Effektavgift och laddning

av Martina Wikström

Kostnaden för elnätet är en allt större och växande del av hushållens elkostnader. ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, uppskattar att kostnaden kan fördubblas till 2050 [1].  Nättariffer är den avgift som elkunder betalar för leverans av el. I Sverige har det tidigare varit upp till elnätsföretagen att ta fram hur nättariffer ska utformas, under förutsättning att ellagens generella krav på objektivitet, icke-diskriminering och skälighet varit uppfyllda [2]. För att främja utvecklingen av en europeisk elmarknad har en harmoniserad EU-reglering införts där prismodellen måste inkludera en tidsdifferentierad komponent – en effektavgift. Dagens nyhetsbrev fokuserar på hur utformningen av effektavgiften, som även är synonymt med effekttariff, påverkar priset för hemmaladdning av personbilar.

Stora investeringsbehov i elnät trots effektivisering  

Nättariffer ska främja en effektiv användning av befintlig elnätsinfrastruktur och minska behovet av investeringar i ytterligare infrastruktur. I januari presenterade EU-kommissionen en rapport som analyserade investeringsbehovet i TEN-E-nätet för att understödja unionens klimatomställning och en ökad energiresiliens [3]. Modernisering och utveckling av distributionsnäten (dvs region- och lokalnät) uppskattades stå för över hälften av det totala behovet av investeringar, 730 miljarder euro mellan 2024 och 2040. Dessa nät drivs i bolagsform, antingen som privata eller offentliga företag. En betydande del av dessa investeringar är modernisering av elnät, med bland annat ökad digitalisering för att åstadkomma ett mer responsivt och flexibelt elnät. Huruvida investeringsprojekt i elnät blir lönsamma bygger i regel på nationell reglering. Utformningen av tariffer är en del av detta. En risk som lyfts i rapporten är att tariffer blir socialt oacceptabla, men att tillgången till EU-medel kan begränsa prisökningar.

Utformningen av nättariffer

OmEV har tidigare skrivit om Ren-energipaketet och nätutvecklingsplaner [4,5] och i detta paket ingick även nya krav på utformningen av nättariffer. Syftet är bland annat att öka incitamenten för energieffektivisering samt stödja investeringar och relaterade forskningsaktiviteter [5,6]. Energimarknadsinspektionen har tagit fram en föreskrift om hur nättariffen ska utformas i Sverige [2]:

–   en fast avgift, vilken ska finansiera de kostnader som nätföretaget inte får täckning för genom de övriga komponenterna i prismodellen.

–   energiavgift, som ska spegla kortsiktiga rörliga marginalkostnader kopplade till kundens förbrukning så som avgift till överliggande nät. Elnätsföretagen kan välja att tidsdifferentiera denna avgift men det är inte ett krav.

–   kundspecifik avgift, ska täcka de specifika kostnader som elnätsföretaget har för just den kunden eller kundgruppen, till exempel mätning, beräkning och rapportering.

–   effektavgift är en bedömning av elnätsföretagets framåtblickande kostnader och ska tas ut baserat på kundens användning av elnätet och den sammanlagda belastningen på elnätet. Det är ett krav att effektavgiften ska tidsdifferentieras. Att tidsdifferentieras ska relatera till hur belastningen på elnätet varierar över tid.

Effektavgift ska införas senast 1 januari 2027

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en effektavgift för alla villa och företagskunder. Ungefär 50 elnätsföretag har hittills infört effektavgift [7]. Fram till 2027 har elnätsföretagen möjlighet att experimentera med utformningen av avgiften och göra förändringar, innan den 1 januari 2027 då elnätsavgiften ska vara utformad enligt Ei:s krav som kan sammanfattas:

• Elnätsföretagen utformar effekttariffen utifrån sina förutsättningar
• Effektavgiften kan exempelvis beräknas utifrån en eller flera effekttoppar. Exempelvis kan effektavgiften baseras på snittet av de tre högsta effekttopparna, det vill säga de tre timmar med högst timmedeleffekt, fördelade på tre olika dygn under månaden.
• Effektavgiften ska tidsdifferentieras för att skapa incitament för att minska effektuttag de timmar elnätet redan är belastat.

Sammantaget kommer det finnas många utformningar av effektavgift och denna utformning kommer påverka kostnaden för laddning. Vidare behöver även elnätsföretagen eventuellt sänka priset per överförd kWh för att intäkterna inte ska bli högre än det som specificeras i intäktsramen.

Nedan är en jämförelse av några utformningar och den information som jag har hittat relaterar till hemmaladdning för villaägare. Information om hur avtalen med fastighetsägare gällande till exempel publik snabbladdning har jag inte hittat allmänt tillgänglig.

