Nätutvecklingsplaner i EU med fokus på elektromobilitet 

Creative commons license

av Martina Wikström

Förra veckan skrev vi om implementeringen av kravet på elnätsbolag att ta fram nätutvecklingsplaner. Dessa ska redogöra för planerade investeringar under de kommande 5 till 10 åren och vad som krävs för att ansluta ny förbrukning, så som laddstationer för elfordon [1]. Dagens nyhetsbrev ska fokusera på hur arbetet ser ut i några EU-länder. Utformningen av elnätsmarknaden skiljer sig mellan EU-länder, därmed också hur många aktörer som omfattas av kraven.

Elmarknadsdirektivet beslutades 2019. I våras geomförde Ecologic Institute en uppföljning av implementeringen av delar i Ren energi-paket, bl.a. artikel 32 i elmarknadsdirektivet som reglerar kravet om nätutvecklingsplaner, i ett antal EU-länder – Bulgarien, Frankrike. Tyskland, Spanien, Polen och Österrike [2]. Genomgången av dessa sex länder visade att det bara var Frankrike och Polen där elnätutvecklingsplaner skulle inkomma från distributionssnätsbolagen under 2024. Till detta nyhetsbrev har vi därför tittat närmare på stora elnätsbolag i dessa två länder samt följt upp utvecklingen i Tyskland.

Frankrike

I Frankrike är det Enedis, som ägs av statliga EDF, som förvaltar 95 % av eldistributionsnätet i Frankrike. Enedis är en sk. delegerad operatör av lokala elnät, där de utpekats som operatör i distributionsnät som ägs av bland annat kommuner [3]. Enedis presenterade förra året en preliminär nätutvecklingsplan för perioden 2023-2032 och har ett omfattande kapitel om transportsektorns elektrifiering [4]. Bedömningen är att Frankrikes personbilsflotta går från drygt en miljon laddbara fordon 2022 till 13 miljoner 2032. Tunga fordon nämns inte specifikt i rapporteringen.

Enedis fokuserade också på att utvärdera effekten av tillkommande behov vid parkeringsytor och hemmaladdning. Deras prognos visar att investeringar för att möta transportsektorns elbehov, framför allt laddning vid flerfamiljshus, bedöms utgöra en betydande del av deras totala elnätsinvesteringar 2027 och öka fram till 2030, men att därefter minska för att möta efterfrågan.

Enedis bedömer att deras investeringsbehov i modernisering av elnätet, behöver öka med omkring 1 miljard euro per år. Från dagens nivåer på 4 miljarder euro per år, till över 5 miljarder euro årligen. Av ökningen skulle elektrifiering av transporter utgöra 250 000 euro år 2027, nå en topp på 400 000 euro år 2030 och sedan sjunka till 300 000 euro år 2032 [4].

Polen

Statligt ägda Tauron Polska är ett av Polen största energibolag. I november 2023 presenterade de sin nätutvecklingsplan, där elektrifiering av transporter (väg och järnväg) en utpekad prioritering för elnätinvesteringar under 2023-2028 [5]. Parallellt ska uppvärmningen av polska hus och fastigheter med gas och enskilda värmepannor fasas ut och i ökad utsträckning elektrifieras. Synergier mellan elektrifieringen i transport- och byggnadssektorn som ska tillvaratas när elnäten moderniseras.

Tauron förutser en ökad elektrifiering av transporter och uppvärmning, vilket kommer att leda till en kraftigt ökad efterfrågan på el. För att möta denna efterfrågan måste elnäten förstärkas och moderniseras. Det finns också ett behov att utveckla elmarknaden för att integrera mer förnybar energi och för att möjliggöra nya tjänster som dynamisk prissättning och efterfrågeflexibilitet. Totalt för Tauron uppskattas behovet av investeringar fram till 2030, för en omfattande anpassning av distributionsnätet till de behov för energiomställningen, att uppgå till tiotals miljarder zloty (1 SEK = 2,85 zloty per 24 oktober 2024).

