Införandet av elvägar i Sverige

En utredning om hur elvägar kan införas har överlämnats till regeringen. Dagens nyhetsbrev sammanfattar utredningen. Vi nämner också en aktuell sammanställning om elvägar från forsknings- och innovationsplattformen hos Rise.

Utredningen ”Regler för statliga elvägar”

För ett år sedan tillsatte regeringen en offentlig utredning (SOU) om elvägar. Utredaren Elisabet Falemo fick i uppdrag att undersöka hur elvägar kan regleras i Sverige. Utredningen presenterade sina slutsatser och förslag 1 september [1], [2].

Historik, aktuella tester och internationell utblick

Utredningen ger en översikt av elvägens moderna, svenska historia. Det började för dryga tio år sedan då Energimyndigheten gav bidrag till en studie. Parallellt utvecklade Siemens elvägskoncept i Tyskland. Sedan dess har försöksverksamheter byggts upp i flera länder.

I Sverige har hittills gjorts fyra tester. Utanför Sandviken har man testat konduktiv teknik med luftledning. Mellan Arlanda och godsterminalen i Rosersberg har man testat konduktiv teknik med en elskena i vägbanan. Mellan Visby tätort och flygplats demonstreras induktiv teknik för godsfordon och kollektivtrafik. I Lund demonstreras en konduktiv lösning för kollektivtrafik.

Utredningen beskriver också nya planerade projekt i Halmstad, Helsingborg, längs E22 i västra Blekinge och vid några av Bolidens gruvor. Det görs en internationell utblick om elvägar i Norge, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, USA, Israel, Sydkorea och Kina. Olika elvägssystem beskrivs, liksom aspekter av elnät.

Nuvarande politik för elvägar

I den nationella planeringen dök elvägar upp på allvar 2018. Då kom bland annat en nationell godsstrategi där man lyfter fram behovet av att studera elvägar längs Europavägarna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Sveriges nationella plan för transportinfrastruktur kom samma år. I den finns skrivningar om att etablera en svensk pilotsträcka under planperioden 2018-2029. En pilotsträcka beslutades också i juni 2021 av Trafikverket. Det blir en 20–30 km lång elväg mellan Örebro och Hallsberg. Byggstart beräknas till 2024-2025.

I februari i år presenterade Trafikverket ett regeringsuppdrag om elvägar och laddning av tunga fordon. Det har vi skrivit om tidigare [3].

Inget land har ännu beslutat om storskalig utbyggnad och det finns inga särskilda regelverk. Däremot finns förslag om att införa standarder och regelverk i EU-kommissionens förslag till ny förordning om infrastruktur för alternativa drivmedel. EU-kommissionens förslag inom det så kallade 55-procentspaketet med tillhörande länkar beskrivs i vår podd om styrmedel 2 september [4].

Viss lagstiftning behöver justeras och kompletteras

Utredningen ger visserligen en kort överblick av elvägar i olika former. Men den fokuserar inte på teknik. Uppdraget var att utreda regelverk och aktörer. Man har undersökt vilka strukturer och lagar som krävs för att kunna införa elvägar storskaligt.

Utredaren säger följande om svenskt regelverk.

• Existerande väglag kan användas för byggande, drift och underhåll. Man föreslår ett förtydligande om att elvägsanläggning är en väganordning.
• Väglagens regler om samråd behöver förtydligas inför byggande av elväg eftersom det delvis är nya frågeställningar och intressenter.
• Väglagen behöver kompletteras med krav på att den som avser att bygga en elväg ska samråda med Elsäkerhetsverket om elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Man behöver samråda med aktörer som har nätkoncession enligt ellagen om elsäkerhet och nätkapacitet.
• Utredaren utgår från att elvägar kommer att undantas från krav på nätkoncession enligt ellagen, ett förtydligande som förbereds av regeringen.
• Utredaren föreslår en ny ”lag om villkor i elvägssystem”. Där ska införas bestämmelser om avgifter och övriga villkor för fordonsanvändare för att få tillträde till en elväg. Reglerna ska gälla allmän väg där staten är väghållare.

Reglerna som utreddes gäller statliga vägar. Utredaren anser dock att reglerna även kan tillämpas av kommuner som vill bygga elväg på allmän väg.

Utredaren tror att elvägar blir ett komplement till stationär laddning. De kan minska storleksbehovet av batterier. De kan också förhindra flaskhalsar, exempelvis köer vid stationär laddning. De kan därmed öka transporteffektiviteten.

Så kan drift, kontroll och betalning hanteras

Hur kan då ett system med elväg fungera i praktiken? Mycket kan kopieras från de strukturer vi är vana vid från dagens vägar.

Trafikverket kommer bygga och förvalta elväg, precis som idag med vanliga vägar och järnvägar. För att driva en elväg behöver de teckna ett nätavtal med nätägare. De behöver också avtal med elleverantörer om leverans och betalning av el. De behöver kontrollera att användarna har giltiga avtal om att bruka elvägen. De behöver registrera användarnas elförbrukning.

