Arkiv / Teknik

Elmarknadens roll för BESS och laddning

Martina Wikström
Creative commons license

Utbyggnaden av batterilagersystem (BESS) förknippas ofta med teknikutveckling och sjunkande batterikostnader, men den regulatoriska utformningen av elmarknaden har minst lika stor betydelse för investeringstakten. Trots jämförbara batterikostnader uppvisar marknader betydande skillnader i lagringskapacitet, affärsmodeller och marknadspenetration, där skillnaderna bland annat kan förklaras av elmarknadsdesign, regelverk och möjligheten att skapa flera intäktsströmmar från samma batterilager [1].

Som en del av vår BESS-serie [2-4] fokuserar detta nyhetsbrev på hur elmarknadens utformning påverkar utbyggnaden och lönsamheten för BESS genom att jämföra några föregångsländer.

USA – incitament på federal- och delstatsnivå

USA:s elmarknad brukar delas in i tre huvudsakliga elnätsområden: östra USA, västra USA och Texas [5]. Det finns ingen nationell elmarknad utan utformning sker främst på delstatsnivå, vilket innebär stora skillnader och flera olika marknadsmodeller. Det finns exempel på delstater där elbolag som ensamma ansvarar för produktion, överföring och elhandel. I andra delstater har elmarknad och elhandeln konkurrensutsatts i olika omfattning. I sexton delstater kan elkunder byta elleverantör [6].

Det finns övergripande reglering för principer på den amerikanska elmarknaden som tas fram av den amerikanska energitillsynsmyndigheten Federal Energy Regulatory Commission (FERC).

2018 antogs FERC Order 841 och därmed implementerades ett regelverk som krävde att de regionala transmissionsoperatörerna undanröjde hinder som begränsade BESS deltagande på marknaderna för energi, kapacitet och stödtjänster [7]. De regionala transmissionsoperatörerna ansvarar för driften av transmissionsnätet samt administrerar de regionala marknaderna för energi, kapacitet och stödtjänster [6]. Denna reform lyfts som central för att underlätta för storskaliga BESS och positionerar USA som den näst största BESS-marknaden globalt [1].

Nästa steg kom 2020 genom FERC Order 2222, som öppnade elmarknaderna för aggregerade distribuerade energiresurser (DER), inklusive batterier bakom mätaren, laddinfrastruktur för elfordon och flexibel elanvändning [8]. Möjligheten att aggregera mindre resurser till en gemensam marknadsresurs har öppnat för ett bredare deltagande i olika stödmarknader.

Tillsammans betraktas idag Order 841 och 2222 som två av de viktigaste regulatoriska reformerna bakom den snabba tillväxten av BESS i USA.

Det finns även incitament på delstatsnivå. Kalifornien är USA:s största BESS-marknad med stark politisk koordinering [9] och omfattande stödprogram för BESS. Programmet Self-Generation Incentive Program (SGIP), tillhandahåller inköpsstöd till BESS, antingen som fristående (i en fastighet eller vid en laddstation) eller kombinerat med en solcellsanläggning [10]. Texas elmarknad är den mest avreglerade och konkurrensutsatta marknaden i USA och liknar på flera sätt den nordiska, vilket innebär att storskalig BESS installeras utan stöd och på marknadsmässiga villkor där det är lönsamt [11].

Australien – utvecklade flexibilitetsmarknader

Australien har förenklat tre separata elsystem, men när landet beskrivs som ledande inom BESS avses i regel ett större sammankopplat elsystem på östkusten, National Energy Market (NEM), som omfattar 80 % av Australiens elanvändning [12].

Utvecklingen av BESS i NEM drivs av flera specifika regelverk och marknadsmekanismer:

Utvecklade stödtjänstmarknader: NEM har haft frekvensreglering sedan 2001 och införde 2023 s.k. ultrasnabba stödtjänster särskilt utformade för snabba batterisystem och växelriktare. En marknad för efterfrågeflexibilitet tillkom 2021 [13].

Investeringsstöd och solel: Hushåll och företag kan få statligt stöd (Small-scale technology certificates) för BESS-installationer [14,15], vilket stöttas av att takmonterad solel under 2025 stod för 26 % av elproduktionen i NEM [16].