Tyskland

Tyskland reglerar kravet om nätutvecklingsplaner i Energiindustrilagen (EnWG) § 14d och första planen ska senast upprättas den 31 oktober 2026 [6]. Där pågår nu ett scenarioarbete och framtagande av regionala scenarier för sex sk. planeringsregioner, vilka blir gemensamma ramar för distributionsnätbolagen i respektive region. 2030 uppskattats 15 miljoner laddbara fordon i Tyskland. Det finns ca 860 distributionsnätsbolag men endast 80 av dessa har över 100 000 anslutna kunder, som kommer omfattas av kravet [7].

Trots att lagen inte kräver en nätutvecklingsplan (netzausbauplan) förrän 2026 presenterade elnätsbolaget Netze BW en preliminär, icke-siffersatt plan i maj i år [8]. Det är intressant att läsa hur de principiellt resonerar kring elnätsutveckling. Netze BW är det största bolaget i koncernen EnBW Energie Baden-Württemberg, som är det tredje största energibolaget i Tyskland efter Uniper och E.ON. Netze listar för ett stort antal investeringsprojekt och lyfter vikten av att planera och genomföra nödvändiga nätförbättringar, bl.a. för att möta den ökande efterfrågan från elbilar. Netze BW ser en potential att främja smarta laddningsstrategier, men ser inte heller att dessa kan helt eliminera behovet av nätinvesteringar. Den ökande andelen elfordon i nät kräver ändå en viss utbyggnad och modernisering av elnätet.

Egen kommentar

Detta är några av de första nätutvecklingsplanerna som har redovisats inom ramen för kraven i elmarknadsdirektivet. Frankrike och Polen har två stora aktörer som förvaltar distributionsnäten, till skillnad från Sverige där antalet aktörer är betydligt fler.

På andra grunder än specifikt transportsektorns ökade efterfrågan av el sker just nu enorma satsningar på att modernisera europeiska elnät. Därför är jag inte helt övertygad om det franska sättet att särredovisa kostnaderna för just transporter. Elnäten behöver ändå anpassas för utfasning av fossil elproduktion, digitaliseras samt möta efterfrågan på el vid nya platser och i nya storleksordningar.

I de nätutvecklingsplaner jag har läst har transportsektorns behov av ökad elanvändning i regel modellerats på ett mestadels teoretiskt sätt. Antaganden beskrivs relativt svepande. Det saknas generellt resonemang kring hur teknikutvecklingen kan komma att förändra elbehov och laddbeteenden. Det är framför allt tankar kring hur elbilsladdning ska styras så det är optimalt för elnätet och det beror nog på att efterfrågeflexibilitet är en viktig komponent i direktivet. Det saknas även resonemang om tunga vägtransporter, både kring depåladdning för elbussar och snabbladdning för ellastbilar. Jag tolkar det som att dessa aktörer saknar kännedom eller förståelse för konsekvenserna av de skarpa krav som finns på stadsbussar och utbyggnad av publik snabbladdning.

Referenser

[1] OmEV 23 oktober 2024 [länk]

[2] Sina, S. et al. (2024), Analysis of the implementation of EU provisions for the clean energy transition in selected Member States. Ecologic Institute, Berlin [länk] (2024-10-18)

[3] CRE French Energy Regulatory Commission, 2024 [länk] (2024-10-23)

[4] Enedis, Plan de developpement de reseau 2023 [länk] (2024-10-18)

[5] Tauron, Plan Rozwoju w zakresie zaspokojenia obecnego i przyszłego zapotrzebowania na energię elektryczną na lata 2023-2028 [länk] (2024-10-18)

[6] Gesetz über die Elektrizitäts- und Gasversorgung (Energiewirtschaftsgesetz – EnWG), 2005, Tyskland. [länk]

[7] Linov A., Bundesnetzagentur für Elektrizität, Gas, Telekommunikation, Post und Eisenbahnen, presentation 2024-07-25. [länk] (2024-10-23)

[8] Netze BW, Netzausbauplan (NAP) 2024 [länk] (2024-10-18)