Arkiv / Samhälle

Rådet och parlamentet överens om förordningen om kritiska råvaror

Creative commons license

I slutet av mars togs de sista besluten i EU om en ny förordning om kritiska råvaror. Nu återstår bara formalia innan reglerna träder i kraft. Förordningen pekar ut kritiska och strategiska råvaror som är viktiga för den gröna omställningen. Flera av dem är komponenter i eldrivna fordon. Utvinningen och förädlingen ska i högre grad ske i EU, en högre andel ska återvinnas, och beroendet av tredje land ska begränsas [1-7].

EU-kommissionens förslag om kritiska råvaror

För ett år sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om kritiska råvaror. Den heter European Critical Raw Materials Act. På svenska är namnet Den europeiska akten om råvaror av avgörande betydelse. Kommissionen sade sig vilja säkerställa EU:s tillgång till en säker och hållbar försörjning av kritiska råvaror.

Man vill stärka EU:s kapacitet längs värdekedjan. De råvaror som pekas ut är ekonomiskt betydelsefulla och utgör en hög försörjningsrisk. Ett exempel är litium för batterier.

Kritiska och strategiska råvaror

I förordningen nämns 34 ”kritiska råvaror” (critical raw materials, CRM). Av dessa pekas 17 ut som ”strategiska råvaror” (strategic raw materials, SRM). Lista med alla utpekade råvaror finns i denna länk (klicka på Text version vid 34 critical raw materials).

De strategiska råvarorna, SRM, anses ha särskild strategisk betydelse för den gröna och digitala omställningen. De kan också vara strategiska för tillämpningar inom försvaret, flyget och rymdteknologi. De kännetecknas av att det finns ett potentiellt betydande gap mellan global tillgång och förväntad efterfrågan. Det är också förhållandevis svårt att öka produktionen av dessa ämnen, exempelvis på grund av långa ledtider för nya projekt.

Målsättningar till 2030

Kommissionen föreslog några övergripande målsättningar. Under processen har de ändrats något. Här är de nivåer som slutligen antogs. De ska uppnås senast 2030.

  • EU:s utvinningskapacitet täcker minst 10 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råvaror.
  • EU:s bearbetningskapacitet täcker minst 50 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råvaror
  • EU:s återvinningskapacitet täcker minst 25 % av EU:s årliga förbrukning av strategiska råvaror.
  • Inget tredje land bör tillhandahålla mer än 65 % av EU:s årliga konsumtion av varje strategisk råvara.

Strategiska projekt

Ett annat inslag i regelverket är begreppet ”strategiska projekt”. Med det menas regler som kan komma att påverka nationella beslut och tillståndsprocesser framöver. Det anses vara nödvändigt att införa åtgärder som fastställer en gemensam strategi för strategiska projekt inom utvinning, förädling eller materialåtervinning av strategiska råvaror, eller som bidrar till produktionen av relevanta ersättningsmaterial. Strategiska projekt ska hanteras på sätt som gör att tillståndsgivningsprocessen för kritiska råvaruprojekt påskyndas. De ska också lättare få tillgång till finansiering.

Ytterligare åtgärder i förordningen

Varje medlemsstat ska utarbeta ett nationellt program för allmän prospektering som inriktas på kritiska råvaror och bärarmineraler för kritiska råvaror.

Det införs mekanismer för att samordna övervakningen av försörjningskedjor och åtgärder för att mildra försörjningsrisker.

Det finns bestämmelser för att stödja utvecklingen av cirkularitet och minska miljöpåverkan.

Man inrättar ett system för samarbete om strategiska partnerskap med tredjeländer.

Hanteringen i rådet och parlamentet

Kommissionen presenterade sitt förslag i mars 2023. Redan i juni samma år lade Europeiska rådet fram sin förhandlingsposition. Rådet ville höja vissa ambitionsnivåer för bearbetning och återvinningskapacitet. De ville också lägga till aluminium som strategisk råvara.

När Europaparlamentet behandlade frågan i utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) lades nästan 1 200 ändringsförslag. I september skrev vi om processen och förhandlingspositionerna då [8]. Vi nämnde att flera aktörer efterlyser finansiering från EU om det ska vara möjligt att nå målsättningarna.

Parlamentet antog sin ståndpunkt i september 2023. De skrev bland annat att kommissionen ska överlämna en förteckning över strategiska sekundära råvaror, inklusive järnskrot, sex månader efter det att förordningen börjar gälla. De ville också, precis som rådet, lägga till aluminium i listan över SRM.

