Analys av värdeminskning för elbilar

Värdeminskning är ofta den största kostnaderna vid ägande av nyare bilar. Den förväntade värdeminskningen betyder också mycket för prissättning av privat- och företagsleasing. Leasingpremien blir stor om den förväntade värdeminskningen är stor.
Värdeminskning för bilar är dock notoriskt svårt att prognostisera då värdet på andrahandsmarknaden beror på ett stort antal parametrar som miltal, skick, bränsleekonomi, märke, färg, utrustning, förändringar i regleringar och övriga preferenser.
För elbilen råder om möjligt en än större osäkerhet då fler faktorer behöver inkluderas, t ex den snabba tekniska utveckling som ger ökad räckvidd och prestanda, osäkerheten kring batteriets livslängd och kostnad för att byta batteriet, begränsad tillgång till laddningsinfrastruktur, samt allt lägre priser på nya elbilar. De faktorerna borde minska andrahandsvärdet för elbilar.
Samtidigt finns det forskning som visar att god bränsleekonomi har en positiv påverkan på andrahandsvärdet, vilket därmed bör göra elbilar mer attraktiva på andrahandsmarknaden [1]. Frågan är viktig och det behövs mer klarhet i hur andrahandsvärdet har sett och ser ut för elbilar. Vad kan då utrönas av historiska data om elbilars andrahandsvärde?
Dagens nyhetsbrev undersöker frågan i USA och Norge. I Sverige är utbudet av begagnade elbilar ännu väldigt begränsat, vilket gör det svårt att göra en väl avvägd analys, därav valet att titta på USA och vårt närmaste grannland i väst. Exempelvis finns det endast sex begagnade Nissan Leaf 2015 på Blocket när detta nyhetsbrev skrivs (28/2).
Historisk värdeminskning i USA
I en J.D. Power rapport från 2017 [2] som berör den amerikanska marknaden har elbilar visat sig ha betydligt större värdeminskning jämfört med andra drivlinor. Efter tre år har elbilar ett genomsnittligt andrahandsvärde på endast 26,9 % av det ursprungliga inköpspriset, för bensinbilar är motsvarande siffra 52,1 % efter lika många år. Se nedan tabell för genomsnittligt andrahandsvärde per elbilsmodell.
Andrahandsvärde för elbilar i USA – Genomsnitt värde (%) efter tre år [2]
BMW i3 29,1 %
Chevrolet Spark 21,8 %
Fiat 500 20,0 %
Ford Focus 25,0 %
Mercedes-Benz B Class 24,6 %
Mitsubishi i-MIEV 16,0 %
Nissan Leaf 19,7 %
Smart FORTWO 17,7 %
Tesla Model S 48,9 %
Toyota RAV4 31,4 %
Egen analys
Om man läser det finstilta i J.D. Power rapporten upptäcker man att deras uträkningar bygger på inköpspriset innan avdrag för statliga subventioner. Att inkludera subventioner bör anses som nödvändigt för att reflektera den faktiska värdeminskningen för ägaren av bilen (även om kostnaden för skattebetalare är högre). Förutom den federala subventionen på 7 500 USD så säljs majoriteten av elbilarna i delstater som erbjuder ytterligare subventioner t ex 2 500 USD i Kalifornien och 5 000 USD i Colorado. Denna svaghet i uträkningarna har även uppmärksammats av Clean Technica [3] samt i en vetenskaplig artikel [4]. Då J.D Power inte ger ut detaljerade siffor på sina uträkningar ”tvingas” jag av min egen nyfikenhet att göra en egen analys för att bättre förstå värdeminskningen när subventioner är inkluderade. I exemplet
nedan så har jag valt att undersöka Nissan LEAF S som köptes ny 2015 i Kalifornien. Detta eftersom Nissan LEAF har sålts i större volymer än andra elbilar, även säljs globalt och var en av de modellerna med lägst andrahandsvärde (19,7 %) från J.D. Power. Se tabell 1 nedan för min uträkning:
Nissan LEAF S – 2015
Nypris ex subvention: 29 010 USD [5]
Federalsubvention: – 7 500 USD
Delstatssubvention: – 2 500 USD
Nypris ink subvention: 19 010 USD
Pris begagnat 2018: 11 283 USD* [6]
Andrahandsvärde med delstatssubvention: 59 %
Andrahandsvärde utan delstatssubvention: 43 %
Andrahandsvärde utan någon subvention: 39 %
* Genomsnitt för 139 Nissan LEAF S – 2015, Min: 9 318 USD, Max 15 999 USD, Standardavvikelse: 1 340 USD. Genomsnittlig körsträcka 44 485 km. 10 % bortdraget på det genomsnittliga begagnatpriset för att ta hänsyn till eventuell prutmån.
