Av Martina Wikström
Hos EU-kommissionen pågår arbetet med nästa ramprogram för forskning och innovation för perioden 2028-2034 (FP10). Det är ett stort arbete, där t.ex. läckt information om betydande förändringar har föregått den formella utnämningen av ansvarig kommissionär, för startups, forskning och innovation, Ekaterina Zaharieva, men där nu viktiga delar har fallit på plats och ställningstaganden framträder tydligare. Förändringarna kan innebära stora konsekvenser för de forskare och företag som söker EU-medel.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillträdde för en andra mandatperiod i juli aviserades ett politiskt program för perioden, med fokus bl.a. på stärkt konkurrenskraft, ökade satsningar på FoI och fortsatt ambitiöst klimatarbete [1]. Vidare lanserades förslaget om ett nytt program inom EU:s fleråriga budgetram, European Competitiveness Fund, där finansiering och förenkling av instrumentet viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) lyftes.
Som underlag till EU-kommissionen med arbetet med FP10 ligger tre centrala rapporter. I april 2024 presenterades den så kallade Letta-rapporten som bl.a. föreslår en femte frihet för EU:s inre marknad – fri rörlighet för forskning, kunskap, innovation och utbildning mellan medlemsländerna [2]. I september presenterades Draghi-rapporten om Europas framtida konkurrenskraft [3], vilken har avhandlats i två nyhetsbrev [4,5]. I oktober presenterade EU-kommissionen rapporten Align Act Accelerate: Research, Technology and Innovation to boost European Competitiveness [6]. Rapporten kallas även för Heitor-rapporten. En bra sammanställning av rapporten finns att läsa här [7], men kortfattat presenterar rapporten 12 rekommendationer för att stärka Europas position inom forskning, teknik och innovation och därmed bidra till en ökad konkurrenskraft och till en säker, hållbar och motståndskraftig europeisk samhällsmodell. Rekommendationerna har kategoriserats i tre områden som också speglas i rapporttiteln:
- Samordna åtgärder utifrån strategiska mål (align) för att stärka forskning och innovation samt anpassa t.ex. reglering och finansiering för att bättre stötta forskning och innovation (rekommendationerna 1, 11 och 12)
- Agera modigt och effektivt (act) för att öka Europas vetenskapliga, tekniska och innovativa förmåga (rekommendationerna 2, 4-8)
- Påskynda nyttiggörandet av forskning och kunskap (accelerate), uppskalningen av innovativa lösningar, utvecklingen och användningen av teknik för den gröna omställningen. (rekommendationerna 1 och 3-10).
Några av de mer skarpa förslagen är t.ex. att FP10 föreslås en budget på 220 miljarder Euro, vilket är något högre än det Draghi-rapporten föreslog, och en mer renodlad portfölj fokuserad på fyra huvudområden, vilka bedöms ge tydligt mervärde jämfört med nationella program:
- konkurrenskraftig excellens: Genom breda öppna utlysningar välja ut de mest excellenta förslagen för finansiering.
- industriell konkurrenskraft: Skapa förutsättningar för att EU tillhandahåller eftertraktade produkter och tjänster globalt som bidrar positivt till ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.
- samhällsutmaningar: EU delar flera samhällsutmaningar och FoI för kunskap och åtgärder bör samordnas.
- FoI-ekosystemet: förenkla och gör det mer attraktivt för forskare, företag och finansiärer.
Rapporten argumenterar även för att testa och utforska nya och innovativa sätt att stödja forskning och innovation, så som genom ARPA-liknande program (där förebilden är den amerikanska Advanced Research Projects Agency för högriskprojekt med betydande potential) eller andra instrument med snabb finansiering för att stimulera disruptiv innovation när tillfällen uppstår.
Vidare lyfter rapporten vikten av att bevara och förstärka program som har varit dokumenterat framgångsrika i att stödja excellent forskning som European Research Council (ERC), European Innovation Council (EIC) och doktorandprogrammet MSCA samt avveckling av program som inte är i linje med EU:s övergripande strategiska agenda eller som bedöms underprestera, så som European Innovation Ecosystems eller European Institute of Innovation & Technology (EIT).
