Tips om några nya publikationer (del 2)

Idag sammanfattar vi med korta referat ytterligare några publikationer som givits ut i år. Det handlar denna gång om fordonsutvecklingen i Sverige och Europa, samt den globala marknaden för miljöteknik och batteriinnovation.

Prognos för fordonsutvecklingen i Sverige 2026 – 2029

Trafikanalys gör årliga prognoser för antalet nyregistrerade fordon i Sverige. På grund av den osäkra omvärlden presenteras i år istället två scenarier [1]. Basscenariot utgår från ett kortvarigt krig i Mellanöstern med relativt liten påverkan på den svenska ekonomin. Det alternativa scenariot utgår från en lång konflikt med en betydande påverkan.

Enligt basprognosen kommer batteridrivna personbilar (BEV) utgöra 40 procent av nyregistrering år 2026 och öka till 52 procent 2029. Laddhybriderna bedöms minska från 27 till 23 procent.

I det alternativa scenariot med sämre ekonomi bedöms personbilsförsäljningen bli ungefär tio procent lägre än i basscenariot. Fördelningen mellan drivmedel bedöms inte i alternativscenariot.

Lätta lastbilar med eldrift bedöms öka från 25 procent år 2026 till 31 procent 2029, och laddhybrider från 5 till 6,5 procent.

Eldrivna tunga lastbilar (>4 250 kg) bedöms nå 8 procent år 2026 och öka till 16 procent år 2029.

Andelen nyregistrerade elbussar kan bli 46 procent år 2026 och öka till 54 procent år 2029.

Försäljningsvolymer av elbilar i Europa Q1 2026

European Alternative Fuels Observatory har publicerat siffror över elbilsutvecklingen i Europa under första kvartalet 2026 [2]. Data för i stort sett samtliga länder med tidsserier kan laddas ner.

I de flesta länder ökar försäljningen av batterielektriska personbilar avsevärt jämfört med föregående år. Tillväxten är särskilt märkbar på stora marknader med hög volym. Italien ökade mest med 66 procent fler batterielbilar än motsvarande period förra året. Frankrike ökade med 51 procent. I Tyskland och Spanien ökade antalet med drygt 40 procent. Storbritannien ökade med 15 procent.

Andelar av elbilar I Europa Q1 2026

Sju organisationer, bland dem ICCT, har gått igenom nyregistreringar i Europa under första kvartalet 2026 och jämfört med motsvarande period 2025 [3]. Till skillnad från föregående sammanställning, som fokuserar på försäljning i antal fordon, så fokuserar denna publikation på laddbara bilars andel av nyförsäljningen.

Under januari – mars 2026 utgjorde batteridrivna elbilar 20 procent av nyregistreringarna i Europa. Det var en ökning med 4 procentenheter. Laddhybrider ökade med 1 procentenhet till en marknadsandel på 9 procent.

Konventionella förbränningsmotorer minskade med 9 procentenheter till 31 procent medan mildhybrider och fullhybrider ökade till 26 respektive 14 procent.

I Tyskland, Europas största bilmarknad, utgjorde batterielbilarna 23 procent, en ökning med 6 procentenheter. I Italien, näst största bilmarknad, registrerades 8 procent, en ökning med 3 procentenheter.

Frankrike (tredje störst) ökade batterielbilar med 10 procentenheter till 28 procent.  Spanien (fjärde störst) ökade med två procentenheter till 9 procent.

Bland de sju biltillverkare som säljer mest i Europa registrerade BMW Group högst andel batterielbilar, 26 procent. Hyundai och Toyota uppvisade den snabbaste ökningen med 5 procentenheter vardera, till 22 respektive 8 procent.

Över 1,17 miljoner publika laddstationer hade installerats i Europa i slutet av mars 2026.

Ellastbilarnas marknadsandel i Europa 2025

ICCT har publicerat data om försäljningen av tunga eldrivna lastbilar i Europa under 2025 [4]. Deras siffror är indelade i medeltunga lastbilar (3,5-12 ton totalvikt), tunga lastbilar (>12 ton) och bussar.

Medeltunga ellastbilar utgjorde 22 procent av nyregistreringarna (11 procent år 2024). Tunga ellastbilar utgjorde 2 procent (1 procent år 2024). Bussar utgjorde 25 procent (18 procent år 2024). Häften av dessa eldrivna fordon registrerades i tre länder – Tyskland, Nederländerna och Frankrike.

Volvos försäljning av batterielektriska tunga fordon i Europa bestod till 71 procent av dragbilar, 28 procent av jämnlastbilar och 1 procent bussar. Scanias försäljning bestod till 65 procent av dragbilar, 32 procent av jämnlastbilar och 3 procent bussar.

Danmark hade den högsta andelen av nyregistrerade tunga eldrivna fordon (15 %) och därefter Nederländerna (14 %), Grekland och Österrike (11 % vardera) och Sverige (8 %).

Incitament för elbilar och laddinfra i Europa

Fordonstillverkarnas branschorganisation ACEA har gjort en uppdaterad sammanställning av skattelättnader och övriga incitament för att underlätta övergången till eldrift i Europa [5]. Samtliga europeiska länder erbjuder någon form av skatteförmåner och incitament, även om programmen varierar kraftigt mellan länderna.  Faktablad om samtliga EU-länder samt Storbritannien, Norge och Schweiz kan laddas ner.

