Stöd för omställning Kanada och Frankrike – del 3

Dagens nyhetsbrev handlar om vilka statliga stöd Kanada och Frankrike har för att ställa om sina fordonsindustrier.

Brevet är den tredje delen i en serie. Den första handlade om Storbritanniens stöd och det andra handlade om en jämförelse mellan hur det går för fordonsindustrin i Kanada, Spanien, Storbritannien, Ungern, Frankrike, Tyskland och Sverige.

Kanada släppte en ny fordonsstrategi i februari 2026 [1]. Strategin är känd för att Kanada slopade sina krav på att 60 procent av alla nya bilar måste vara elektriska i slutet av decenniet och 100 procent senast 2035. Det nya målet är 75 procent 2035 och landet ska sträva efter att försöka nå 90 procent marknadsandel 2040 [1,2].

Kanadas nya strategi innehåller också åtgärder och statliga investeringsstöd för att landet ska positionera sig som en global ledare inom fordonselektrifiering, autonoma teknologier och de batteriförsörjningskedjor som kommer att bestämma framtidens mobilitet [1]. Kanadas nya strategi ska ses som ett svar på USA:s förändring av styrmedel, skatter och tullar.

Frankrike har haft stödsystem för fordonsindustrin under en längre tid. Landet har utmaningar. Franska riksrevisionen (Cour des Comptes) har nyligen utvärderat stöden och har en hel del kritik. Frankrike har en svag trend. De har minskad nybilsförsäljning, 1,6 miljoner år 2025 jämfört med 2,2 miljoner år 2019; ett kraftigt produktionsfall, minus 59 procent mellan 2000 och 2024; en försämrad handelsbalans, minus 22,5 miljarder euro år 2024; samt framväxten av nya konkurrenter speciellt Kina [3].

Många av stöden i Frankrike är kopplade till det stora industriella paketet France 2030, som blev presenterat 2021 och är på 54 miljarder euro i statliga medel [4,5]. En del av stödet är kopplat till batteri- och fordonsproduktion [6].

Kanada: Statliga investeringsstöd, men även skattereduktion

2017 skapade Kanada Strategic Innovation Fund (SIF), som var ett samlat program för att stödja Kanadas innovationssystem. En del av medlen gick till bilindustrin och till värdekedjan för batterier.

2025 försvann Strategic Innovation Fund (SIF) och det nya programmet heter Strategic Response Fund (SRF) [7,8]. Strategic Response Fund är skapat för att stödja kanadensiska industrier som drabbas hårt av globala handelsproblem, särskilt tullarna från USA. Fonden ska stärka inhemska leveranskedjor, men den innehåller också fokus på innovation.

När den nya fordonsstrategin presenterades i februari lovade regeringen att 3 miljarder kanadensiska dollar (20 miljarder SEK) från Strategic Response Fund (SRF) och upp till 100 miljoner kanadensiska dollar från Regional Tariff Response Initiative ska användas för att stödja investeringar i fordonstillverkning, inklusive montering och reservdelsproduktion [1].

Den kanadensiska använder också andra verktyg för att öka investeringarna. De har flera gynnsamma skatteregler.

En av de mest intressanta är att de har lägre bolagsskatt för de företag som tillverkar nollemissionsteknologier. Bolagsskatten i Kanada är i praktiken 15 procent, men om företaget tillverkar nollemissionsteknologier är skatten 7,5 procent [1,11].

En annan gynnsam skatteregel är att fordonsföretag som investerar i gröna teknologier kan göra en 100 procent avskrivning redan första året [1]. Kanada kallar styrmedlet ”Productivity Super-Deduction”. Det finns flera fördelar för ett företag att få göra en stor avskrivning direkt, men en av de största är att en ökad avskrivning minskar den beskattningsbara vinsten och därför minskar skatten till staten det året. Företag kommer ha mer likvida medel.

Den tredje skatteregeln är Clean Technology Manufacturing Investment Tax Credit (CTM ITC), som innebär att ett företag i Kanada som investerar i gröna teknologier får en skattekredit som i praktiken innebär ett direktstöd från staten efter att investeringen är gjord. Stödet är på 30 % i direktstöd om investeringar är gjorda mellan den 1 januari 2024 och den sista december 2031. Stödnivån kommer att trappas av efter 2031.

Ett utmärkande drag i Kanada är att de satsar mycket på att bygga upp kapacitet längs hela värdekedjan för batterier [10].