Kostnadsjämförelser för hemmaladdning

Det är svårt att göra en jämförelse. Olika nätbolag väljer olika utformningar och parallellt görs justeringar av andra kostnader, så som energiavgift eller abonnemang/fast avgift, utan att redovisas tillsammans med informationen om effektavgiften.  Vidare är en reflektion att de räkneexempel som beskrivs av elnätsföretagen är väldigt digitala och liknar inte ett faktiskt laddbeteende. Idag finns omkring 50 nätföretag som har infört effektavgift och jag har valt ut tre representativa exempel på olika utformningar. Förenklat antas genomgående:

• En konstant baslast – 2 kW
• Mellan kl. 18-19 + 3 kW för matlagning
• Under hela kvällen kl 19-23 + 2 kW för TV, musik etc.

Exempel 1

Utformningen av avgiften baseras på de tre högsta timmarna per månad och baseras på förbrukningen varje dag 06-22, övrig tid räknas bara halva effektuttaget.

Effektavgift: 81,25 kr/kW

Exempel 2

Utformningen av avgiften baseras på de tre högsta effekttimmarna under helgfria vardagar kl. 07-19.

Effektavgift: 135 kr/kW (november-mars) och 67,5 kr/kW (april-oktober) kl 07-19 vardagar, 0 kr övrig tid.

Exempel 3

Utformningen av avgiften baseras på de tre högsta effekttimmarna helgfria vardagar kl 07-20

Effektavgift 132 kr/kW (november-mars) kl 07-20 och 0 kr/kW (april-oktober) samt övrig tid.

Beroende på hur användaren laddar och vilken utformning som effektavgiften har kan elbilsladdning innebära en kostnad på mellan noll och 20 000 kr per år. Det är ett stort intervall och som nämndes inledningsvis överensstämmer inte detta digitala laddmönster hur i regel en elbilsägare i villa laddar sin bil. Därför kommer nedan ett försök till kostnadsuppskattning för en mer representativ bild.

En mer realistisk uppskattning av elbilsladdning 

En villa- och elbilsägare har i regel koll på prissignaler. Laddning karaktäriseras därmed av att man oftast laddar nattetid på veckodagar men vid låga elpriser kan det hända att man även laddar på dagen. På helger händer det att man ibland laddar på dagtid. Ett sådant laddbeteende skulle innebära att tre effekttoppar: 7,7 kW nattetid, 13 kW dagtid vardag och 13 kW dagtid helg. För att jämföra de tre olika exemplen ovan kommer effektavgiften, samt beräkning av medeleffekt, beräknas baserat på detta fiktiva, men realistiska, laddmönster:

För detta fiktiva exempel innebär en effektavgift en kostnad för hemmaladdning på omkring 400 – 800 kr i månaden. Om man uppskattar att 90 % av laddningen är hemmaladdning, att en genomsnittlig elbil körs 1000 mil per månad och drar 2 kWh per mil, innebär effektavgiften en kostnad på mellan 20 och 40 öre per kWh.

Egen kommentar

Införandet av en effektavgift kan öka kostnaden för hemmaladdning och blir ytterligare en parameter att ta hänsyn till när man som elbilsägare planerar sin laddning. Man kommer inte kunna välja en utformning som passar ens laddmönster utan man blir med den utformning som det elnätsbolag har valt i det elnät där man har sin fastighet. Vidare ser det ut som att effektavgifterna i regel inte är utformade på ett sätt som främjar, till exempel elbilsladdning, vid de tillfällen då det finns överskott i elsystemet av förnybar el under dagtid på vardagar.

En intention med effektavgift var att det skulle bidra till finansiering av framåtsyftande projekt samt främja forskningsprojekt. Kul om man skulle kunna följa hur de nya avgifterna materialiseras.

Idag har nyhetsbrevet fokuserat på införandet i Sverige. I kommande nyhetsbrev kan det komma en europeisk utblick.

Referenser

[1] ACER, 2024 Monitoring Report länk

[2] Ei, 2022. Vägledning för utformning av nättariffer enligt EIFS 2022:1 länk

[3] EU-kommissionen, 2025. Investment needs of European energy infrastructure to enable a decarbonised economy länk

[4] OmEV, 2024. Tillgång på el i laddstationen – arbetet med nätutvecklingsplaner länk

[5] OmEV, 2024. Nätutvecklingsplaner i EU med fokus på elektromobilitet länk

[6] Förordning 2019/943 om den inre marknaden för el, artikel 18. länk

[7] Ei, 2025 länk