Elbilarna tar mark – så förändras begagnatmarknaden

Av Karl Wahlin

Det har varit en ovanligt händelserik period för den svenska bilmarknaden. Oro i omvärlden, energifrågor och politiska beslut påverkar utbud, efterfrågan och prisutveckling i en omfattning som vi sällan sett tidigare. Osäkerheten kring energimarknaden har åter ökat. Och redan väntar nästa stora förändring runt hörnet.

Implementeringen av EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 pågår och väntas träda i kraft den 1 januari 2028. Systemet innebär att leverantörer av bensin och diesel måste köpa utsläppsrätter motsvarande de koldioxidutsläpp som deras bränslen ger upphov till. Hur stor effekten på drivmedelspriserna blir är fortfarande osäkert, men prognoser pekar mot en betydande kostnadsökning för fossila drivmedel efter införandet.

Parallellt med detta fortsätter ränteläget att påverka hushållens ekonomi. Även om styrräntan har sänkts är hushållens köpkraft svagare än för några år sedan. Därtill kommer tullkonflikterna mellan USA, Europa och Kina samt en starkare svensk krona som minskat exportmöjligheterna för svenska begagnade bilar.

Sverige elektrifieras – men på sitt eget sätt

Trots osäkerheten fortsätter elektrifieringen av nybilsmarknaden. Under årets första fem månader har nyregistreringarna minskat med 1,2 procent jämfört med samma period förra året. Men elbilarna går mot strömmen och har ökat med 18 procent. Elbilar står hittills i år för 41 procent av nyregistreringarna medan laddhybriderna svarar för ytterligare 25 procent. Sammantaget är drygt två tredjedelar av alla nya personbilar som registreras i Sverige idag laddbara. Bland lätta lastbilar är var fjärde nyregistrering eldriven. [1]

Ibland beskrivs Sverige som ett land som halkar efter övriga Norden när det gäller elbilar. Ser man enbart till rena elbilar finns det visst fog för resonemanget. Men bilden förändras när laddhybriderna inkluderas. Sverige har därmed valt en annorlunda väg mot elektrifieringen än sina nordiska grannar. [2]

Elbilarna tar mark på begagnatmarknaden

Bilhandelns totala begagnatförsäljning är ned 2,5 procent jämfört med samma period i fjol. Under ytan sker däremot stora förändringar. Antalet affärer med begagnade elbilar har ökat med 34 procent jämfört med förra året. I dag är ungefär var tionde bil som säljs på begagnatmarknaden en elbil. Räknar vi även in laddhybriderna handlar det om var femte bil.

Begagnathallarna är samtidigt välfyllda. Sedan början av 2023 har lagren vuxit med omkring 20 procent, och den genomsnittliga lagertiden uppgår till 73 dagar jämfört med 71 dagar för ett år sedan. Trots det säljs elbilar i genomsnitt 20 procent snabbare än bilar med förbränningsmotor. [3]

Bonusbilarna är tillbaka

När klimatbonusen avskaffades hösten 2022 skyndade många konsumenter och företag att beställa laddbara bilar innan stödet försvann. Leveranserna skedde främst under vintern 2022 och våren 2023. Nu har dessa bilar hunnit fylla tre år, vilket innebär att de återvänder till marknaden.

Säljs det fler begagnade elbilar än bensinbilar?

Under våren har det förekommit uppgifter om att det nu säljs fler begagnade elbilar än bensinbilar. Det är förvisso sant, men då har man avgränsat jämförelsen till bilar som är maximalt tio år gamla. Dessutom har man bortsett från mildhybrider, där en mycket hög andel av de senaste årens bilar med förbränningsmotor hör hemma. Ser man till hela begagnatmarknaden är bilden mer nyanserad. Elektrifieringen går snabbt, men den traditionella drivlinan utgör fortfarande ryggraden på den svenska begagnatmarknaden.

Priserna går åt olika håll

Efter flera år av stark prisutveckling följde en normalisering under 2024. 2025 skapade tulloro och finansiell osäkerhet ytterligare press på marknaden. År 2026 har inletts starkare än väntat. Totalt ligger prisnivån på begagnatmarknaden 2,8 procent högre än samma period förra året. Bakom genomsnittet döljer sig dock stora skillnader. Elbilar och laddhybrider är i stort sett oförändrade. Dieselbilar har tappat 6,3 procent. Bensinbilar sticker däremot ut med en uppgång på 7,3 procent. [4]

Det framstår som motsägelsefullt i en tid då många oroar sig för drivmedelskostnader. Men när vi jämför månadsdata över bensinpris med prisutvecklingen för begagnade bensinbilar framträder ett tydligt samband. Sambandet är positivt och linjärt och förklaringsgraden (R²) uppgår till 0,63, vilket innebär att en betydande del av variationen i andrahandsvärdena sammanfaller med förändringar i bensinpriset.

