BESS och miljöpåverkan

Creative commons license

Av Julia Lindholm

Detta är nästa del i serien om BESS, där vi tittar närmare på miljöpåverkan från batterierna som utgör kärnan i systemet. Litiumjonbatterier dominerar idag marknaden för både elfordon och storskalig energilagring, men natriumjonbatterier har vuxit fram som ett potentiellt alternativ till LFP för just BESS-applikationer [1]. Som omEV tidigare beskrivit kan natriumjonbatterier minska beroendet av flera material som används i litiumjonbatterier [2], [3]. Men innebär andra material också lägre miljöpåverkan?

Liknande tillverkningsmetoder, andra material

Som tidigare nyhetsbrev har beskrivit finns stora likheter mellan natriumjon- och litiumjonbatterier, både i hur cellerna är uppbyggda och hur de tillverkas. Delar av befintlig produktionsutrustning för litiumjonbatterier kan därför även användas för natriumjonbatterier [2], [3].

Natriumjonbatterier är, precis som litiumjonbatterier, egentligen ett samlingsnamn för flera olika batterityper. På samma sätt som LFP och NMC är olika typer av litiumjonbatterier finns flera familjer av natriumjonbatterier. Tre viktiga familjer är:

  • Prussian Blue Analogues (PBA)
  • Layered Transition Metal Oxides
  • Polyanionic compounds

Materialvalen varierar mellan familjerna och ger dem olika egenskaper. I PBA-batterier kan exempelvis nickel och kobolt undvikas eller användas i mindre mängder, medan bland annat järn och mangan kan användas i stället. Gemensamt för natriumjonbatterier i jämförelse med litiumjonbatterier är att litium, koppar och grafit i huvudsak ersätts med natrium, aluminium och hårt kol [1], [2].

För stationär energilagring är LFP en särskilt relevant jämförelse, eftersom tekniken är vanlig i just denna tillämpning [1]. LFP innehåller dessutom varken nickel eller kobolt, vilket innebär att natriumjonbatteriernas råvarufördel inte är lika tydlig som vid en jämförelse med exempelvis NMC.

Andra råvaror innebär både möjligheter och utmaningar. Att undvika vissa metaller kan innebära fördelar ur ett resursperspektiv, medan råvarornas lägre ekonomiska värde kan minska drivkraften för återvinning [4]. Nya återvinningslösningar och andra incitament kan därför behövas.

En annan viktig skillnad är energidensiteten. Natriumjonbatterier har idag generellt lägre energidensitet än många litiumjonbatterier, vilket generellt innebära att mer material behövs för att lagra samma mängd energi [2].

Så vad händer när dessa skillnader vägs samman och vi tittar på batteriernas miljöpåverkan?

Har natriumjonbatterier lägre klimatpåverkan?

Ett batterilager består förstås av betydligt mer än själva battericellerna. Cellerna står dock för en stor del av klimatpåverkan från tillverkningen av batterilagret när man kollar per kWh installerad kapacitet och därför zoomar vi in på dem här [5].

En studie av Voß et al. jämför sju typer av natriumjonbatterier med dagens LFP-batterier. Resultaten ligger relativt nära varandra: 72–84 kg CO2-ekvivalenter per kWh för layered oxides, 73–97 kg för polyanionic och 76–82 kg för PBA, jämfört med 71 kg för LFP [4]. Ingen av natriumjonfamiljerna har alltså en tydlig klimatfördel framför LFP i studiens grundscenario.

Resultatet beror dock inte bara på vilka material som används, utan också på hur mycket material som behövs och hur det tillverkas. Natriumjonbatterierna i studien har lägre energidensitet än LFP, vilket innebär att mer material behövs för att lagra samma mängd energi. Samtidigt finns material som talar till natriumjonbatteriernas fördel. Ett exempel är anoden. Litiumjonbatterier använder ofta grafit, medan natriumjonbatterier ofta använder så kallat hårt kol. I studien gav syntetisk grafit ett klimatavtryck på omkring 25 kg CO2-ekvivalenter per kg material, jämfört med drygt 3 kg för hårt kol. Med biobaserade råvaror kan påverkan bli ännu lägre [4].

Hårt kol kan dessutom bidra till högre energidensitet. När forskarna räknade på ett hårt kol med högre lagringskapacitet minskade klimatpåverkan för natriumjonbatterierna med 7–11 procent. Då fick fyra av de sju undersökta batterityperna lägre klimatpåverkan än LFP [4].

Även var batterierna tillverkas spelar stor roll. Studien utgår från en gigafabrik i Tyskland. När elen i gigafabriken modellerades med genomsnittlig kinesisk elmix ökade klimatpåverkan för de undersökta batterierna med omkring 7–17 kg CO2-ekvivalenter per kWh [4].

En tidigare studie av Wickerts et al. ger en liknande bild. Där uppskattades klimatpåverkan för två olika PBA-celler till omkring 58–130 kg CO2-ekvivalenter per kWh, medan tidigare studier av NMC811-batterier låg på omkring 50–120 kg [6]. Även här överlappar intervallen tydligt.

Slutsatsen är därför inte att natriumjonbatterier alltid har lägre klimatpåverkan. Snarare visar studierna hur mycket resultatet beror på batterikemi, energidensitet, materialval och den energi som används i produktionen.

Från klimat till mineralresurser

Klimatpåverkan är bara en del av bilden. När vi i stället tittar på användningen av resurser blir skillnaden tydligare.