Nätreglering och dynamiska avgifter: Reformen Access, Pricing and Incentive Arrangements for DER – Distributed Energy Resources (2021) gav nätföretag ansvar för att möjliggöra inmatning från BESS samt öppnade för kapacitetsbaserade prismodeller [17]. Under 2026 utökas tillgången till mätdata för inmatning kopplat till dynamiska elnätsavgifter, vilket även juridiskt möjliggör dubbelriktad elbilsladdning (V2G) [18].

Flexibla nätanslutningar: Under 2026 införs Flexible Trading Agreements för bland annat logistikfastigheter. Genom dynamiska effektgränser (dynamic operating envelopes) kan anslutningar beviljas trots lokal nätbrist, mot att nätägaren tillfälligt får begränsa inmatning eller uttag vid hög belastning [17,19].

Kina – koordinering av energisystemet

Kina är idag världens största marknad för storskaliga BESS och stod för merparten av den globala kapacitetstillväxten under de senare åren [1]. Kina representerar en mer planeringsorienterad modell där nationella mål och industriell politik driver utbyggnaden av BESS. [1]. Snabb utbyggnad av sol och vind driver utvecklingen av storskaliga BESS. IEA lyfter dock att mer än 90 procent av den handlade elen fortfarande är knuten till medel- och långsiktiga kontrakt, vilket begränsar kortsiktiga prissignaler och flexibilitet [1].

Fram till 2015 bestämdes elproduktionen från varje anläggning och elpriserna administrativt för att hålla priserna stabila [20]. Sedan dess har Kina genomfört en rad elmarknadsreformer för att öka kostnadseffektiviteten i elproduktionen samt utveckla och anpassa elnäten. Framför allt har regionala elmarknader i respektive provins vuxit fram, med begränsat utbyte mellan marknader. Med start 2017 utvecklades de första spotprismarknaderna på ett antal regionala marknader, vilket har drivit på en ökad elnätsintegrationen i dessa provinser [20]. 2022 beslutades om att etablera en nationell elmarknad för spotpriser till 2030 och den väntas vara fullt utvecklad till 2035 [20,21].

Flera kinesiska teknikleverantörer, såsom BYD, CATL, Huawei och NIO, paketerar BESS ihop med laddning eller batteribyte [2,22,23]. Lösningarna säljs in som sätt att kringgå begränsningar i elnätet, sänka elkostnader och skapa nya intäktsströmmar.

EU – gemensam lagstiftning men nationella förutsättningar

EU:s reglering av batterilager har under de senaste åren utvecklats från att i huvudsak fokusera på elproduktion och nät till att i allt högre grad definiera batterilager som en egen resurs i elsystemet [24]. Genom elmarknadsdirektivet (EU) 2019/944, elmarknadsförordningen (EU) 2019/943 och senare rekommendationer om energilagring har EU [25] skapat en regulatorisk ram som syftar till att ge batterilager (BESS) tillträde till energi-, kapacitets- och balansmarknader på likvärdiga villkor som andra flexibilitetsresurser. EU-kommissionen har samtidigt uppmanat medlemsstaterna att undanröja hinder såsom dubbla nätavgifter, otydlig beskattning, begränsat marknadstillträde och långa tillståndsprocesser [25].

Trots den gemensamma EU-ramen varierar utvecklingen kraftigt mellan medlemsländerna. Nationella regler kring tariffer, solelsstöd, flexibilitetsmarknader och stödtjänster har stor betydelse för investeringarnas lönsamhet. Tyskland är ett tydligt exempel. Landet har blivit Europas största marknad för distribuerade batterilager (BTM-BESS) genom en kombination av omfattande utbyggnad av solel, höga slutkundspriser på el och regler som främjar egenanvändning av producerad solel [1]. Tyskland har även implementerat regelverk som ger batterilager tillgång till olika flexibilitets- och stödtjänstmarknader, vilket gynnar en affärsmodell där energilagring, solel och laddning av elfordon i ökande grad integreras i samma fastighet eller energisystem [26].

Vilken marknadsdesign gynnar BESS mest?