En annan del är att Kanada investerar för att inte vara så beroende av USA som kund [1].

Frankrike – kritik och förslag på förbättringar

Frankrike har under perioden 2018 till 2024 satsat 18 miljarder euro i statliga medel på den franska fordonsindustrin, men även stöd för inköp av fordon [3]. Frankrike har satsat mycket på batterivärdekedjan. En uppskattning är att den franska staten har investerat ungefär 3 miljarder euro sedan 2019 i batteriprojekt i Frankrike. De har skett både genom viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) och som en del i France 2030 [14].

Den franska riksrevisionen har granskat stödet till fordonsindustrin och utvärderat konsekvenserna. Slutsatsen är att åtgärderna har lidit av bristande samordning och otydliga prioriteringar mellan industriella och miljömässiga mål.

Riksrevision gör också en analys av Frankrikes batterisatsningar. Utvärderarna gör bedömningen att fransk batteriproduktion sker, men satsningen är skör och det är för tidigt att göra en analys av om investeringarna har varit lyckade.

De statliga stöden har gjort att de privata investeringarna har skett. Riksrevision gör också bedömningen att inget av de franska gigafabriksprojekten är direkt hotat just nu.

Men de varnar för att industrialiseringsfasen är långt ifrån avslutad. Det finns flera utmaningar framåt:

• Den tekniska utmaningen är stor. Det är oklart om de europeiska aktörerna kan lära sig bemästra den asiatiska tillverkningsutrustningen tillräckligt bra.
• Lönsamhet är svår. Om de franska fabrikerna ska överleva krävs det att de snabbt kan få ner andelen kasserade celler för att kunna konkurrera.
• Kopplingen till elbilsförsäljningen av vissa biltillverkare är en risk. Eftersom de franska batterianläggningarna är kopplade till några biltillverkare måste elbilsförsäljningen ta fart hos dem för att cellförsäljningen ska gå bra.

Riksrevisionen har också en tydlig önskan om att Frankrike måste samarbeta mer med övriga europeiska länder och skapa en mer tydlig och sammanhållande plan för de franska stöden.

Även hela stödsystemet France 2030 har blivit utvärderat av en oberoende kommitté [13]. Några slutsatser från utvärderingen är att för lite medel har gått till andra delar av mobilitetssystemet än bilar. Kommittén anser att stöden har gjort att en del elbilsproduktion har hamnat i Frankrike. Det är tveksamt enligt utvärdering att Frankrike kommer att nå målet med att kunna producera 2 miljoner el- eller hybridbilar årligen i Frankrike 2030.

Även kommittén har önskemålet att franska aktörer tillsammans med staten borde ta fram en mer långsiktig plan.

Egna kommentarer

Kanada förklaras av USA. Deras satsningar är nödvändiga som svar.

Kanadas olika skattestöd var nytt för mig. Det borde bli mycket pengar om ett företag gör en större investering. Speciellt var regeln med 100 procent avskrivning på ett år intressant.

Frankrike har utmaningar. Deras minskade bilproduktion är inte en utmaning enbart för deras bilindustri utan även för deras batterisatsning. Om de franska bilföretagen har svårigheter blir efterfrågan på franska battericeller mindre.

I nästa brev i serien ska vi skriva om Spanien och Ungern.

Referenser

[1] Prime Minister Carney unveils Canada’s new automotive strategy to protect jobs and position our country as a global leader in next-generation vehicle manufacturing.Länk

[2] Shift in strategy: Canada abolishes EV sales quotas. Electrive.Länk

[3] Le soutien de l’État à la filière automobile. 1 april 2026. Länk

[4] France 2030.Länk

[5] Le Président de la République Emmanuel Macron a présenté le plan d’investissement « France 2030. 12 oktober 2021.Länk

[6] Batterier: Cellproduktion del 5: Europa. OmEV. 2022. Länk

[7] Strategic Response Fund (SRF). Länk

[8] Prime Minister Carney announces new measures to protect, build, and transform Canadian strategic industries. 2025.Länk

[9] The future of Canadian vehicles From: Innovation, Science and Economic Development Canada.Länk

[10] Critical minerals – Strategic Response Fund.Länk

[11] Corporation tax rates. Kanada.Länk

[12] Clean Technology Manufacturing Investment Tax Credit (CTM ITC).Länk

[13] France 2030 : un déploiement massif et rapide à pérenniser, un impact à renforcer.Länk

[14] Avec France Batterie, la France structure une filière compétitive et souveraine.Länk