Laddbilsläget i Paris

Creative commons license

Mattias Goldmann har varit på plats på Parismässan och skrivit för oss om sina intryck. En viktig slutsats är att bilindustrin är mycket mer intresserad av laddhybrider än batterielbilar just nu.

Det mest intressanta från mässan tycker jag var Winterkorns (VW:s chef) varning till EU om ny lagstiftning till 2025 för CO2 och bilar. Han använder argumentet att det blir för dyrt och då kan vi i fordonsindustrin inte utveckla ny teknik som laddelbilar. Stämmer det?

[1] Winterkorn warns EU on overburdening automakers on CO2 emissions. Automotive News. länk

[2] VW-chefen: ”Kostar oss miljarder att klara utsläppsmålen. Auto Motor Sport. länk

Laddbilsläget i Paris

skrivetav Mattias Goldmann (vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet)

Årets största bilmässa är igång, i Paris, med starkt fokus på laddbara bilar och på kommande utsläppsmål inom EU. Har varit på plats för samtal med industrin och analyser av modellerna som visas – och det som inte presenteras. Det fanns sex trender:

Få nya batterielbilar (BEV)

Det rapporteras mycket om batterielbilarna i Paris, men egentligen var det bara en premiär av rang, för Mercedes B-klass Electric Drive. Tekniken, som till stora delar utvecklats av Tesla, var dessutom känd sen tidigare.

Mitsubishi visar fortsatt enbart i-MiEV och har inget årtal för när denna nu rätt gamla elbil (lanserad 2009) ska ersättas, trots att deras mål att nå 20% laddbara fordon är bland de mest långtgående i branschen. Nissan investerar inte i nya uppdateringar av batterielbilen Leaf, vars 135 000 sålda räcker för en mycket klar ledning i elfordonsligan och anger att ersättaren är flera år bort. Renault-Nissans VD Carlos Ghosn uttalar inga tydliga elbilsvisioner, inga nya elbilar visas och ingen konceptbil är eldriven. Ford visar inte elversionen av Focus och presenterar inte heller några nya elbilar, ens som koncept. Fiat och Honda har lagt ner sina elbilar, som de anger enbart tillverkades för att klara vissa amerikanska delstaters krav på en viss andel nollusläppsbilar. Smart visar nya Fortwo och ForFour, men elversionen är fortsatt baserad på gamla karossen. Renaults nya Twingo (premiärvisad i våras) är förberedd för eldrift men lanseras först när efterfrågan på elbilar ökar. Tesla visar bara befintliga S-klass, men släpper just före salongen en teaser om en eventuellt kommande ”Model D”.

Sammantaget tycks branschen avvakta ökad marknadsstimulans, innan man vill satsa på nya produkter. Det förstärks av att nästan alla tillverkare känner stor tillförsikt i att klara EU:s krav på 130 g CO2/km i snitt för nya bilar år 2015 utan att behöva öka andelen nollutsläppsbilar.

Laddhybrider för C-segmentet och uppåt

I Paris är det mässpremiär för laddhybridversionerna av Mercedes S-klass, Porsche Cayenne och Volvo XC90. Därtill visar BMW en laddhybridversion av X5 som prototyp, vilken snart bör gå i produktion, och har nu börjat leverera laddhybrid-sportbilen i8. Mitsubishi visar en lätt uppdaterad Outlander PHEV (plug-in Hybrid Electric Vehicle) och aviserar att de inom ett drygt år erbjuder laddhybrider i tre storleksklasser. Också Mercedes utlovar laddhybrider i fler storleksklasser. Volkswagen premiärvisar nya Passat, inklusive laddhybridversionen GTE som dock först börjar levereras nästa höst.

Förutom Tesla är det ingen tillverkare som tror att större bilar i närtid kommer att vara helt eldrivna, utan man kombinerar eldrift med förbränningsmotor. Laddhybrider bedöms vara logiska för storlekssegmenten C och uppåt, alltså VW Golf/Audi A3, och kanske mindre framöver – Renaults mycket uppmärksammade konceptbil Eolab, som i mycket visar hur småbilen Clio ser ut om knappt tio år, är en laddhybrid.

Bensinen tillbaks

Volvo V60 D6 är enda laddhybrid med dieseldrift, samtliga övriga laddhybrider som visas i Paris använder bensindrift. Också för icke-laddbara hybrider dominerar bensindrift, även om Peugeot-Citroën sen ett par år tillbaks har dieselhybrider på programmet.

Huvudorsaken till fokuseringen på bensin anges av flera tillverkare vara att Euro 6-avgaskraven gör dieselmotorn för dyr. För bilar i de dyraste klasserna anges också att det är fortsatt svårt att få dieselmotorn att omärkligt slås på och stängas av i samverkan med elmotorn. Kombinationen med alternativa drivmedel är sällsynta undantag, Opels koncept med en elbil med gasdriven räckviddsförlängare ser inte ut att förverkligas, och gasindustrins egen konvertering av en Opel Ampera till en gashybrid har inte fått några efterföljare.