Som ni ser i ovan uträkning så skiljer den sig markant jämfört med J.D. Power, även i ett scenario där inga subventioner är inkluderade (39 % vs 19,7 %). Möjligen så har J.D. Power tillgång till faktiska betalda priser som är signifikant lägre än listade priser på Autotrader [5]. Alternativt har de använt sig av inbytespriser hos bilhandlare vilket bör vara lägre då bilen ska kunna säljas igen med vinst. Eller så är elbilar betydligt mer eftertraktade begagnat 2018 jämfört med 2017, dock känns skillnaden orimligt stor. En sökning på Kellys Blue Book [7] som är ett ledande företag för analyser av begagnade bilar i USA ger ett genomsnittligt andrahandsvärde för Nissan LEAF S – 2015 på 12 321 USD när den säljs via bilhandlare och 11 213 USD vid privat försäljning, dvs likvärdigt det begagnade priset i analysen ovan.
Andrahandsvärde för elbilar i Norge
För att utröna elbilars andrahandsvärde i Norge så bad jag om hjälp från Transportøkonomisk institutt (TØI) som skickade över tips på källor. I en Dine Penger [8] artikel (visserligen från 2016) redovisas att värdeminskningen för tidiga elbilar som såldes 2011/2012 har varit relativt stor jämfört med förbränningsbilar. Detta bland annat på grund av snabbt sjunkande priser på nya elbilar samt ökad räckvidd. T ex sjönk nybilspriset på Nissan LEAF från 255 000 NOK år 2012 till 189 900 NOK år 2015. Senare årsmodeller (2014-) har hållit värdet bättre, t ex så har VW e-Golf lägre värdeminskning jämfört med sina bensin- och dieseldrivna syskon; 9,8% mellan 2014 och 2016 jämfört med 16,8% och 18,7% för bensin och diesel. Siffran för Nissan LEAF för samma tvåårsperiod är 19,9%.
Kommentar
Jag kan ha missat något i analysen för USA, men hur jag än vrider och vänder på det så får jag inte till de låga andrahandsvärden som J.D. Power redovisar i sin rapport för Nissan LEAF. I vilket fall kan jag konstatera att andrahandsvärdet definitivt är högre än 19,7% efter tre år, om subventioner skulle vara inräknade.
Jag har svårt att se att de medvetet skulle vilja redovisa ”felaktiga” siffror, men jag kan inte låta bli att spekulera kring varför inte subventionerna är inräknade. Det amerikanska systemet är visserligen annorlunda än det svenska, där subventionerna är ett avdrag på skatten istället för en utbetalning som i det svenska systemet. Det betyder att låginkomsttagare som betalar ”för lite” i skatt inte kan ta tillvara på hela subventionen, dock har studier visat att elbilar än så länge tenderar att köpas av medel- och höginkomsttagare. I fallet Norge så verkar andrahandsvärdet för elbilar vara högt, enligt mina källor så kan detta bland annat härledas till att det norska systemet också premierar begagnade elbilar med t ex fri färjavgift och parkering. I Sverige har vi som bekant främst policy som fokuserar på att subventionera nybilsköpet, vilket gör en direkt jämförelse problematisk. Sammanfattningsvis är det olyckligt att osäkerhet verkar råda kring elbilars historiska värdeminskning, det är en viktig fråga som har betydelse för både den förväntade kostnaden av att äga en elbil och för prissättningen av framtida leasingavtal. Jag hoppas kunna återkomma till detta ämne framöver, det skulle t ex vara intressant att titta närmare på hur leasingbolagens värdeminskningskalkyler för elbilar ser ut. Kanske kan ni läsare hjälpa till att bringa ytterligare klarhet, har ni tips på studier/analyser som berör Europa/Norden/Sverige så får ni gärna höra av er. Slutligen, vad anser ni är den ”riktiga” värdeminskningen för elbilar, inklusive eller exklusive subventioner?
Referenser
[1] Kihm, A., & Vance, C. (2016). The determinants of equity transmission between the new and used car markets: a hedonic analysis. Journal of the Operational Research Society, 67(10), 1250-1258.
[2] J.D. POWER. länk (pdf)
[3] https://cleantechnica.com/2016/09/03/depreciation-electric-cars-today-tomorrow-2020/
[4] Zhou, Yan, et al. ”Comparison of value retention of plug-in vehicles and conventional vehicles and potential contributing factors.” 95th Transportation Research Board Annual Meeting. Transportation Research Board, Washington, DC. Paper TRB16-6732. 2016.
[5] https://www.autotrader.com/Nissan/Leaf/2015
[6] https://www.autotrader.com/cars-for-sale/
[7] https://www.kbb.com/used-cars/
[8] https://www.dinepenger.no/abonnent/magasin/113/