Transportstyrelsen behöver hantera de avgifter som ska tas ut. De får debitera brukaren. Det kan jämföras med att Transportstyrelsen idag hanterar exempelvis trängselskatter. För att få ett avgiftssystem på plats behöver Transportstyrelsen ta fram regler för hur brukare av elväg kan ges tillträde, hur tillgången till el kan begränsas och hur brukare kan frånkopplas eller uteslutas. De behöver ta fram regler om vilka tekniska krav som ska ställas på fordon för att kunna använda elvägen. De behöver reglera så att fordonets ägare tecknar avtal med Trafikverket om att nyttja elvägen. De behöver också kontrollera att nyttjaren fullgör sin betalningsskyldighet.

Så kan avgifterna beräknas

Utredaren föreslår att brukaravgifterna för elväg baseras på kostnaden för att driva och underhålla anläggningen, samt på förbrukningen av el. Avgiften ska sättas med antaganden om hur användningen bedöms öka under en längre period. De initiala brukarna kan annars få en så pass hög avgift att systemet blir svårt att införa. Avgiften kan utformas så att den styr mot ett samhällsekonomiskt effektivt nyttjande av kapaciteten i energisystemet och tid på dygnet.

Brukaravgiften ska beräknas på fyra komponenter.

• Kostnader för drift och underhåll av elvägsanläggningen
• Kostnader för drift och underhåll av systemen som hanterar användarbehörighet och avgifter
• Ökade kostnader för vägunderhåll från elvägsanläggningen
• Ersättning för förbrukad el

Ny sammanfattning från forsknings- och innovationsplattform

Som komplement till utredningen om elvägar vill vi nämna en syntes från forsknings- och innovationsplattformen för elvägar. Plattformen har drivits i regi av Rise sedan 2016 med finansiering från FFI-programmet [5]. Det mesta av forskningen utfördes till slutet av 2019. Från 2020 har man arbetat med att sprida kunskap och samordna med ett svensk-tyskt forskningssamarbete om elvägar (CollERS). Projektet har studerat olika aktörers perspektiv på utbyggnad, drift och underhåll, standarder, acceptans och internationellt samarbete. I augusti presenterades en kortfattad syntes i svensk och engelsk version [6]. När är några slutsatser i syntesen.

Elvägar längs de fem mest trafikerade vägarna i Sverige skulle enligt projektet minska utsläppen av koldioxid med 60 procent från tunga transporter. Det motsvarar 20 procent av koldioxidutsläppen från vägtransporterna. Efterfrågan på el under högtimmen skulle öka maximalt 4 procent.

Man har i simuleringar visat att en lastbil med 60 tons last behöver ett 40 kWh batteri som komplement för att klara höjdvariationer och frånvaro av elvägsledningar längs vissa sträckor.

Installationer behöver anpassas i vägkroppen så att den inte skadar vägen, exempelvis tvärkablar och elanslutningar. Snöröjning behöver anpassas till olika typer av elväg.

Man tror att det behövs någon form av elvägsoperatör med ansvar för driften av elväg. I projektet resonerade man om olika möjliga komponenter i rollen som elvägsoperatör och hur sådana skulle kunna etableras.

Man resonerar också om behovet av standarder och vilka regelverk som kan behöva kompletteras.

Egna kommentarer

Med denna utredning har regeringen fått ett underlag om hur man kan skapa det nationella regelverk som krävs för elvägar. Fortfarande saknas dock mycket av internationella standarder och ramverk.

Men det finns en annan och troligen ännu svårare fråga än frågan om hur elvägar skulle kunna ska införas med genom lag och administration. Kan det byggas upp en efterfrågan på elvägar, och i så fall var? Denna fråga bestäms av ett antal andra klurigheter.

Hur kommer ekonomin och tekniken för elvägssystem utvecklas i jämförelse med stationär laddning och vätgas-bränslecellssystem?

Var och hur kommer laddaktörer för tunga trafik att investera?

Vad händer när vätgas börjar erbjudas längs stora transportnoder?

Hur kommer fordonstillverkare och köpare att agera?

Kort sagt, vilken roll kommer elvägar att fylla, och för vilka segment?

Det är ingen enkel analys. Vi har nog anledning att fortsätta bevaka.

Referenser

[1] Regler för statliga elvägar https://www.regeringen.se/4a5530/contentassets/37e1f87a819e48ff9c79d615ff8fd8ec/sou-2021_73.pdf

[2] Tomas Eneroth tar emot utredning om elvägar (pressträff] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/tomas-eneroth-tar-emot-utredning-om-elvagar/

[3] OmEV om Trafikverkets rapporter om eldrivna lastbilar och elvägar https://omev.se/2021/02/22/trafikverkets-rapporter-om-eldrivna-lastbilar-och-elvagar/

[4] OmEV-text och podd om EU:s 55-procentpaket https://omev.se/podcast/omev-53-om-styrmedel/

[5] Forsknings- och Innovationsplattform för elvägar https://www.electricroads.org/

[6] Kortfattad syntes på svenska https://www.ri.se/sites/default/files/2021-09/RISE_rapport_2021_76_SE_1.pdf