Global Critical Minerals Outlook 2025

International Energy Agency (IEA) ger årligen ut rapporten Global Critical Minerals Outlook [1].

Den ger en överblick av global efterfrågan och utvecklingen för kritiska råvaror. Delar av rapporten fokuserar på material som är relevanta för elfordon. Några trender i 2025 års upplaga är fallande råvarupriser, ökad raffinaderikapacitet och fler exportrestriktioner.

Långsiktiga trender

I vår genomgång av förra årets rapport [2] beskrev vi några viktiga fakta och trender när det gäller kritiska råvaror till elfordon.

• Ett fåtal länder dominerar produktion och raffinering
• Råvarupriserna har varierat kraftigt på senare år
• Materielbehoven till batterier kommer öka kraftigt till 2030
• Det finns en rejäl överkapacitet i batteritillverkning idag, och troligen även 2030

Årets Global Critical Minerals Outlook redovisar liknande fakta om globala volymer och framtida behov. Det upprepas inte här utan detta brev fokuserar på utvecklingen under 2024.

Kopparproduktionen håller jämna steg med efterfrågan

De senaste fyra åren, 2021 – 2024, har efterfrågan på koppar ökat i genomsnitt 3 procent per år. Utvinningen har ökat i ungefär samma takt.

Utbudet av batteri- och elmotormaterial ökar snabbare än efterfrågan

För flera råvaror ökade dock utvinning mer än konsumtion. Efterfrågan på nickel, kobolt, grafit och sällsynta jordartsmetaller har ökat med 5 – 7 procent årligen de senaste fyra åren. Produktionen ökade ännu snabbare, 8 – 13 procent per år.

Det samma gäller för litium. Där ökade efterfrågan knappt 30 procent per år under samma period medan utvinningen ökade 33 procent.

Länder som ökat utvinningen

Utvinningen ökade bland annat i Kina (litium och grafit), Indonesien (nickel) och Demokratiska republiken Kongo (kobolt). Men även mindre producentländer som Argentina och Zimbabwe ökade sin utvinning av litium påtagligt.

Sjunkande priser

När utbudet ökar mer än efterfrågan brukar som bekant priserna gå ner. Mycket riktigt har världsmarknadspriset för batterimineral och magnetiska jordartsmetaller sjunkit. Se figur nedan. Kopparpriserna har däremot ökat. Det beror bland annat på stora investeringar i elektrisk infrastruktur i Kina som drev upp efterfrågan.

Figur 1. Världsmarknadspriser på koppar, batterimaterial (litium, nickel, kobolt och grafit) samt magnetiska sällsynta jordartsmetaller mellan januari 2020 och mars 2025. Index 100 = januari 2020. Det framgår inte hur priserna på batterimaterial har viktats. Källa: Global Critical Minerals Outlook 2025.

Litiumpriset sjönk kraftigt under 2024

Priset på litium var 80 procent lägre i början av 2025 än vid högstanivån under 2023. Marknadspriset på litium är nu tillbaka på den genomsnittliga nivå som rådde under 2015-2020, före pandemin.

Även nickel, kobolt och grafit sjönk i pris

Priserna på kobolt och grafit sjönk 20 procent under 2024 och nickel sjönk 10 procent.

Priserna på kobolt och grafit hittills i år ligger en bra bit under 2015-2020 års nivå medan nickel fortfarande ligger klart över medelvärdet för 2015-2020.

Manganpriserna steg

Manganpriset steg under andra halvan av 2024. Anledningen är leveransstörningar från producenter i Australien och Gabon i kombination med ökande efterfrågan.

Priserna på mangan hittills i år är dock något lägre än 2015-2020 års nivå.

Raffinerade material sjönk mer än råvarupriserna

Priserna på raffinerade material sjönk mer än priset på utvunna råvaror under 2024. Det beror på att raffineringskapaciteten ökade snabbare än utvinningen.

Fler exportrestriktioner under 2024

IEA beskriver att företeelsen där producentländer reglerar sin export av kritiska råvaror fortsatte under 2024. Hälften av de globalt viktiga energimineralen omfattas numera av någon form av exportkontroll. Rapporten ger tre exempel på regler som införts det senaste året.

Kinas senaste restriktioner

I slutet av förra året begränsade Kina exporten av vissa ämnen som används i halvledare. I början av 2025 införde de begränsningar i exporten av fem kritiska mineral [3] och ett antal sällsynta jordartsmetaller [4].

Restriktioner i DR Kongo

Demokratiska republiken Kongo införde ett fyramånaders exportstopp för kobolt i februari 2025. Motivet var att bromsa trenden med fallande priser.

Filippinerna diskuterar restriktioner

Filippinerna diskuterade i februari i år ett förbud mot export av ej processade mineral.

Nya produktgrupper regleras

Motiven till exportreglering kan vara att landet vill få upp marknadspriserna, styra inhemska aktörer till vissa typer av köpare eller påverka handelspolitik i mottagarländer.

Restriktionerna har också breddats. Tidigare var de främst inriktade på råvaror men nu har länder i högre utsträckning även börjat införa restriktioner på teknologier med processade produkter. Det gäller bland annat produkter som innehåller litium och sällsynta jordartsmineral.