Förutsättningar för nya kommissionärer på plats den 1 december
I oktober läckte dokument från EU-kommissionen där ett scenario för European Competivness Fund var att innehållet i delar eller hela program, bl.a. ERC, EIC, Horisont Europa och Innovationsfonden, skulle slås ihop till ett stort superprogram [8]. Förslaget var alltså mer långtgående än det som aviserats tidigare och det uttalade syftet med omorganisationen är att förbättra den strategiska styrningen av programmen samt genomdriva betydande förenklingar. Förslaget liknar en utveckling av den befintliga europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) till stöd för kritisk och framväxande strategisk teknik och dess respektive värdekedjor inom relevanta sektorer [9]. STEP var ett resultat förra årets översyn av EU:s fleråriga budgetram för 2021-2027, lanserades 2024 och är inriktat på EU:s konkurrenskraft och industripolitik. STEP har möjlighet att använda medel från 11 EU program för att finansiera kritiska och strategiska tekniker, t.ex. inom grön- och resurseffektiv teknik. STEP har även egna, nya medel för att förstärka insatser i de befintliga programmen. De program som ingår i det läckta förslaget överensstämmer i stort sett med de program som ingår i dagens STEP.
I november aviserade Ursula von der Leyen kommande förändringar av European Research Act (ERA) för att infria en femte frihet inom EU, dvs fri rörlighet för forskning, kunskap, innovation och utbildning mellan medlemsländerna, baserat på Letta-rapporten [10]. Detta var även något som Heitor-rapporten lyfte som en förutsättning för att främja ett attraktivt och inkluderande FoU-ekosystem i Europa.
I november publicerade även Europaparlamentet sin inlaga till arbetet med FP10 [11]. Där yrkar parlamentets rapportör bl.a. på behovet av ett fristående program som endast omfattar vetenskaplig forskning, utan att ingå i ett brett innovationsprogram. Parlamentet vill även se att förändringar i styrningen av forskningsprogram ska bidra på teknikens och forskningens villkor och inte utifrån politikens villkor.
Nu är det december och de nya kommissionärerna är på plats med en personlig uppdragsbeskrivning från ordföranden. Ekaterina Zaharieva har som sagt utnämnts till kommissionär med ansvar för startups, forskning och innovation. FP10 är en topprioritering för Zaharieva och FoI-finansieringen ska öka [12, 13]. Utvecklingen av FoI policy ligger dock på fler ansvarsområden inom EU-kommissionen. Stéphane Séjourné, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för industrifrågor, ska delta i utveckling av European Competivness Fund. Henna Virkkunen, vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, kommer bl.a. öka investeringarna i spjutspetsteknologier samt utveckla en långsiktig halvledarplan för EU.
Egen kommentar
Det kommer ske betydande förändringar av FoI-systemet för att det ska bättre svara upp på en rad omvärldsfaktorer, så som konkurrens från Kina och uppköp av amerikanska bolag. Detta började Urusla von der Leyen förbereda för redan förra mandatperioden och nu har kommissionärerna utsätts och tilldelats uppgifter i genomförandet. Detaljer saknas fortfarande och det ger upphov till en del rykten, men när grundläggande principer så som frihandel ifrågasättas i kombination med en stark politisk vilja, skapas tillfällen för radikala förändringar. Ursula von der Leyen upprepar att FoI ska vara i hjärtat av ekonomin. Det är en långgående utfästelse då dagens ramprogram för FoI (Horisont Europa) endast utgör mindre än 8 % av de totala europeiska investeringsfonderna [6] och EU som helhet ligger på betydligt lägre nivåer än jämförbara ekonomier. Budgeten till nästa ramprogram kommer att öka men det är fortfarande inte klart hur mycket eller vad som förväntas ingå.
Referenser
[1] EU-kommissionen, 2024. Political Guidelines for the next European Commission 2024- 2029 länk (2024-12-04) Länk
[2] Letta, E. 2024 länk (2024-12-04)
[3] Draghi, M. 2024. länk (2024-12-04)
[4] omEV, 24 september 2024 länk (2024-12-04)
[5] omEV, 7 oktober 2024 länk (2024-12-04)
[6] EU-kommissionen, oktober 2024 länk (2024-12-04)
[7] Science Business, 16 oktober 2024 länk
[8] Science Business, 17 oktober 2024 länk
[9] EU-kommission – STEP länk
[10] Science Business 29 november länk
[11] Europaparlamentet, Draft report on the assessment of the implementation of Horizon Europe in view of its interim evaluation and recommendations for the 10th Research Framework Programme (2024/2109(INI)). 2024 länk
[12] Ekaterina Zaharieva, skriftligt svar till EP. 2024 länk
[13] Science Business 28 november länk