Kinas treåriga plan för laddinfrastruktur

För en tid sedan skrev vi om rekommendationerna för Kinas nästkommande femårsplan [1]. En anmärkande nyhet var att laddbara fordon inte är inkluderade [1]. Sektorn anses inte längre vara en ”strategisk framväxande industri”. Men det betyder inte att den kinesiska staten har tagit sin hand från dess framtid. I detta nyhetsbrev rapporterar vi om en ny treårsplan för laddinfrastruktur som, likt femårsplanen, släpptes i oktober [2]. Hur och i vilken omfattning Kina bygger laddinfrastruktur har relevans för övriga världen även om varje land har unik kontext. Exempelvis har Kina speciella utmaningar kring tätbefolkade städer och en tilltagande parkeringsbrist [3].

Nationella prioriteringar och lokal implementering 

Handlingsplanen för laddinfrastruktur är utvecklad av Kinas Nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) tillsammans med fem andra myndigheter: Nationella energimyndigheten (NEA), Ministeriet för industri och informationsteknologi (MIIT), Ministeriet för bostäder och stads-landsbygdsutveckling (MOHURD), Transportministeriet (MOT) och Statliga marknadstillsynsmyndigheten (SAMR) [2]. Planen gäller för tre kalenderår med avslut år 2027. Reds. anm., i praktiken är det därmed mer än tvåårsplan än treårsplan som myndigheterna skriver i texten.

Likt andra planer i Kina sätter denna plan de nationella målsättningarna och prioriteringar som sedan i huvudsak ska implementeras på regional och lokal nivå. Planen nämner specifikt att lokala myndigheter ska formulera egna planer baserade på de nationella prioriteringarna och anpassa dessa efter lokala förhållanden [2].

Det huvudsakliga syftet med handlingsplanen är att främja utbyggnaden av laddinfrastrukturen, förbättra kvalitet och effektiviteten, stärka konsumenternas förtroende och köpvilja samt främja det industriella ekosystemet kring laddning [2].

28 miljoner laddpunkter till år 2027

Ett övergripande mål formulerat i planen är att det ska finnas totalt 28 miljoner publika och privata laddpunkter till slutet av år 2027 [2]. Som jämförelse fanns det i slutet av oktober i år cirka 18,6 miljoner laddpunkter i Kina (54 procent ökning från 2024) [4]. Dessa laddpunkter är fördelade på 4,5 miljoner publika (40 procent ökning från 2024) och 14,1 miljoner privata laddpunkter (59 procent ökning från 2024) [4]. Målet innebär att laddinfrastrukturen ska öka med ytterligare cirka 50 procent på två år.

Ett annat konkret mål i handlingsplanen är att den totalt installerade effekten för det publika laddningsnätverket ska uppgå till 300 miljoner kW (300 GW) till slutet av år 2027 [2]. Som jämförelse var den installerade laddningseffekten i oktober i år cirka 203 miljoner kW, eller 44,7 kW genomsnittlig effekt per publik laddpunkt [4].

För att sätta dessa mål och siffror i perspektiv så motsvarar 300 GW cirka sex gånger mer än den totala installerade effekten i Sveriges elnät (cirka 51 GW år 2024) [5]. Och som jämförelse mot Kinas idag 4,5 miljoner publika laddpunkter hade Europa strax över 1 miljon laddpunkter i början av år 2025 [6].

Förutom dessa övergripande mål innehåller planen även mer detaljerade mål, exempelvis för hur urban laddinfrastruktur ska byggas.

Fokus på utbyggnad av snabbladdare i städerna

I kinesiska städer är andelen snabbladdning betydligt högre jämfört med exempelvis Europa, vilket omEV har rapporterat om tidigare [7]. Handlingsplanen bygger vidare på Kinas strategi att lösa städernas laddningsbehov genom att fokusera på publik snabbladdning (DC), med normalladdning (AC) som komplement och ultrasnabb laddning (DC) som extra tillägg [2]. Utbyggnaden av främst snabbladdning ska vara heltäckande för alla typer av parkeringar i städerna [2]. Förutom nyinstallationer stipulerar planen även att äldre laddinfrastruktur ska uppgraderas, exempelvis öka spänningen på snabbladdning till 800 volt [2]. Fram till slutet av 2027 ska 1,6 miljoner nya DC-laddare uppföras i Kinas städer, varav 100 000 av dessa ska vara ultrasnabbladdare [2]. Reds. anm., jag har tyvärr inte hittat någon kinesisk definition av långsamladdning, snabbladdning och ultrasnabbladdning. Möjligen utgår Kina från IEA:s definitioner där snabbladdning är över 22 kW, och handlingsplanen nämner att ultrasnabbladdning innebär en effekt på 60 kW eller mer [2]. Vilket är betydligt lägre än i väst där effekt över 100 – 150 kW anses som ultrasnabbt.