Många länder ökar sin mineraldiplomati

Exportrestriktioner driver fram en företeelse som IEA kallar mineraldiplomati. Länder med ett stort importberoende satsar på att försöka teckna multilaterala avtal om kritiska råvaror med exportländer. Under 2024-2025 gjordes detta bland andra av USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Rapporten innehåller ett kapitel med pågående politiska initiativ i olika delar av världen för att skapa tryggare leveranskedjor. Följande pågående strategier och initiativ under 2024-2025 lyfts fram för EU:s del:

• Aktionsplan för fordonsindustrin. Presenterades i mars 2025 [5, 6].
• Lista över strategiska projekt för kritiska råvaror. Presenterades i mars 2025 [7, 8].
• Upphandlingsplattform för kritiska råvaror. Tas fram under 2025 [9].
• Fonder och initiativ för att öka utvinningskapaciteten och återvinning inom EU [10-12].
• Avtal med länder utanför EU om strategiskt partnerskap och dialog. Hittills har 14 avtal tecknats [13].
• Initiativ för att ingå nya partnerskap om miljöteknik och handel. Det första tecknades med Sydafrika i mars 2025 [14].
• Initiativet Omnibus package. Innebär förenklade miljökrav och rutiner i bl.a. finansfonder, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid samt kraven på tillbörlig hänsyn (Due diligence) [15].

Skala ger fördel

När ett fåtal dominerande gruvaktörer har kommit upp i riktigt stora volymer är det svårt för nya aktörer ta sig in på marknaden och sälja sina produkter med konkurrenskraftiga priser, särskilt i ett inledande skede. Skalfördelar är en viktig förklaring till dagens begränsade leveranskedjor. Dessutom finns det konkurrensfördelar med att utvinna material i länder som har låga energipriser, låga miljökrav och billig arbetskraft.

Det är därför svårare att attrahera kapital till ny produktion i länder som inte dominerar dagens marknad. IEA sammanfattar skalfördelarna vid utvinning av kritiska råvaror på följande sätt (fritt översatt):

”De initiala investeringar som krävs i gruvdrift och raffinering i andra regioner är i genomsnitt 1,5 gånger högre än vad som krävs i det land som dominerar produktionen.”

Hur få bredare leveranskedjor

Det finns enligt IEA flera möjliga politiska åtgärder för regioner och stater som vill bredda leverantörskedjorna och få in fler lokala aktörer. Rapporten ger förslag till hur offentligfinansierade fonder, prisstabiliseringsmekanismer och volymgarantier kan användas. Upphandlingskrav med bonus till miljöanpassade produkter är andra exempel.

Egna kommentarer

Den globala trenden 2024 kan sammanfattas i ökad utvinning och förädling och fallande priser. Det borde stärka marknaden för eldrivna fordon. Samtidigt är marknadskoncentrationen påtaglig och den lär inte minska märkbart på kort sikt.

Gissningsvis kommer priserna variera även framöver. Om priserna går upp kan det bromsa elfordonstillväxten, åtminstone på marknader där försäljningen inte primärt styrs av koldioxidregler och liknande. Dock har tillverkare vanligen långsiktiga avtal med sina råvaruleverantörer så kortsiktiga prisvariationer påverkar inte fordonsindustrin så mycket som man kan tro. På längre sikt är naturligtvis råvarupriserna viktiga för produktens pris.

Går priserna ner så minskar istället intresset för att satsa på ny mineralutvinning. Det skulle i sin tur kunna innebära att tillgången av vissa råvaror blir sämre på lång sikt, och därmed högre priser.

Exportrestriktioner och handelstullar har vi skrivit om flera gånger. IEA:s rapport innehåller många exempel. Listan med EU-initiativ är lång och värd att hålla koll på. Geopolitik blir allt viktigare för elfordonsmarknaden.

Referenser

[1] Global Critical Minerals Outlook 2025. IEA maj 2025. Länk.

[2] Global Critical Minerals Outlook 2024. IEA 2024. Länk.

[3] China Announces Export Controls on Five Critical Minerals. Exiger 12 februari 2025. Länk.

[4] Elfordon och sällsynta jordartsmetaller. OmEV 20 maj 2025. Länk.

[5] Battery Booster Package – Industrial Action Plan for the European automotive sector. IEA 6 maj. Länk.

[6] Handlingsplan för fordonsindustrin – EU-kommissionens förslag. omEV 6 mars. Länk.

[7] Strategic Projects of the CRMA. IEA 6 maj 2025. Länk.

[8] Commission selects 47 Strategic Projects to secure and diversify access to raw materials in the EU. EU-kommissionen 25 mars 2025. Länk.

[9] A Competitiveness Compass for the EU. IEA 6 maj. Länk.

[10] InvestEU equity investments for critical and strategic raw materials. IEA 6 maj. Länk.

[11] European Investment Bank Critical Raw Materials Strategic Initiative. IEA 6 maj. Länk.

[12] Competitiveness compass. EU-kommissionen läst 26 maj 2025. Länk.

[13] Raw materials diplomacy. EU-kommissionens hemsida läst 26 maj 2025. Länk.

[14] Clean trade and investment partnerships: A new instrument in the EU’s trade policy toolbox. EU-kommissionen 10 april 2025.

[15] Omnibus package. EU-kommissionen 1 april 2025. Länk.