Sammanfattningsvis är det fem regulatoriska principer som bedöms som särskilt viktiga för att BESS ska kunna stödja elektrifieringen av transportsektorn. [1,7, 25, 27]:

1) En tydlig definition av BESS med tydliga rättigheter och skyldigheter.

2) Att BESS ges tillgång till samtliga marknader där deras tekniska egenskaper kan skapa värde.

3) Möjligheten att erhålla ersättning för stödtjänster, balansmarknader eller lokala flexibilitetsmarknader.

4) Utformning av nätavgifter så att de stimulerar effektutjämning och inte motverkar lagring.

5) Regulatorisk förutsägbarhet som möjliggör investeringar i tillgångar med ekonomisk livslängd på tio till tjugo år.

Egna kommentarer

Elmarknadens utformning avgör möjligheterna för batterilager och laddning. Batterier vid laddstationer och depåer innebär en ekonomisk roll som sträcker sig utanför den egna anläggningen. Därför blir det en central fråga hur elmarknadens regler, nätavgifter och flexibilitetsmarknader kan utvecklas för att bättre ta tillvara den flexibilitet som finns i laddinfrastruktur och batterilager. Det handlar inte bara om att bygga fler batterier, utan om att skapa ett elsystem där batterierna kan användas där de gör störst nytta, både för transportsektorn och för elsystemet som helhet.

Även om EU är en utvecklad elmarknad finns fortfarande hinder som, mer eller mindre oavsiktligt, begränsar utbyggnaden av BESS. Lyckligtvis är elmarknaden ingen naturlag utan kan utformas i samspel med samhällets aktörer och gamla sanningar kan utmanas.

Referenser

[1] IEA, Batteries and Secure Energy Transitions, 25 april 2024 länk

[2] omEV, BESS, del 1: Marknaden, priser och CATL. 10 november 2026 länk

[3] omEV, BESS – vid laddaren, fastigheten eller elnätet. 12 november 2026 länk

[4] omEV, BESS – Konkurrent eller komplement till V2G? 13 november 2026 länk

[5] EPA, U.S. Electricity Grid & Markets länk

[6] EIA, Electricity explained länk

[7] FERC, Order No. 841 länk

[8] FERC, Order No. 2222 länk

[9] Governor’s Office of Business and Economic Development, Fact Sheet BESS. 22 oktober 2025 länk

[10] CPUC, Self-Generation Incentive Program (SGIP) länk

[11] Radobank, Texas: A high stakes frontier for US battery energy storage systems. 1 juli 2025 länk

[12] DCCEEW, National Electricity Market länk

[13] AEMO, Wholesale demand response mechanism länk

[14] DCCEEW, Small-scale technology certificates (STCs) for batteries. 9 juli 2026 länk

[15] CER, Small-scale technology certificates, 18 september 2026 länk

[16] AER, Future of electricity network regulation. Juni 2026 länk

[17] AEMC, Access, pricing and incentive arrangements for distributed energy resources, Rule determination, 12 augusti 2021 länk

[18] AEMC, Real-time data for consumers, 18 december 2025 länk

[19] AEMO, Flexible Trading Arrangements Fact sheet 2026. länk

[20] IEA, Building a Unified National Power Market System in China. 24 april 2023 länk

[21] Central People’s Government, China to improve cross-regional power allocation. 11 februari 2026 länk

[22] omEV, Megawattladdning för personbilar i Kina. 5 november 2026 länk

[23] EV Infrastructure, Huawei unveils 800-ampere liquid-cooled charging and DC ESS solution to overcome grid capacity constraints, 18 augusti 2026 länk

[24] EU-kommissionen, Recommendation of 14 March 2023 on Energy Storage länk

[25] JRC, Implementation of Commission Recommendation on Energy Storage in the Member States. 14 januari 2026 länk

[26] Världsbanken, Energy Storage Regulatory Frameworks, 15 oktober 2026 länk

[27] ENTSO-E, Market Design for Utility-Scale Energy Storage. December 2025 länk

omEV gör omvärldsanalys av vägfordon med eldrivlina för aktörer från svenska myndigheter, universitet, svensk industri.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här