Införandet av EUs nya utsläppshandelssystem för vägtransporter och vägval hos olika medlemsländer

av Martina Wikström

Som en del av EU:s Fit for 55-paket har ett nytt separat system inrättats för handel med utsläppsrätter för bl.a. vägtransporter – EU ETS 2 [1, 2]. Det finns idag stora osäkerheter i hur prissättningen kommer att utvecklas inom EU ETS 2 och detta nyhetsbrev fokuserar främst på hur olika medlemsländer avser att delta i införandet av EU ETS 2 och betydelsen av systemet för fossildrivmedelspriser fram till 2030.

Handelssystem för utsläppsrätter är ett marknadsbaserat styrmedel som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Inom EU infördes det första handelsystemet för utsläppsrätter 2005, Emission Trading System EU ETS, vilket då var den första större, internationella koldioxidmarknaden i världen. EU ETS 1 omfattar företag och verksamheter inom el- och värmesektorn, industri och flygtrafik. De övergripande principerna för utsläppshandeln är att EU beslutar om utsläppstak och den tillåtna mängden utsläpp fördelas på utsläppsrätter, som auktioneras eller delas ut [3].

Det nya handelssystemet EU ETS 2 omfattar huvuddelen av de sektorer som idag inte omfattas av EU ETS 1, så som vägtransporter. EU ETS2 kommer att vara ett separat handelssystem, där priserna sätts oberoende av det befintliga EU ETS 1. För vägtransporter regleras utsläppen från användningen av fossila bränslen och för vägtransporter blir det drivmedelsleverantörer kravet om CO2-kvot träffar. Tilldelningen av utsläppsrätter minskar varje år för att nå noll 2042. Utsläpp i EU ETS 2 ska börja rapporteras 2025 och handelssystemet träder i kraft 2027 [1].

Prissättning av utsläppsrätter fram till 2030

För att fasa in prissättningen av utsläppsrätter i EU ETS 2 kommer det inledningsvis under perioden 2027-2030 finnas ett sk ”mjukt pristak”, även kallad prisbroms. Om priset går över 45 euro per ton släpps fler utsläppsrätter på marknaden [1]. Indexuppräkning baseras på det europeiska konsumentprisindexet för 2020, vilket i praktiken innebär en viss uppräkning vid införandet 2027.

Den svenska regeringen har gjort bedömningen att vid ett utsläppsrättspris på 45 euro innebär att priset på bensin öka med cirka 1,17 kronor per liter bränsle och på diesel med omkring 1,26 kronor per liter bränsle (med ett antagande om 0 procents inblandning av biodrivmedel och en växelkurs på 11 kronor per euro) [4]. Vid inblandning av biodrivmedel innebär att en lägre andel av drivmedlet kommer prissättas genom ETS2.

Parallellt med EU ETS 2 finns medlemsländernas åttaganden inom ansvarsfördelningsförordningen (ESR), vilket omfattar till stor del samma sektorer som EU ETS 2 inklusive vägtransporter [5]. ESR-målet är att dessa växthusgasutsläpp ska minska med 40 % till 2030 och betingen mellan medlemsländerna fördelas baserat på ländernas BNP/capita. Sverige, Finland, Danmark, Luxemburg och Tyskland behöver minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Bulgarien har det lägsta betinget och behöver minska sina utsläpp med 10 procent [6].

Upplägget med en prisbroms, i kombination med varierande åtaganden mellan medlemsländerna, innebär att de länder med höga beting har ett större behov att implementera kompletterande, nationella styrmedel. Upplägget innebär att rikare medlemsländer inte kan driva upp priserna på utsläppsrätter innan 2030. Detta exemplifieras bland annat av den svenska regeringens bedömning om att prissättningen inom ETS 2 är med stor sannolikhet inte tillräcklig för att på egen hand uppnå bl.a. det nationella ESR-målet [4].

Införandet av EU ETS 2 i olika EU-länder

EU ETS 2 är bindande lagstiftning för alla EU-länder men medlemsländer med en koldioxidskatt som är högre än genomsnittspriset för utsläppsrätter i ETS2 kan under perioden 2027– 2030 välja att undanta reglerade enheter från skyldigheten att lämna över utsläppsrätter. Ett brett deltagande av medlemsländer ger i regel ökad legitimitet till systemet.