Ökad utbredning av ultrasnabbladdning efter motorvägarna 

Utbyggnaden i städerna är större i antal laddpunkter men planen har även mål för ökad utbredning av ultrasnabbladdare efter motorvägarna. Till slutet av år 2027 ska 40 000 ultrasnabbladdare antingen uppförts eller renoverats. Förutom motorvägarna ska det byggas fler DC-laddare på landsbygden, vilket är speciellt viktiga vid större folkrörelser som det kinesiska nyåret. Målet är 14 000 DC-laddare till slutet av år 2027 [2].

Möjliggöra fler privata laddpunkter 

Kina inför i och med planen regler för att öka antalet privata laddpunkter. Alla nya bostadsområden måste antingen installera laddpunkter eller förbereda för installation vid alla parkeringsplatser [2]. Även befintliga bostadsområden ska öka antalet laddpunkter, men där ges större utrymme till anpassning efter den lokala kontexten [2]. Liknande lagstiftning finns i EU genom EPBD-direktivet [8]. Ett nytt initiativ/modell i planen är en ”Enhetlig byggnation och drift” för bostadsområden. I korthet bygger det på att en aktör tar helhetsansvar för byggnation och drift av laddinfrastrukturen i ett bostadsområde [2]. Totalt ska 1 000 piloter skapas fram till slutet av år 2027, med speciellt fokus på områden med kombinationen hög elbilsandel, begränsad elnätskapacitet och begränsade möjligheter att bygga privata laddpunkter [2].

Piloter rörande dubbelriktad laddning (V2G) utökas 

OmEV har tidigare skrivit om Kinas pilotprogram för dubbelriktad laddning [9]. Dessa kommer nu att utökas. I planen står det att viktiga marknadsaktörer för dubbelriktad laddning (t ex elnätsföretag och aggregatorer) ska organiseras för att kunna genomföra regionala såväl som lokala demonstrationer [2]. Vidare ska prissignalerna förbättras för att laddbara bilar och batteribytesstationer ska vilja delta på dessa marknader [2]. Fram till slutet av år 2027 ska totalt 5 000 dubbelriktade laddpunkter installeras och över 20 miljoner kWh (20 GWh) ska urladdats kumulativt från fordonsbatterier [2].

Egen kommentar

Kinas nya nationella treårsplan för laddinfrastruktur är relativt kort men innehållsrik. Den enorma skalan i Kina är slående. Enkel matematik ger att över 12 000 laddpunkter, varav över 2 000 snabbladdpunkter, måste byggas per dag i Kina för att nå målen för slutet av år 2027.

Kinas fokus på snabbladdare i städerna är intressant och skiljer sig väsentligt från exempelvis strategin i europeiska städer där AC-laddning är den dominerande lösningen. Det är möjligt att vi återkommer med ett nyhetsbrev om varför Kina fokuserar på DC-snabbladdning.

Initiativet som ska skapa piloter för ”enhetlig byggnation och drift” av laddpunkter i bostadsområden var en nyhet för mig. Liknande problematik finns i många av världens städer, det ska bli intressant att se resultaten från dessa piloter.

Slutligen visar planen på att Kina fortsätter att satsa på dubbelriktad laddning, men att fokus är att skapa de rätta förutsättningarna för senare kommersialisering. Det vill säga organisera intressenterna, anpassa marknadsmekanismerna och testa i piloter.

Referenser

[1] OmEV. 2025. Laddbara fordon är inte med i rekommendationerna till Kinas nästa femårsplan. länk

[2] National Development and Reform Commission (NDRC). 2025. Three-year Doubling Action Plan for Electric Vehicle Charging Facility Service Capacity (2025-2027). länk

[3] Zhang, Yuxin. ”Research on Strategies to Address Urban Parking Issues.” Frontiers in Humanities and Social Sciences, vol. 4, no. 1, 2024, pp. 162-67. länk

[4] China.org. 2025. China’s EV charging infrastructure logs growth momentum. länk

[5] Energiföretagen. 2025. Svensk elproduktion och installerad effekt 2024 – en regional översikt. länk

[6] IEA. 2025. Global EV Outlook. länk

[7] OmEV. 2024. Rapport: Publik laddinfrastruktur i Kina jämfört med USA och Europa. länk

[8] European Commission. 2024. Energy Performance of Buildings Directive. länk

[9] OmEV. 2025. Planer och piloter för dubbelriktad laddning i Kina. länk