Sociala klimatplaner med fokus på företag

Intäkter från den nya utsläppshandeln EU ETS2 utgör en del av finansieringen för EU:s sociala klimatfond [1]. Fonden ska bidra till en rättvis klimatomställning och finansiera åtgärder för grupper som är sårbara för ökade energikostnader och använder fossila bränslen, s.k. energi- eller transportfattiga hushåll samt företag.

Tidigare nyhetsbrev har beskrivit EU ETS2 och transportfattigdom [2, 3]. Dagens nyhetsbrev handlar om konsekvenser av förändringarna av ETS2 samt fokuserar på transportfattiga företag och Bulgarien som är det EU-land med mest konkreta åtgärder för att understödja övergången till elektromobilitet.

Förändring av EU ETS2 och medel till den sociala klimatfonden

Innan jul nådde EU:s ministerråd och EU-parlamentet en uppgörelse om EU:s klimatmål till 2040 [4]. En del av denna uppgörelse var en senareläggning av utsläppshandeln för bland annat vägtransporter (EU ETS2), vilken nu ska träda i kraft fullt ut 2028, istället för 2027. Bakgrunden till beslutet kan du läsa om i detta nyhetsbrev [5].

Förändringen påverkar inte rapporteringen av utsläpp i EU ETS2-sektorer [6]. Detta påbörjades förra året. Vidare har ansvariga myndigheter inte kommunicerat hur auktioneringen av utsläppskrediter påverkas. Bränsleleverantörer kommer att köpa utsläppsrätter på auktionsplattformen EEX (European Energy Exchange) motsvarande de utsläpp de förväntas ge upphov till. Enligt den information som hittills publicerats ska auktioneringen starta som planerat under 2026, men detta kan komma att revideras.

Den sociala klimatfonden ska delvis finansieras av intäkter från EU ETS2 men även till en betydande del av den länge etablerade utsläppshandeln EU ETS (t.ex. elproduktion, sjöfart och flyg). Medlemsländer tar del av stödet från fonden genom att specificera åtgärder i en social klimatplan, där även medlemsländerna åtar sig att medfinansiera åtgärderna till 25 procent. Totalt under perioden 2026–2032 uppskattas den sociala klimatfonden omfatta nästan 87 miljarder euro [1].

Sverige är just nu det enda EU-land som har fått sin sociala klimatplan godkänd av EU-kommissionen [7]. Planen omfattar en åtgärd, en riktad elbilspremie, som träder i kraft den 18 mars 2026 [8]. Till denna åtgärd allokeras 1,1 miljard kronor 2027–2032 i budgetpropositionen för 2026 [9]. Naturvårdsverket har uppskattat att Sverige kan tilldelas kring 7 miljarder kronor per år 2027–2030 från den sociala klimatfonden, givet ett pris på utsläppsrätter 60 €/ton 2027–2028 och 80 €/ton 2029–2030 [10].

Lettland, Litauen och Malta har skickat in en social klimatplan till Kommissionen men inte övriga länder trots att uppmaningen var att lämna in en social klimatplan under sommaren 2025 [7].

De flesta andra länder har publicerat ett utkast till social klimatplan och i regel innehåller dessa flera olika typer av åtgärder, både inom transport och energi. Utkast har varit på formell remiss eller på olika sätt presenterats för samråd hemma i respektive medlemsland. Jag hittar ingen information om varför inte fler sociala klimatplaner har godkänts av EU-kommissionen. Jag tror att det kan bero på att nationella samråd drar ut på tiden eller eventuellt att fler åtgärder innebär en mer omfattande dialog med EU-kommissionen innan godkännande av planen. Ett resultat av detta är att man kan anta att söktrycket på klimatfonden inte kommer att vara speciellt kraftigt under 2026.

Möjligheter för företag att beviljas medel från fonden

Sociala klimatfonden pekar ut hushåll och små företag som mottagare av stöd.

Små företag beskrivs som att de kan påverkas direkt och oproportionerligt av ETS2-relaterade prisökningar. Åtgärder de kan få stöd för är utsläppsfria fordon, laddinfrastruktur, energieffektivisering och tillfälliga kompensationer [6]. Även om företag omfattas av sociala klimatfonden är det få medlemsländer som konkret nämner åtgärder för dessa i de dokument och utkast som jag har hittat. Undantaget är Bulgarien som har publicerat ett detaljerat utkast med ett långtgående förslag för att stötta företag.

Bulgarien – fokus på mikroföretag i tjänstesektorn

Bulgarien har publicerat ett utkast till en social klimatplan [11] och planen bygger på två centrala målgrupper: 1) Energifattiga hushåll 2) Transportfattiga hushåll / sårbara transportanvändare. Planen aviserar en budget på totalt 5 miljarder bulgariska leva (ca 25 miljarder SEK) under perioden 2026–2032 till åtgärder för dessa grupper. Det finns en officiell definition av energifattigdom, baserad på inkomstnivå, andel som spenderas på energikostnader och energiprestanda i bostad, där 22–23 % av alla hushåll (ca 600 000 hushåll) i Bulgarien klassas som energifattiga.