Resultatet framstår som kontraintuitivt eftersom högre drivmedelspriser rimligen bör missgynna bensinbilar. Sambandet fångar dock historiska marknadsrörelser snarare än en direkt effekt av bensinpriset. Drivmedelspriser och bilmarknaden påverkas av samma underliggande ekonomiska faktorer. Stigande drivmedelspriser har ofta sammanfallit med perioder då hushåll och företag haft starkare ekonomi och efterfrågan på bilar varit högre.

Dessutom reagerar bilmarknaden långsamt. Konsumenter byter inte drivlina över en natt bara för att drivmedelspriserna förändras. Därför kan bensinbilar behålla sitt värde väl även under perioder när literpriset stiger.

Hur mycket betyder den nya elbilspremien?

Den nya elbilspremien har fått stor uppmärksamhet. Stödet kan sökas både för nya och begagnade elbilar och uppgår till 1 300 kronor per månad under tre år. Drygt 12 000 ansökningar har hittills kommit in och knappt hälften har beviljats. Av de beviljade ansökningarna avser 89 procent köp medan 11 procent gäller leasing. [5]

Frågan är förstås om premien påverkar prisnivån för begagnade elbilar. Det är svårt att säga. Statistiken visar inte om stödet gått till nya eller begagnade fordon. Även om samtliga beviljade ansökningar skulle avse begagnade elbilar handlar det om en relativt liten andel av den totala marknaden. Sedan premien blev sökbar har det sålts ungefär 30 000 nya och 30 000 begagnade elbilar i Sverige. Elbilspremien bidrar sannolikt till intresset för elbilar, men någon tydlig påverkan på prisnivån går ännu inte att belägga.

Egen kommentar

Utbudet av begagnade bilar är högt och fortsätter att fyllas på av leasingbilar från bonusåren. Samtidigt gör attraktiva privatleasingerbjudanden att många hushåll väljer ny bil framför begagnad. Osäkerhet kring energipriser, handelspolitik och konjunktur bidrar till ryckighet i marknaden.

Mycket talar för att prisutvecklingen på begagnatmarknaden blir svagare under årets andra hälft. Den stora flottan av bensin- och dieselbilar blir successivt äldre och kostnaderna för fossila drivmedel väntas stiga över tid. Samtidigt brukar säsongsmönstret innebära en svagare marknad under hösten än under våren. Eftersom bilar med förbränningsmotor fortfarande dominerar begagnatmarknaden får deras värdeutveckling störst genomslag på den totala prisnivån.

För elbilar och laddhybrider, särskilt i de lägre prissegmenten, ser utvecklingen starkare ut. Efterfrågan på begagnade elbilar ökar snabbare än marknaden som helhet. För några år sedan drevs elektrifieringen främst av bonusar och politiska styrmedel. I dag är det i allt högre grad de ekonomiska fördelarna som driver utvecklingen. Ett växande utbud av begagnade elbilar, även i lägre prissegment, gör att fler hushåll väljer eldrift. Marknaden absorberar det stora inflödet av begagnade laddbara bilar.

Elektrifieringen av nybilsmarknaden har pågått länge. Det som händer nu är att samma utveckling på allvar börjar märkas i begagnatledet.

Den svenska bilexporten föll kraftigt under 2025, men elbilar utgjorde ett undantag med fortsatt stark exporttillväxt [6].

Referenser

[1] Mobility Sweden. 2026. Svag men stabiliserad fordonsmarknad i maj. länk.

[2] Vroom. 2026. Bilmarknaden maj 2026. länk.

[3] Vroom. 2026. Abonnemangsbaserad databas.

[4] Kvdbil. 2026. Begagnatprisindex. länk.

[5] Naturvårdsverket. 2026. Elbilspremien träffar rätt – över 12 000 ansökningar sedan start. länk.

[6] Tvärnit för bilexport – utom för elbilar. länk