För klimatpåverkan från produktionen av ett batterilager så är battericellerna den största enskilda hotspoten när man kollar per kWh installerad kapacitet. När det gäller utarmningen av metaller och mineralresurser ser bilden annorlunda ut. Där är det i stället kringutrustningen, framför allt transformatorn, olika typer av kretskort och i vissa fall koppar i kylsystemet, som står för den största påverkan. Battericellerna står ändå för cirka 12–35 % av påverkan [5].

Men vad händer om vi tittar närmare på själva battericellerna? Här ger olika studier perspektiv på hur resursanvändningen förändras när man går från litiumjon- till natriumjonbatterier.

Vi börjar med en studie av Jasper et al. som undersöker utarmningen av metaller och mineralresurser där natriumjoncellerna visar ungefär en halverad påverkan jämfört med LFP. Det kommer främst från borttagandet av kopparfolien på anodsidan och utbytet av litium och grafit till natrium och hårt kol [5].

I studien av Wickerts et al. jämfördes PBA-batterier med NMC811-batterier med två olika sätt att mäta knappheten på mineralresurser: ett som utgår från hur ovanliga grundämnena är i jordskorpan och ett som tar hänsyn till hur mycket mer malm som kan behöva brytas i framtiden. NMC811-batteriet hade då omkring 3–10 gånger högre påverkan på mineralresurser än PBA-batteriet, beroende på vilket mått som användes [6].

Så medan det inte finns någon självklar vinnare för klimatpåverkan, visar resultaten tydligare fördelar för natriumjonbatterier när det gäller användningen av knappa mineralresurser.

Men en lägre påverkan per kWh battericell innebär inte automatiskt en lägre påverkan för hela batterilagret. Resultatet beror bland annat på kringutrustningen, energidensiteten, förluster under användningen och om batterierna behöver bytas under systemets livstid. Det illustreras i studien av Jasper et al., där batterilager med natriumjonbatterier hade något högre påverkan på mineralresurser per levererad kWh över livslängden än batterilager med LFP [5]. Det visar varför det är viktigt att titta på hela systemet och hela livscykeln för att undvika suboptimering.

Natriumjonbatterier bör därför kanske inte främst ses som en ersättare till litiumjonbatterier i alla tillämpningar, utan som ett komplement [1]. För natriumjon ligger en tydlig styrka i möjligheten att använda mer vanligt förekommande råvaror. Hur stora miljöfördelarna blir i praktiken kommer samtidigt att bero på hur snabbt energidensiteten förbättras, hur produktionen skalas upp, vilken energi och vilka material som används i tillverkningen.

Egna kommentarer

Det kommer bli intressant att se hur utvecklingen kommer att se ut framöver och vilka typer av batterikemier som kommer vara lämpligast för vilka applikationer i framtiden. Kanske handlar framtiden därför mindre om vilken enskild batterikemi som ”vinner” och mer om att använda olika batterier där deras egenskaper passar bäst.

Resultaten visar också varför det är viktigt att inte stanna vid klimatpåverkan när batteriers miljöprestanda diskuteras. Två batterier kan ligga relativt nära varandra i klimatpåverkan och samtidigt skilja sig betydligt när det gäller användningen av mineralresurser eller andra miljöpåverkanskategorier. Det innebär inte att klimatpåverkan blir mindre viktig, utan att vi behöver förstå vilka avvägningar som görs när en typ av miljöpåverkan minskar medan en annan ökar. Tillgången till olika råvaror är dessutom inte bara en miljöfråga. Den väcker frågor om försörjning, resiliens och hur beroendet av olika råvaror kan förändras i takt med att batterimarknaden växer.

Referenser

[1] Arvidsson, R., Brunke, J., & Sandén, B. A. (2026). Status and prospects of the sodium-ion battery production system until 2030 (The 2025 update). Chalmers University of Technology Report. https://research.chalmers.se/en/publication/550820

[2] Brandell, D., & Younesi, R. (2023). Det våras för natrium. omEV.
https://omev.se/2023/12/05/det-varas-for-natrium/

[3] Brandell, D., & Younesi, R. (2025). Djävulen i detaljerna: om Stanfords prognos angående Na-batterier. omEV.
https://omev.se/2025/03/04/djavulen-i-detaljerna-om-stanfords-prognos-angaende-na-batterier/

[4] Voß, P., Gruber, B., Mitterfellner, M., Plöpst, J.-D., Degen, F., Schmuch, R., & Lux, S. (2025). Benchmarking state-of-the-art sodium-ion battery cells – modeling energy density and carbon footprint at the gigafactory-scale. Energy & Environmental Science, 18(17), 8104–8129. https://doi.org/10.1039/d5ee00415b

[5] Jasper, F. B., Zhou, Y., Ersoy, H., Baumann, M. J., Peters, J., Neuhaus, D. H., & Weil, M. (2026). Life cycle assessment of grid-scale battery storage: evaluating the environmental competitiveness of sodium-ion systems. Energy Advances, 5(4), 550–570. https://doi.org/10.1039/d5ya00341e

[6] Wickerts, S., Arvidsson, R., Nordelöf, A., Svanström, M., & Johansson, P. (2024). Prospective life cycle assessment of sodium-ion batteries made from abundant elements. Journal of Industrial Ecology, 28(1), 116–129. https://doi.org/10.1111/jiec.13452

omEV gör omvärldsanalys av vägfordon med eldrivlina för aktörer från svenska myndigheter, universitet, svensk industri.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här