I november 2023 ingick rådet och parlamentet ett provisoriskt avtal. Man höjde målsättningen för återvinningskapacitet av strategiska råvaror till 25 procent. (Kommissionen föreslog 15 procent. Rådet ville höja till 20 procent.) Aluminium fördes till i listan över strategiska material.

Parlamentet antog avtalet 12 december 2023 (549 för, 43 emot, 24 nedlagda). Rådet godkände avtalet 18 mars 2024 med 26 ja och 1 frånvarande.

Därmed är beslutsförfarandet avslutat. När parlamentets och rådets ordföranden har undertecknat träder avtalet i kraft tjugo dagar efter att det har offentliggjorts.

Målsättningar framåt

Senast 1 januari 2027 ska kommissionen anta målsättningar för återvinning av varje strategisk råvara i relevanta avfallsströmmar genom en delegerad akt.

Kommissionen kommer anta delegerade akter där man fastställer lägsta återvunnet innehåll i permanentmagneter för vissa kritiska råvaror som återvinns från avfall. Det ska ske senast 31 december 2031. Vissa produkter kan undantas från denna skyldighet.

Tillståndsgivningsprocessen för ”strategiska projekt” bör inte överstiga 27 månader för utvinning och 15 månader för bearbetning eller återvinning. Om det krävs en miljökonsekvensbedömning enligt dir. 2011/92/EU ska tiden för den utredningen dock inte inkluderas i det föreskrivna tidsspannet.

Medlemsstaterna kommer kunna invända mot att ge ett projekt på deras territorium status som ”strategiskt projekt”.

Det kommer finnas en utpekad ansvarig per administrativ nivå och steg i värdekedjan, per medlemsstat.

Medlemsstaterna kommer inte kunna bli skyldiga att inneha eller frigöra strategiska lager.

Kommissionen och medlemsstaterna ska ”göra ansträngningar” för att stimulera tekniska framsteg och resurseffektivitet som kan dämpa den förväntade ökningen av EU:s konsumtion av kritiska råvaror.

Mer läsning

Kortfattad infografik från Europeiska rådet om kritiska råvarors betydelse.

Sammanfattning om kritiska och strategiska råvaror från SGU. (Obs, texten är inte uppdaterad med slutligt antagna nivåer för bearbetning och återvinning samt antalet strategiska råvaror.)

Analys från 2023 av EU-organet Joint Research Centre (JRC) om leveranskedjor och framtida behov av material till strategiska teknologier.

Egna kommentarer

Tillgången till råvaror för ”grön”, ”digital” och ”militär” verksamhet är en allt viktigare geopolitisk fråga. Därför planerar vi en serie om råvaror under våren. Detta nyhetsbrev är det första.

Strategiska partners blir viktiga. Nättidningen Euractiv gav nyligen ett par exempel. EU-kommissionen förhandlar med Australien om ett strategiskt partnerskap om kritiska råvaror. Kommissionen tecknade nyligen ett avtal med Norge om landbaserade råvaror och batterivärdekedja [9, 10].

Finansiering och publika fonder kommer sannolikt spela roll för möjligheten att nå målsättningarna.

Behoven av material verkar komma att växa enormt. Även om ökande krav på återvinning i viss mån kan motverka behoven av jungfruliga material, så kommer trycket obönhörligen öka på naturresurser. Därmed ökar även risken för miljöskador och utsläpp från utvinning och förädling.

Ett aktuellt exempel finns på hemmaplan. Bolaget Talga vill bryta grafit, en av de 17 strategiska råvarorna på EU:s lista, i Vittangi i Kiruna kommun. Bolaget har fått tillstånd i Mark- och miljödomstolen [10]. Men kommunstyrelsen vill inte driva detaljplaneprocessen vidare. Bolaget har begärt att regeringen tar beslut om planföreläggande. Man hänvisar till grafitens betydelse för grön omställning [11].

Källor

[1] Pressmeddelande från Europeiska rådet 18 mars 2024. Länk.

[2] Resultat av omröstning i rådet 18 mars 2024. Länk.

[3] Legislative train. Länk.

[4] Legislative Observatory. Länk.

[5] Eur LEX. Länk.

[6] Parlamentets antagna text 12 dec 2023. Länk.

[7] Parlamentets och rådets text 4 mars 2024. Länk.

[8] Akten om kritiska råvaror – halvtid. OmEV 2023-09-12. Länk.

[9] Euractiv 27 mars. Länk.

[10] EU-kommissionen pressmeddelande 21 mars 2023. Länk.

[11] Sveriges Domstolar 5 april 2023. Länk.

[12] Dagens Nyheter 28 mars 2024. Länk.