Battery Innovation Days (BID) är en årlig europeisk konferens om batteriforskning och innovation. I år var den i Stockholm [1].
Konferensen har en relativt bred inriktning och lockar därför forskare, företag och beslutsfattare. Enligt deltagarlistan från den 11 november var 614 besökare på plats och 510 var närvarande online [2].
Ämnena innehåller allt från att diskutera framtidens batteriteknik, vilka forskningsinsatser som behövs och hur Europa kan stärka sin ställning inom batteriområdet.
Battery Innovation Days har en nära koppling till EU-kommissionens arbete med batteriforskning och innovation, men diskussionerna omfattar också industripolitik och hur Europa kan stärka sin batterivärdekedja, speciellt med hur uppskalning ska kunna ske.
Årets konferens ska ses mot bakgrund av att Europa har halkat allt längre efter Kina inom batteriindustrin. Konkurser och pausade investeringar har präglat nyhetsflödet. Samtidigt pågår diskussioner om hur EU:s framtida batteriforskning ska organiseras, finansieras och vad fokus ska vara. Just nu förhandlas EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, där förutsättningarna för framtidens europeiska batteriforskning ska formas.
Slutsatser från intervjuer med deltagare
Jag kommer att lyfta några presentationer från programmet, men först några övergripande iakttagelser från intervjuer med deltagare.
Flera beskrev stämningen inom batteriområdet som mer positiv än under BID 2024 och 2025. Det verkade också finnas en stark tro på att det blir ett nytt europeiskt partnerskap för batterier, även om något beslut ännu inte är fattat.
Programmet brukar ha ett tydligt fokus på fordonssektorn. I år fick fler användningsområden utrymme, bland annat stationära energilager, militära tillämpningar, arbetsmaskiner och gruvdrift. Därmed uppmärksammades också de särskilda krav som dessa tillämpningar ställer på batterierna.
I intervjuerna betonades även behovet av en samlad industripolitik som stödjer uppskalningen av europeisk produktion.
Flera ansåg att finansieringssystemen är för långsamma. Det tar för lång tid att få tillgång till medel både för forskningsprojekt och genom EU:s industristöd. Budskapet var att Europa behöver korta dessa ledtider för att kunna konkurrera.
Många uppskattade också den gemensamma svenska montern, där företag, myndigheter och forskare kunde visa upp sina verksamheter samlat och ge besökarna en bred bild av Sveriges arbete inom batteriområdet.
Hur ser läget ut för batterier i Europa?
I en av sessionerna gav Bo Normark, Wolfgang Bernhart från Roland Berger och Fredrik Agelén, chef för Volvo Groups batterifabrik i Mariestad, sin bild av läget i batteriindustrin och vad EU bör göra framåt.
Wolfgang Bernhart [3] hävdade att batterier är vår tids olja och helt avgörande för Europas framtid inom fordonsindustri, försvar och energisystem. De viktigaste budskapen från hans presentation:
- Det står enorma ekonomiska värden på spel. Europa riskerar en ekonomisk skada på 500 miljarder euro till år 2030 om tillgång till batterier saknas. Samtidigt finns en potentiell värdeskapande möjlighet på 75 miljarder euro/år, förutsatt att Europa når målet att täcka 90 % av efterfrågan och att 40–45 % kontrolleras av europeiska bolag.
- Europa har en strukturell kostnadsnackdel: Europeisk cellproduktion är cirka 30 % dyrare än import från Kina. Produktionsnackdelen är cirka 25 euro/kWh och även för IAA-anpassade celler kvarstår en merkostnad på 10–15 euro/kWh.
- Det krävs mycket kapital för att bygga upp en europeisk värdekedja. Enligt Wolfgang uppskattas behovet till 190–200 miljarder euro fram till 2035.
- Det behövs en gemensam europeisk industristrategi: Marknaden löser inte krisen själv. För att bemöta kinesiska exportkontroller krävs politisk samordning om: minskad investeringsrisk via avtal (offtake), stärkta krav på lokalt innehåll, riktat finansiellt stöd, celltullar och anpassad konkurrenslagstiftning.
Bo Normark [4] gav bilden att Europa har byggt upp produktionskapacitet för celler (310 GWh installerat 2026), men saknar strategisk suveränitet. I stället för självständiga europeiska industriledare dominerar asiatiska aktörer på europeisk mark. Billigare LFP-kemi vinner över NMC. Batterienergilager (BESS) växer snabbt. Europa pressas av ett stort kostnadsgap mot Kina, beroende av asiatiska råmaterial och utrustning samt skadat investerarförtroende. Bos förslag framåt
- Gör ”Made in Europe” verkningsfullt: Inför lokala innehållskrav för elbilar och lagring samt behåll fasta CO₂-mål.
