Organisationen ZEV Alliance tar fram kunskapsunderlag och policyförslag för att öka användningen av nollutsläppsfordon. Bakom organisationen står 23 nationella och regionala parlament [1]. Nyligen släppte ZEV Alliance en jämförelse av publik laddinfrastruktur för personbilar i flera länder och regioner [2]. Den visar att en icke obetydlig andel av publika laddare fungerar sämre än kunderna förväntar sig. ZEV Alliance pekar på lagstiftning som en väg att skärpa kraven.
Många problem med laddare
ZEV Alliance har gått igenom flera studier under 2020-talet från USA, Europa och Kina som undersöker laddares driftsäkerhet och pålitlighet. Genomgången visar att det inte är ovanligt att en elbilsförare råkar ut för en krånglande publik laddare. Detta kan enligt ZEV Alliance vara ett stort orosmoment för elbilsanvändare och därmed hindra införandet av eldrivna fordon.
Tester av publika laddare i Frankrike 2021 och 2022 och San Francisco Bay Area 2023 visade att ungefär 1 av 4 publika laddare var otillgängliga vid den tidpunkt som testerna genomfördes. Studier i USA 2022 och 2023 visade att 1 av 5 besök vid publika laddare inte resulterade i laddning. I en studie från Storbritannien 2022 var i genomsnitt 6 % av de publika laddarna ur drift. I en enkät till fordonsanvändare i Kina uppgav 60 procent av respondenterna att de ofta stötte på skadade eller felaktiga laddare. Se tabell nedan.
Vi har tidigare skrivit om J.D. Powers undersökning som nämns i tabellen ovan [3].
Upphandlingskrav kan minska problemen
ZEV Alliance framhåller att offentliga finansiärer kan förbättra situationen genom att ställa bättre krav när laddstationer delfinansieras med offentliga medel. En del finansiärer har också börjat ställa krav. Rapporten nämner USA, Nederländerna, Storbritannien och Nya Zeeland som exempel.
Det kan handla om att laddarna ska ha en viss minsta drifttid, alltså ett mått på den procentandel av tiden som en laddstation är tillgänglig och i drift. Det kan också vara krav på att en viss andel laddförsök måste lyckas, alltså den andel av antalet påbörjade laddningssessioner som gick att slutföra. Andra möjligheter som nämns är att kräva datatransparens.
För att denna typ av krav ska få avsedd effekt krävs dock mer av mätning och övervakning. Det krävs också någon form av sanktioner i de fall operatören inte uppfyller villkoren som ställts upp.
I USA finns numera federala krav på att offentligt finansierad laddinfrastruktur ska ha 97 procents tillgänglighet. I Kalifornien införs krav nästa år på att 90 procent av laddförsöken ska lyckas. Där krävs också att operatören delar med sig av prisuppgifter och vissa data till tredjepartsaktörer. Liknande exempel ges från Storbritannien.
Fyra policyförslag
ZEV Alliance ser flera sätt för regeringar att säkerställa en god funktionalitet hos laddare, oavsett om de finansieras med publika medel eller ej.
1. Minimikrav på drifttid: Ta fram lagar som kräver en viss minsta tid för offentliga laddare att vara tillgängliga och fungera, och en viss minsta andel lyckade laddningsförsök.
2. Certifiering och standarder: Utforma standarder för laddares tekniska utformning som exempelvis komponenters hållbarhet, kommunikationsprotokoll och möjligheter att logga data.
3. Datatransparens: Föreskriv att laddoperatörer tillhandahåller realtidsinformation om laddarens tillgänglighet och funktionalitet genom öppna API:er så att tredjepartsappar och tjänster kan tillhandahålla information som hjälper elbilsförare att planera sina resor.
4. Incitament: Regeringar och elnätsoperatörer kan erbjuda skattelättnader eller rabatter för att uppmuntra installation och underhåll av pålitliga laddare.
Bättre interoperabilitet önskas
I ett idealt laddnätverk borde, åtminstone sett från användarens perspektiv, elbilar kunna laddas vid vilken publik laddstation som helst, precis en förbränningsbil kan tankas på vilken bensinstation som helst. ZEV Alliance har undersökt hur det ligger till med interoperabiliteten i Nordamerika och Europa.