Danmark, Frankrike och Sverige har på plats koldioxidskatter som skulle kunna vara högre än ETS2. Tyskland har idag ett nationellt utsläppshandelssystem som inkluderar bl.a. vägtransporter.

Regeringen beslutade den 16 maj om genomförandet av EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS 2) i svensk lag [4]. Sverige kommer delta från starten 2027, vilket aviserades redan i regeringens klimatpolitiska handlingsplanen som presentererades i december 2023 tillsammans med utfästelser om kommande kompletterande styrmedel [7].

Danmark har också valt att implementera EU ETS2 från start 2027 [8]. Även Danmark lyfter att EU ETS 2 inte är tillräckligt för att utan det kommer bl.a. komplettera införandet av nytt nationellt system för kilometerbaserad vägavgift för lastbilar som träder i kraft vid årsskiftet [9].

I Frankrike pågår beredningen av ett införande av EU ETS 2 från och med 2027. För närvarande planeras inga förändringar av den franska koldioxidskatten men det skulle kunna vara en del av en kommande diskussion i den tillträdande regeringen till följd av parlamentsvalet tidigare i år [10].

Tyskland beslutade om ett nationellt utsläppshandelssystem för bl.a. transport 2019 och som sedan infördes 2021. I ett läckt utkast av det tyska lagförslaget om införandet av EU ETS 2 kommer detta ersätta det nationella systemet och man öppnar för att det kan ske under en övergångsperiod vilket i det fallet att Tyskland deltar fullt ut 2028 [11].

Egna kommentar

Priseffekten av EU ETS 2 kommer sannolikt vara begränsad fram till 2030. Upplägget med ett pristak var troligtvis en anledning till att förhandlingen om ett nytt utsläppshandelssystem kom i mål. Direktivet innehåller också skrivningar om att säkerställa marknadsstatbilitet vilket det öppnar för möjligheten att förlänga perioden med pristak för att inte påverka marknadspriset på ett dramastiskt sätt. Flera rapporter som har studerat priseffekten av införandet har inte tagit hänsyn till den politiska avvägningen som pristaket innebar.

Vad prisutvecklingen för utsläppsrätter blir efter 2030 finns det anledning att återkomma till. Priset på utsläppsrätter är en av flera faktorer som påverkar konsumentpriset. Inom Fit-for-55-paket har en social klimatfond inrättats, vilken ska finansera åtgärder för att underlätta klimatomställning hos ekonomisk utsatta för hushåll, företag och transportanvändare i EU. Den sociala klimatfonden finanseras delvis av intäkter från EU ETS 2. Hur EUs medlemsländer väljer att använda dessa medel blir intressant att följa. Omfattande kompensatoriska åtgärder riskerar att driva upp priset på utsläppsrätter och därmed kostnaden för det man vill kompensera.

Priseffekten av EU ETS 2 i närtid kommer sannolikt inte ensam påskynda elektrifiering av vägtransporter men tillsammans med medlemsländernas åtaganden inom ESR-förordningen, kraven om att minska användningen av fossila drivmedel i bland annat förnybarhetsdirektivet och nya CO2-krav för fordon, är elektrifiering en tydlig inriktning framåt för vägtransporter.

Referenser

[1] ETS-direktivet (2003/87/EC) länk

[2] EU-kommissionen länk (2024-08-20)

[3] Naturvårdsverket, Vad är utsläppshandel, länk (2024-08-20)

[4] Regeringens proposition 2023/24:142. EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen länk

[5] ESR-direktivet (2023/857) länk

[6] Naturvårdsverket, Sveriges del av EU:s klimatarbete länk (2024-08-21)

[7] Regeringens skrivelse 2023/24:59. Regeringens klimathandlingsplan länk

[8] Danska folketinget, 2023. Lov of CO2-kvoter länk

[9] Danska folketinget, 2023. Lov om vejafgift länk

[10] Korrespondans med Le ministère de l’Économie, des Finances et de la Souveraineté industrielle et numérique (2024-08-21)

[11] Tagespiegel Background, publicerad 31 juli 2024 länk (låst artikel)