren och i ett tidigare nyhetsbrev beskrevs några styrmedel som driver på en ökad efterfrågan [1]. EU och Indien har ingått ett frihandelsavtal, vilket bland annat innebär sänkta tullavgifter på både fordon och fordonskomponenter [2]. Frihandelsavtalet beskrivs som ”the mother of all deals” då parterna tillsammans representerar en fjärdedel av världens BNP och över två miljarder konsumenter [3]. Dagens nyhetsbrev kommer att undersöka vad avtalet innebär för den europeiska fordonsindustrin samt samla några kommentarer från branschaktörer.

Växande bilmarknad

Indien är idag världens tredje största bilmarknad, med över 4,5 miljoner sålda personbilar per år och en prognos om 6 miljoner till 2030 [4,5]. Samtidigt står europeiska tillverkare för mindre än tre procent av försäljningen [3], vilket främst beror på höga importtullar (upp till 100 %) och något som omEV har beskrivit tidigare [6]. Detta har lett till viss lokal produktion eller montering, till exempel har Mercedes-Benz och Volkswagen Group anläggningar i fordonsregionen Pune (20 000 resp 326 000 enheter/år) och Renault i Chennai (ca 55 000 enheter/år) [7-9].

Frihandelsavtalet mellan EU och Indien är mer långtgående än bara tullar. Det omfattar marknadstillträde, teknologiflöden, värdekedjor och geopolitisk ompositionering [10].

Avtalet innebär tullsänkningar men elbilar får vänta 5 år

Sänkta importtullar har varit ett centralt krav från EU [3]. Enligt Reuters [3] innebär frihandelsavtalet en omedelbar sänkning av importtullarna på bilar från EU, från 70–100 % beroende på fordonstyp till 40 % för ett antal fordonskategorier av avgasbilar. Därefter kommer tullarna att sänkas gradvis till 10 % för en viss kvot (cirka 200 000–250 000 fordon per år). Det finns även källor som säger att de nya tullnivåerna endast omfattar importerade bilar som kostar över 15 000 euro (ca 150 000 kr) [3].

Elbilar inkluderas initialt inte i tullsänkningarna [3]. Efter fem år kommer elbilar att inkluderas i en särskild importkvot med gradvis sänkta tullar. EU har, enligt Reuters, pressat för snabbare introduktion, men Indien har i förhandlingarna hållit fast vid en långsammare tidsplan för att skydda sin framväxande inhemska elbilsproduktion, exempelvis hos Tata Motors och Mahindra.

Investeringar och globala värdekedjor

Indiens protektionistiska förhållningssätt har ställt landet utanför fordonsindustrins globala värdekedjor. Reuters uppger att Indien hoppas att avtalet ska locka till sig europeiska investeringar i lokal produktion av nyckelkomponenter för elfordonsindustrin, särskilt inom batterier och laddinfrastruktur [3].

Komponentindustrin är den stora vinnaren

Frihandelsavtalet omfattar inte bara färdiga bilar, utan omfattar även fordonskomponenter, elektronik, avancerade material och batterirelaterade system. Idag ligger de indiska tullarna på många fordonskomponenter på 15–28 % [11]. Enligt flera bedömningar från bland annat den europeiska branschorganisationen för fordonskomponenter CLEPA, innebär avtalet att många av dessa tullar gradvis kan reduceras till noll [11,12].

Det betyder att europeiska fordonskomponenttillverkare får bättre tillgång till Indiens snabbt växande fordonsproduktion samt att värdekedjorna kan integreras på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Detta är särskilt viktigt i en tid när fordonsindustrin globalt söker nya leverantörer för att minska beroendet av Kina.

Regler, standarder och byråkrati

Frihandelsavtalet innebär även förenklade och tydligare regelverk, vilket kan ha stor betydelse för europeiska företag som vill etablera sig i Indien. Det handlar om harmoniserade och förenklade ursprungsregler, certifieringskrav, tekniska standarder och tullprocedurer [12].

Geopolitik – varför avtalet kommer just nu

Avtalet är inte bara ekonomiskt, det är även geopolitiskt. Både EU och Indien vill minska beroendet av Kina och diversifiera sina handelspartners [10]. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) lyfter även att EU vill stärka sin motståndskraft i leveranskedjor för kritiska nyckelteknologier och bygga strategiska partnerskap och minska sårbarheten för geopolitiska chocker.

När kommer avtalet att träda i kraft?

Det finns ett politiskt överenskommet frihandelsavtal som nu är under juridisk granskning, vilket beräknas ta ca 6 månader [10]. Därefter ska Europaparlamentet ratificera avtalet och Europeiska rådet ska även godkänna. I Indien granskas avtalet först av ministerier, sedan ska det godkännas av regeringen (Union Cabinet) och, om nödvändigt, av parlamentet [10]. Teoretiskt skulle avtalet kunna godkännas under 2026 och träda i kraft under 2027, men mer realistiskt är att ratificeringen tar minst 2 år, dvs ett ikraftträdande 2028 och med en liknande tidsplan som den för handelsavtalet med Japan [13,14].