Det finns ingen officiell juridisk definition av transportfattigdom utan planen använder begreppet sårbara transportanvändare, vilket inbegriper hushåll och mikroföretag. Hushåll karaktäriseras av låga inkomster och hög exponering mot ökade drivmedelspriser (dvs. saknar alternativ till bil
och bor i områden med svag kollektivtrafik). Planen anger att dessa hushåll kan i praktiken utgöra en delmängd av de energifattiga hushållen, men bedöms även omfatta ytterligare hushåll på landsbygden.

Omkring hälften av den totala budgeten allokeras till transportåtgärder. Omkring 70 % (ca 7 miljarder SEK) är satsningar för att förbättra kollektivtrafiken. En annan central åtgärd i Bulgariens sociala klimatplan (ca 4 miljarder SEK) är ett riktat inkomststöd, en direkt kompensation, för ökade energikostnader till transportfattiga hushåll. Denna stödform för hushåll finns redan implementerad idag kopplat till energi.

Sårbara transportanvändare – definition av företag

Bulgarien sociala klimatplan föreslår en åtgärd för att stödja sårbara mikroföretag i övergången till lätta noll‑ och lågutsläppsfordon [BU I2]. Den omfattar mikroföretag i tjänstesektorn så som bilverkstäder, transportfirmor och persontransporter. Dessa företag beskrivs som särskilt utsatta då de karaktäriseras av ”högt energibehov, låga inkomster och vinst, brist på tillgång till kapital” samt i regel använder äldre, fossildrivna fordon.

För att vara stödberättigat behöver företaget ha en energiförbrukning över sektorsnittet, vilket är definierat som 0,2414 TJ/år. Det motsvarar 6900 liter bensin eller 8 600 mil (egen beräkning), vilket sannolikt omfattar en transportverksamhet med ett antal fordon. Vidare uppfattar jag det som att det även kan inkludera annan energiförbrukning i företaget, till exempel el och värme till verksamheten.

Åtgärden innefattar dels inköpsstöd till lätta noll‑ och lågutsläppsfordon, dvs fordonskategorierna M1 (personbilar) och N1 (lätta transportfordon upp till 3,5 ton), dels ett investeringsstöd (50 %) för installation av laddstation för dessa fordon vid verksamheten. Regioner med begränsad tillgång till publik laddning ska prioriteras. Det framgår ej vilka dessa regioner är. Tunga lastbilar, bussar och specialfordon omfattas inte.

Enligt klimatplanen uppfyller cirka 4 300 mikroföretag alla kriterier. Det saknas uppgifter om storleksordning på inköpsstödet. Stödet ska ges enligt de minimis-förordningen, vilket sätter ett tak på totalt offentligt stöd på 3 miljoner kr under 3 år per företag.

Egen kommentar

Jag har inte hittat något utkast till sociala klimatplaner som omfattar åtgärder för företag med tunga lastbilar. Elbussar nämns som möjliga åtgärder för kollektivtrafikmyndigheter, men annars ligger fokus på lätta fordon.

Flera länder har redan implementerat, eller har långtgående planer på, s.k. sociala åtgärder, till exempel Tyskland [12] och det är oklart varför dessa inte visas i EU-kommissionens officiella sammanställning av inkomna och godkända sociala klimatplaner [7]. Som nämnt tidigare kan det finnas förklaringar till att godkännande dröjer och att (rika) medlemsländer, i alla fall i ett första steg, finansierar sociala åtgärder med egna nationella medel.

Referenser

[1] EU-kommissionen, Sociala klimatfonden länk

[2] omEV, Införandet av EUs nya utsläppshandelssystem för vägtransporter och vägval hos olika medlemsländer, 2 september 2024 länk

[3] omEV, Subventioner för inköp av elbil med EU:s sociala klimatfond, 13 juni 2025 länk

[4] EU-parlamentet, 2040 climate target: deal on a 90% emissions reduction in EU climate law, 10 december 2025 länk

[5] omEV, EU ETS2 och miljörådets beslut om 2040-mål, 4 november 2025 länk

[6] EU-kommissionen, ETS2. 11 februari 2026 länk

[7] EU-kommissionen, SCF national plans 11 februari 2026 länk

[8] Regeringen, Ny riktad elbilspremie med start i mars, 18 december 2025  länk

[9] Prop. 2025/26:1 UO20 länk

[10] Naturvårdsverket, Delredovisning intäkter ETS och CBAM. 5 juni 2025 länk

[11] Utkast till social klimatplan för Republiken Bulgarien – juni 2025, komponent 2 transportsektorn s.77 länk

[12] Clean Wire, Germany launches EV purchase subsidies, environmentalists not impressed. 19 januari 2026 länk