Laddare i Europa
Sedan flera år finns i Europa en standard för normalladdare (Typ 2) och en för snabbladdare (CCS). Alla bilar som säljs nya har denna standard. Tidigare såldes också många bilar med snabbladdaruttag för Chademo, en japansk standard. Sedan 2022 kan alla nytillverkade japanska bilar som säljs i Europa laddas med CCS.
I rapporten redovisas vilka typer av publika laddare som förekom i Europa i början av 2024. När det gäller snabbladdare var ungefär 70 procent av de befintliga, publika snabbladdarna CCS-laddare. Ytterligare 15 procent hade en kombination av CCS-laddare och Chademo- eller teslaladdare.
Ungefär 17 procent var försedda med enbart Chademoteknik. De är en rest från den tidiga utbyggnaden av laddinfrastruktur då japanska elbilar dominerade marknaden. ZEV Alliance tror att Chademoladdarna i Europa gradvis kommer byggas om till CCS-laddare inom 3 – 5 år.
Laddare i Kanada
I Kanada och USA förekommer i huvudsak en standard för normalladdare (inte samma som Europa) och tre standarder för snabbladdare (CCS typ 1, Chademo och Tesla).
I Kanada i början av 2024 bestod ungefär fyrtio procent av de befintliga snabbladdarna av Teslaladdare. Ytterligare en tredjedel hade en kombination av CCS 1 och Chademo. Ungefär 15 procent var enbart CCS 1-laddare. Enbart Chademoladdare var mycket ovanliga.
Laddare i USA
I USA var ungefär femtio procent av snabbladdarna i början av 2024 Tesla-laddare. Ungefär en femtedel hade en kombination av CCS 1-laddare och Chademo. Ytterligare en femtedel hade endast CCS 1-laddare. Chademoladdare var mycket ovanliga.
Efter det att Tesla börjat öppna upp sina laddstationer i USA för andra användare håller deras teknik på att bli standard med namnet North America Charging Standard (NACS). Vi har skrivit om NACS tidigare [4]. Samtliga tillverkare som säljer bilar på den nordamerikanska marknaden har sagt att deras bilar ska ha NACS-standard från 2025. Flera delstater har sagt att de kan komma att kräva NACS när de finansierar laddinfrastruktur, men utvecklingen i USA som helhet verkar vara oklar.
Europa mer harmoniserat
ZEV Alliance summerar att Europa kommit längre i harmonisering, men att även Nordamerika går mot större grad av harmoni. I dagsläget finns det dock parallella standarder som antingen stänger ute vissa användargrupper, eller kräver att föraren har adaptrar, eller så släpper laddoperatören endast in vissa bilmärken.
Mjukvara och betalning
I både Europa, Kanada och USA varierar kompatibiliteten hos de kommunikationsgränssnitt som används till publik laddinfrastruktur. Enligt ZEV Alliance skiljer sig implementeringen av dominerande protokoll från specifikationerna, och det resulterar i sämre interoperabilitet. Det pågår projekt för att harmonisera standarder, och frågan får växande politisk medvetenhet. Men det råder fortfarande inte full enighet om hur gemensamma protokoll ska se ut.
Däremot har bestämmelser i både EU och USA på senare tid drivit på för att skapa öppna betalningslösningar för att ladda elbilar publikt. Regelverken begränsar också operatörernas möjligheter att låsa in kunder med speciella betalningsalternativ eller krav på medlemskap.
Egen kommentar
När jag skrev ett nyhetsbrev om laddning i USA för några månader sedan [4] blev jag förvånad över hur pass vanligt det är med driftstörningar hos publik laddinfrastruktur. Den här rapporten bekräftar att fenomenet är utbrett.
ZEV Alliance pekar på upphandlingskrav som ett sätt att få upp kvaliteten. Men då når man bara den lilla andel av laddinfrastrukturen som nyanläggs med offentlig finansiering. Direktivet AFIR i EU har också krav på driftkvalitet. Men de reglerna omfattar enbart en liten del av all laddinfrastruktur. Kanske behövs även lagkrav. I rapporten hänvisas till lagkrav i Storbritannien och USA som möjligen kan tjäna som förebild.
Referenser
[1] Om ZEV Alliance. Länk.
[2] ZEV Alliance. Enhancing user experience in public electric vehicle charging. November 2024. Länk.
[3] Nyhetsbrev omEV. Erfarenheter av laddning i USA och Nederländerna. 1 oktober 2024. Länk.
[4] OmEV nyhetsbrev. GM och Ford går över till Teslas North American Charging Standard. 19 juni 2023. Länk.