Fordonsindustrin välkomnar försiktigt avtalet

Alla detaljer är inte publicerade ännu, så flera biltillverkare avvaktar med att uttala sig om direkta effekter av avtalet, till exempel Volkswagen vd Oliver Blume, men generellt är tillverkare positiva till förbättrad tillgång till den indiska marknaden [3,15]. ACEA uppmanar både EU-parlamentet och rådet till en snabb ratificering [15].

Renaults vd Fabrice Cambolive har kommenterat att avtalet innebär att Indien kommer att prioriteras högre [3]. Renault har identifierat Indien som en strategisk marknad utanför Europa [16].

En källa från Volvo Auto India säger sig veta att frihandelsavtalet innebär att Volvo omprövar sin strategi i Indien [17]. Volvos fabrik i Hoskote kommer fortsatt att vara central, men att avtalet kan innebära en import av nischmodeller till Indien.

Det tyska forskningsinstitutet Center of Automotive Management (CAM) gör bedömningen att avtalet främst främjar försäljning av premiumbilar och tror inte att det kommer innebära några större volymer [3].

Tillverkare av fordonskomponenter är mycket positiva till avtalet

CLEPA och dess medlemmar ställer sig mycket positiva till frihandelsavtalet [11]. Möjligheten att importera europeiska fordonskomponenter utan tullar är en av de delar i avtalet som skapar stor press på Indiens inhemska tillverkningsindustri [18]. Att frihandelsavtalet hade så stor betydelse för denna aktörsgrupp var inte vad jag hade räknat med, vilket speglas i att denna aktörsgrupp är något tunt beskriven i detta nyhetsbrev.

Egen kommentar

Frihandelsavtalet är resultatet av nästan två decenniers förhandlingar, där flera knäckfrågor (bland annat kopplat till fordonsindustrin) länge har bromsat processen. Omvärldsläget och handelskrig med USA och Kina fick förhandlingarna att komma i mål och den slutliga överenskommelsen bygger därför på en rad kompromisser. Innan man får se alla detaljer i avtalet är det svårt att avgöra effekterna. Jag har inte hittat några kommentarer från företag som inte redan idag har produktions- och/eller monteringsanläggningar i Indien (vilka sannolikt har haft god insyn i förhandlingarna) eller som specifikt rör elektrifiering (förutom den uppenbara slutsatsen att Indien i och med avtalet vill skydda sin egen industri).

Min tolkning är att Indien, med en stor och betydelsefull fordonsindustri, hoppas kunna göra en liknande resa som Kina, dvs hinna i kapp och förbi EU i elektrifieringsracet, där frihandelsavtalet är en pusselbit.

Referenser

[1] omEV, Policy för ökad efterfrågan på elfordon i Indien, 26 april 2026 länk

[2] EU-kommissionen, Frihandelsavtal mellan EU och Indien undertecknat. 29 januari 2026 länk

[3] Reuters, EU carmakers face tough India market even after trade deal, 27 januari 2026 länk

[4] ACEA, Economic and Market Report Global and EU Auto industry. April 2026 länk

[5] Forbes, Future Of Indian Auto Industry To 2030. 11 februari 2026 länk

[6] omEV, Indien och batteriproduktion. 22 februari 2024 länk

[7] Mercedes-Benz India Private Limited, Pune plant  länk

[8] Škoda Auto Volkswagen India, Production in India länk

[9] Renault Group, Chennai Plant länk

[10] SIEPS, Mer än handel: avtalet med Indien och EU:s säkerhetsintressen, februari 2026 länk

[11] CLEPA, EU – India Free Trade Agreement: a new gear for Europe’s automotive suppliers. 27 januari 2026 länk

[12] Setterwalls, Vad innebär frihandelsavtalet mellan EU och Indien för svenska verkstadsbolag? 30 januari 2026 länk

[13] EU-kommissionen, EU and Japan reach political agreement on landmark trade and partnership deals. 6 juli 2017 länk

[14] EU-kommissionen, EU-Japan Economic Partnership Agreement. 1 februari 2019 länk

[15] ACEA,Landmark deal for EU-India trade, 27 januari 2026 länk

[16] Reuters, Exclusive: India to slash tariffs on cars to 40% in trade deal with EU, sources say, 26 januari 2026 länk

[17] Fortune India, Volvo Auto India weighs sourcing flexibility as India–EU FTA reshapes supply-chain calculus, 10 februari 2026 länk

[18] The Economic Times, FTA duty cuts on auto components must be calibrated to protect MSME:s Assocham, 10 december 2025 länk