- Stäng kostnadsgapet: Ersätt fragmenterat statsstöd med produktionsstöd per kWh och gemensam EU/EIB-riskreducering.
- Samarbeta med Asien på europeiska villkor: Knyt asiatiska direktinvesteringar till lokal FoU, lokala leverantörer och tekniklicensiering.
- Säkra uppströmskedjan: Påskynda råmaterialprojekt (CRMA), skala upp återvinning och stärka europeiska utrustningstillverkare.
- Stärk industriella grundförutsättningar: Snabbare tillstånd och nätanslutning, konkurrenskraftiga elpriser samt industrinära kompetenssatsningar.
Fredrik Ageléns [5] förslag kan sammanfattas i tre huvudpunkter:
- Säkra rätt kompetens: Skapa en utbildningskedja direkt anpassad för storskalig batteriproduktion och integrera akademin med fabrikens praktiska behov (kemi, processindustri, automation och säkerhet).
- Överbrygga kostnadsgapet: Sänk den totala kostnaden (TCO) genom ekonomiska incitament, investeringsstöd, koldioxidprissättning och tydliga regelverk.
- Agera snabbt i EU och Sverige: Håll jämna steg med Asien genom att skala upp europeisk cellproduktion och råvaruled, samt utforma ett Industrial Accelerator Act med enklare regler och marknadsstöd inom EU27.
Förslag på Battery R&I Blueprint för Europa
Fabrice Stassin, generalsekreterare för BEPA, presenterade en strategisk färdplan från Batteries European Partnership Association (BEPA) som föreslår hur Europa ska arbeta med forsknings- och innovationssatsningar inom batterier framåt [6,7].
1. Balansera ”sprinten” och ”maratonet”
- Både uppskalning nu och nästa generations teknik krävs: Europa måste klara både ”sprinten” (att snabbt komma i kapp gällande nuvarande batteriteknik och rampa upp produktion) och ”maratonet”(att ta ledarskap inom nästa generations immateriella rättigheter och teknik).
- Ömsesidigt beroende: Att enbart fokusera på produktion av nuvarande generation ger inte långsiktig konkurrenskraft och att enbart fokusera på framtida FoU lämnar Europa utan en industriell bas att producera i. Innovation och tillverkning hänger intimt samman.
2. Hantera de fyra strukturella utmaningarna
För att stärka den europeiska värdekedjan måste framtida FoI-insatser fokusera på fyra områden:
- Bredd (Scope): Hantera en ”dubbel diversitet” genom en bred portfölj av batterikemi och applikationer, lågtröskelfinansiering för nya kemier, högre TRL-nivåer samt riskavlastning via nisch- och försvarsmarknader.
- Skala (Scale): Sänka CAPEX-kostnader genom hela värdekedjan, utveckla modulära processer och mindre energiintensiva tillverkningsvägar samt säkra uppströmsleveranser.
- Snabbhet (Speed): Korta ledtiderna till marknaden (som i Europa tar 8–10 år jämfört med 5 år i Asien) genom digitalisering av batteriutveckling, avancerade digitala tvillingar, snabbare valideringsloopar och korta tillståndsprocesser.
- Hållbarhet (Sustainability): Använda bindande EU-krav till konkurrensfördelar genom design för reparation och livslängd, rena återvinningsprocesser och kostnadseffektiv återvinning av lågvärdematerial som LFP och natriumjon.
3. Satsa bortom enbart volym – leda inom specialsegment
- Högförädlade nischmarknader: Utöver att minska gapet inom massmarknaden bör Europa bygga exportorienterade positioner inom högpresterande nisch- och specialsegment där prestanda, tillförlitlighet och certifiering väger tyngre än lägsta kostnad per kWh (exempelvis flyg, försvar, medicinteknik och industrirobotik).
4. Offentligt FoI-stöd för att avlasta strukturella risker
- Göra sektorn investeringsbar: Privata aktörer kan inte ensamma bära hela värdekedjerisken, teknikrisken och avsättnings-/marknadsrisken.
- Kollektiv infrastruktur: Offentliga FoI-satsningar sänker valideringskostnader, etablerar delad infrastruktur och enar ekosystemet kring gemensamma färdplaner.
5. Inrätta ett dedikerat batteripartnerskap under FP10
- Helhetsgrepp om hela värdekedjan: Ett dedikerat partnerskap bör omfatta hela kedjan som en enhet – från råmaterial och avancerade material till celltillverkning, integration i system, demontering och återvinning.
- Trepartssamarbete: Partnerskapet under nästa ramprogram (FP10) bör styras gemensamt av EU-kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn (industri, universitet och forskningsinstitut).