Alla EU-länder utom ett erbjuder någon form av skatteförmån för laddbara fordon, antingen för inköp eller ägande. Skatteförmåner för laddbara tjänstebilar finns i 18 medlemsstater.

Subventioner för inköp finns i alla medlemsländer utom sex, en minskning från åtta länder förra året. Ungefär hälften av EU:s medlemsstater erbjuder incitament för laddinfrastruktur.

IEA:s analys av gröna marknader

IEA:s rapport Energy Technology Perspectives kartlägger den globala marknaden för miljöanpassad energiteknik (”clean energy technologies” såsom batterier, vind, sol och värmepumpar) [6]. I årets utgåva fokuserar man på störningskänsliga leveranskedjor, industriell konkurrenskraft, tillverkningskostnader och industripolitik.

Användningen av miljöanpassad energiteknik ökar i alla IEA:s scenarier. Av de miljöanpassade energiteknikerna som ingår i översikten bedöms elbilarna bli den i särklass största marknaden år 2035. De tros då kunna generera cirka tre fjärdedelar av det totala marknadsvärdet.

Framväxten av miljöanpassade energitekniker drivs i allt högre grad av konkurrenskraft. Omkring 80 procent av den globala solcells- och vindkraftsproduktionen sker nu till lägre livscykelkostnader än för kol eller gas. Batteripriserna har fallit med 75 procent under det senaste decenniet. Investeringar i utsläppssnål vätgasproduktion ökade med 80 procent från 2024 till 2025 och bedöms växa till 2030 enligt en liknande tillväxtkurva som solceller i sin tidiga tillväxtfas.

Många regeringar har dock numera intagit en mer defensiv attityd till import av miljöanpassad energiteknik. Detta för att skydda inhemsk industri. Höjda tullar under 2025 har påverkat en rad aktörer och handelsflöden. Men påverkan är ändå måttlig. Av all global bruttoimport av miljöanpassad energiteknik 2025 utgjorde länder som infört betydande tullar endast 15 procent.

Kinas allt starkare roll innebär att landet nu står för 60–85 procent av viktiga leveranskedjor för miljöteknik och över 95 procent för vissa produktionssteg. Det är störningskänsligt. Exempelvis skulle varje månad med stopp i leveranskedjan för batteriexport från Kina leda till en uppskattad produktionsförlust på 17 miljarder USD från elbilsfabriker i övriga länder. Anläggningar i EU står för över hälften av förlusterna.

I rapporten finns en tabell som beskriver merkostnaden för att producera ett batteri i EU jämfört med i Kina (ungefärliga värden för 2024).

· Arbetskostnad: 2 %

· Energikostnad: 3 %

· Kapitalkostnader (CAPEX): 7 %

· Komponentkostnader: 10 %

· ”Manufacturing inefficiencies”: 15 %

· SUMMA: c:a 34 %

Globala innovationstrender inom batteriåtervinning

IEA har också publicerat en rapport om innovationskraften hos tekniker som är relaterade till batteriåtervinning [7]. Man beskriver patent, ledande patentgivare och vilka tekniker som får mest uppmärksamhet.

Antalet patent relaterade till battericirkularitet ökade globalt i genomsnitt 42 procent årligen från 2017 till 2023. Det handlar om teknik för insamling och sortering av använda batterier, mekanisk bearbetning samt tekniker för att återvinna litium, nickel, kobolt och koppar från uttjänta batterier. Återvinning kommer i ökande grad att konkurrera med utvinning av nya material. Tekniker för att utveckla framställningen från malm till batterikritiska metaller utvecklas dynamiskt. Teknikutvecklingen av raffinering utvecklas dock inte lika snabbt som återvinning.

Dagens leveranskedjor för batterimineraler och komponenter är väldigt koncentrerade. Tekniker för att återanvända batterier i sekundära tillämpningar eller återvinna material kan bidra till att bredda marknaderna, och det finns ett ökande intresse från politiskt håll för detta.

Rapporten redovisar vilka företag som registrerar flest patent, inom vilka teknikområden patenten tas, och hur utvecklingen ser ut i olika länder.

Egen kommentar

Se urvalet av referenser som exempel. Det finns givetvis många fler relevanta artiklar.

Referenser

[1] Korttidsprognoser för vägfordonsflottan 2026. Trafikanalys maj 2026. Länk.

[2] EAFO Data Update: Strong growth in BEV registrations across Europe in Q1 2026 (preliminary). European Alternative Fuels Observatory april 2026. Länk.

[3] European Car Market Monitor: March 2026. ICCT, AGORA VERKEHRSWENDE, ALINNEA, ECCO THINK TANK, IMT-IDDRI & PSNM april 2026. Länk.

[4] Race to zero: European heavy-duty vehicle market development quarterly (January–December 2025). ICCT mars 2026. Länk.

[5] Electric cars: Tax benefits and incentives (2026). ACEA april 2026. Länk.

[6] Energy Technology Perspectives 2026. IEA mars 2026. Länk.

[7] Battery Circularity. Innovation trends for a future source of critical materials. IEA April 2026. Länk.