Liten räckviddsångest

Mercedes nya B-klass har 200 km räckvidd, vilket placerar den i samma härad som Nissan Leaf, VW e-Golf, BMW i3 och flertalet andra elbilar. Mercedes erbjuder dock tre mils förlängd räckvidd i tillvalet Plus, som bl.a. består i att batteriet kan överladdas 15% och att farthållaren samverkar med bromskraftsåterföringen. De nya laddhybriderna från Mercedes och Porsche har en räckvidd på dryga tre mil, Volvo och Volkswagen uppemot sex mil, samma sträcka ska Renaults och Peugeots framtidsstudier Eolab respektive Quartz klara, alla med batterikapacitet på 6-10 kWh.

Givetvis är det möjligt att ha betydligt längre räckvidd än 20 mil för elbilar och 6 mil för laddhybrider, men bilindustrin bedömer inte att det finns någon betalningsvilja för detta – Tesla är åter undantaget. Mitsubishi erbjöd tidigare på den japanska marknaden möjligheten att köpa ett större batteri till i-MiEV, men tog aldrig erbjudandet till andra marknader och har nu lagt ner det helt och hållet eftersom efterfrågan var så liten. BMW:s räckviddsförlängare i form av en mc-bensinmotor står bara för en mindre del av försäljningen och de tillverkare som presenterat sina elbilar efteråt (Mercedes, VW-koncernen) har inte valt denna lösning.

Att flertalet laddhybrider (Mercedes, Porsche, m fl) inte kan snabbladdas (Mitsubishi Outlander kan), pekar också på att man inte bedömer att kunderna i någon större utsträckning vill ladda under färd, utan man gör det under natten i garaget.

Vikt och luftmotstånd i fokus

Nästan alla nya generationer av bilmodeller som visas i Paris har blivit klart lättare, mycket tack vare ett ökat användande av höghållfast stål, aluminium, plast och kompositmaterial. Det gäller t.ex. VW Passat, Opel Corsa och Renault Espace. Alla nya, produktionsfärdiga laddhybrider som presenteras i Paris väger över 1.5 ton, många av dem över två ton. Flertalet elbilar väger också kring 1.5 ton, men då beror ett par hundra kilon av detta på batterierna.

På luftmotståndssidan ser vi nya rekordlåga nivåer efter att utvecklingen stått relativt still under lång tid. De bästa bilarna har nu Cw-värde på strax över 0,25, exempelvis den nu grundligt förändrade Mercedes B-klass.

Syftet med både viktminskningen och det sänkta luftmotståndet är att pressa förbrukningen, och vi ser störst ansträngningar hos de som har längst kvar till att klara EU:s mål för 2015, såsom Mercedes. För batterielbilarna bör detta vara än mer intressant, eftersom det direkt översätts i minskat batteribehov och ökad räckvidd. BMW var först ut att ta fram ny lättviktsteknik specifikt för sin elbil i3, främst kolfiberkarossen. Renaults koncept Eolab har extremt lågt luftmotstånd, liten frontyta och en vikt på under 1000 kg trots att den är en laddhybrid med dubbla motorer och batterier. Därtill gör bl.a. Volkswagen och Mercedes aerodynamiska förbättringar på sina elbilar jämfört med standardversionerna.

Standardmodell vanligare än stand-alone

De elbilar som idag säljer bäst och fått mest uppmärksamhet medialt är vanligen specialutvecklade som laddbilar Nissan Leaf, BMW i3 och Renault Zoe har alla en stark egen identitet och tillverkas vid egna produktionslinor. Paris främsta elbilspremiär, Mercedes B Electric Drive, marknadsförs istället med att den är praktiskt taget oskiljbar från andra B-klass. Innerutrymmen och lastkapacitet är samma, prestanda jämförbara. På samma sätt marknadsförs Nissans e-NV200, som presenterades för ett par månader sedan, och Volkswagen kallar själva sin e-Golf för ”bilen som inte märks”. Alla dessa tillverkas vid samma produktionslina som de fossilbränsledrivna motsvarigheterna.

I Paris markerar BMW att kostnaden för att tillverka i3 är mycket hög, vilket till stor del beror på att den inte delar utvecklingskostnader eller fabrik med någon annan produkt. Därtill tonar man ned förväntningarna på hur mycket av i3:s kolfiberteknik som kan användas i andra bilar, helt enkelt för att tekniken är för dyr. Nissan anger att elbilarna på sikt kan bli versioner av konventionella bilar, Renaults nästa elbil är troligen en Twingo EV (se ovan). Ingen av de tillverkare som idag gör elversioner av konventionella bilar har aviserat att de tänker göra stand-alone elbilar.

Mer artiklar från Paris

Märkena från A-Ö ur miljöperspektiv, länk

Flippar&floppar (med video): länk

Mercedes batterielbilsansvariga: länk

Mitsubishis satsning på laddbilar: länk

Nissans fortsatta elbilssatsning: länk

Renault Eolab: Intervju med upphovsmannen: länk

Artiklar från andra om Parismässan

Paris Motor Show 2014 highlights. Next Green Car Highlights. länk

Electric Car Reports. länk (direkt på framsidan)

Hybrid översikt (på franska). länk

Moteur Nature (franska): länk

The 2014 Paris motor show. Automotive world. länk

Paris Motor Show: France’s Big Three back from the brink. BBC. länk

Bilindustrin räds rysk kollaps. SVD. länk

Hästkraftsracet fortsätter. SVD. länk