Färdplanen innehåller många delar som var med i A Battery Deal for Europe, som BEPA och ReCharge gjorde innan [8].
I nära anslutning till BEPA:s färdplan står även den nya batteri-SRIA:n, som snart kommer att bli publik. Batteri-SRIA (Strategic Research and Innovation Agenda) är en strategisk färdplan som definierar EU:s gemensamma forsknings- och innovationsprioriteringar för att utveckla en hållbar och konkurrenskraftig europeisk batterivärdekedja.
Slutsatser från COMPEL-mötet under BID
Den svenska plattformen COMPEL (Competence and Excellence in Battery Research and Education for the Transport Sector) hade möte under BID 2026.
Satsningen startade 2022 och är ett regeringsuppdrag. Numera samverkar Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet i COMPEL. Plattformen fokuserar på forskning och utbildning inom batteriteknik och batteriers värdekedja. Ett industriråd kopplat till satsningen består av representanter från Volvo Cars, Volvo Group och Traton [9].
COMPEL är en stor satsning i Sverige. Lärosätena inom COMPEL får cirka 105 miljoner kronor i statliga forskningsmedel 2026 och från 2028 väntas summan öka till omkring 145 miljoner kronor om året. Då räknar vi med att forskningspropositionens satsning [10] läggs ovanpå de 45 miljoner som avsattes från 2024 [11]. Det finns dock en viss osäkerhet eftersom vi ännu inte har kunnat bekräfta hela summan i lärosätenas finansieringsbeslut.
Daniel Brandell (Uppsala universitet) har sammanfattat COMPEL-mötet [12], som hölls under BID2026.
Compel-mötet fokuserade på den färdplan [13], som togs fram av batteriaktörerna i Sverige, finansierad av VR och Energimyndigheten, och utförd av Battery2030+ och Batteries Sweden.
Compel var i högsta grad inblandade i skrivandet av färdplanen och fick nu ge sina reflektioner. Compel konstaterade att mycket av det som är forskningsstrategier redan utförs inom ramarna för Compel, men delade också synpunkten på att det behövs bättre integrering av verksamheten vid olika lärosäten, och ett ännu bättre samspel mellan akademi och industri. Compel tror också att tillämpad forskning mycket väl kan vara högkvalitativ excellensforskning. Vidare delar Compel färdplanens önskemål om en forskarskola inom batteriområdet – idag en tydligt saknad pusselbit i det svenska forskningslandskapet.
Kristina Edström fick Lifetime Achievement Award
OmEV gratulerar också professor Kristina Edström (Uppsala universitet) som fick Lifetime Achievement Award under BID 2026 [14].
Hon fick priset för sin viktiga roll i att stärka samarbetet mellan akademi, industri och offentliga aktörer inom Europas batteriforskning. Hon har varit drivande i att bygga upp ett starkt europeiskt nätverk för forskning och innovation. Genom åren har hon också främjat internationellt kunskapsutbyte och stöttat många forskare och innovatörer [14].
Att se Kristina ta emot priset var ett fint ögonblick. Hennes starka akademiska ledarskap och vision gör henne till en sann inspiration och konferensens enda stående applåd talade sitt tydliga språk.
Jag brukar inte gråta på batterikonferenser, men det var omöjligt att inte bli berörd.
Referenser
[1] BATTERY INNOVATION DAYS 11-12 November 2026 Stockholmsmässan, Stockholm, Länk
[2] BATTERY INNOVATION DAYS Delegates List 09/11
[3] European Battery Value Chain: Need for Action and Way Forward to Build a Sovereign Value Chain Dr. Wolfgang Bernhart Stockholm, November 11, 2026
[4] Presentation Bo Norrmark. Battery Innovation Days 2026
[5] Fredrik Agelén . Collaborating for breakthroughs Volvo Group taking initiative for the electrification of heavy-duty transport and European resilience. Battery Innovation Days 2026
[6] Presentation Fabrice Stassin. Battery Innovation Days 2026
[7] BATTERY R&I BLUEPRINT Batteries for a sovereign and competitive Europé. BEPA. Länk
[8] Battery Deal for Europe. 2025. Länk
[9] Batterisatsningen Compel. Uppsala universitet. Länk
[10] Regeringens proposition 2024/25:60. Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Se sid 91 om batterisatsningen. länk
[11] Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024. Länk
[12] A successful Compel Meeting at Battery Innovation Days 2026! COMPEL. Länk
[13] SVENSK BATTERIFÄRDPLAN Ett förslag på en svensk batteriforsknings- och innovationsfärdplan. Länk
[14] Vi säger grattis till Kristina Edström som tilldelats Lifetime Achievement Award under Battery Innovation Days förra veckan! Uppsala universitet. Länk