Planer och piloter för dubbelriktad laddning i Kina

Kina är den största marknaden för laddbara fordon och kinesiska företag är i flera områden teknikledande. Den kinesiska staten och kinesiska aktörer har inte skytt test av nya eller alternativa tekniska lösningar. Exempelvis har batteribyten, ultrasnabbladdning och räckviddsförlängare först kommersialiserats i Kina. Ett område där det har varit förvånansvärt tyst från Kina är inom dubbelriktad laddning, där mycket av utveckling och tester har skett i Europa eller USA.

Det finns tecken på att Kina nu tar betydande steg mot att kommersialisera dubbelriktad laddning. Dagens nyhetsbrev är en sammanställning av Kinas planer för dubbelriktad laddning, vilket bland annat inkluderar en lansering av 30 större pilotprojekt.

Kinas planer för dubbelriktad laddning 

Som ofta är fallet i Kina så har teknikprioriteringar sitt ursprung i central planering. Så även denna gång. I januari 2024 publicerade ett antal ansvariga myndigheter inklusive National Development and Reform Commission (NDRC) och National Energy Administration (NEA) sina rekommendationer för hur laddbara fordon genom dubbelriktad laddning ska kunna integreras på bästa sätt i elsystemet [1, 2]. I dokumentationen från 2024 står det att ett första nationellt ramverk för dubbelriktad laddning ska vara klart 2025 (reds. anm., ännu ej publicerad) [2]. Ramverket ska vara helt klart, inklusive utrullning av lämpliga marknadsmekanismer, till år 2030 [2].

För att nå dit förslås ett antal rekommendationer [1, 2, 3]:

• Utveckla nyckelteknologier inom dubbelriktad laddning: Inklusive batterier och laddningsutrustning. Exempelvis ska batterier klara minst 3000 laddningscykler för dubbelriktade applikationer.
• Etablera standards för dubbelriktad laddning: Accelerera utvecklingen och revideringen av nationella och internationella standarder. Exempelvis för kommunikation, effekthantering och uppväckning av fordon.
• Optimera prismodeller och marknadsmekanismer: Främja utrullning av dynamiska elavtal (reds. anm., motsvarigheten till timavtal i Sverige), studera lämpliga prismodeller för dubbelriktad laddning.
• Genomföra demonstrationer för dubbelriktad laddning: Uppmuntra elnätsföretag att genomföra piloter för olika scenarion tillsammans med fordonstillverkare och andra aktörer. Kommersiella och myndighetsfordon är prioriterade.
• Ökad intelligens i laddstationer och batteribytesstationer: Nyinstallationer ska ha ökad smarthet och äldre stationer ska löpande uppgraderas. Ett centraliserat ledningssystem för laddning i bostadsområden ska utvecklas och de olika rollerna hos aktörer som nätägare, användare och plattformar ska definieras.
• Stärka supportfunktionen hos elnätsföretagen: Elnätsägare ska kunna integrera dubbelriktad laddning i sina system. Inkluderar även förbättrad mätning och certifieringsprocesser.

Omfattande krav på piloter i Kina

En viktig del i Kinas planer för dubbelriktad laddning är etableringen av piloter för att testa teknik och applikationer. I oktober år 2024 publicerades kravlistan från NDRC för de som vill ansöka om att bli en av de nationella piloterna [4]. Kravlistan innehåller bland annat flera tekniska minimikrav. Exempelvis ska en enskild pilot ha en installerad dubbelriktad effekt på minst 500 kW, minst 100 000 kWh ska laddas ur årligen, 60 procent av laddning ska ske på off-peak tider och data rörande batterianvändning ska skickas till en nationell databas [4].

Dokumentet stipulerar vidare att max en eller två städer per region kan genomföra en demonstration och att minst fem städer och 50 projekt kommer att få sin ansökan beviljad [4]. Som referens kan nämnas att det innan detta initiativ endast fanns tre pågående eller genomförda projekt inom dubbelriktad laddning i Kina enligt hemsidan V2G Hub. Motsvarande siffra för Europa är 105 pågående eller genomförda projekt [5].

Tre piloter är implementerade 

I april i år annonserade NDRC de 30 första beviljade piloterna som ska genomföras i Kina. Dessa 30 piloter är fördelade på nio städer [6, 7]. 27 av de tänkta piloterna är ännu på planeringsstadiet, med få detaljer kända rörande teknikval och applikationer. De tre piloter som har implementerats är i städerna Shanghai och i Changqing. Det första projektet att lanseras i Shanghai verkar fokusera på att testa kompatibilitet mellan olika laddare och bilmodeller. 13 dubbelriktade laddare från nio tillverkare och 19 modeller från 10 fordonstillverkare (ink bilar, bussar och lastbilar) deltar i testet som ska pågå under våren [8]. I Changqing pågår just nu ett test för ultrasnabbladdning och ett involverande batteribyten [6]. Det är svårt att få tag på detaljer rörande dessa pilotprojekt. Ett av de deltagande företagen CIMC Energy Storage uppger att stationerna för ultrasnabbladdning klarar en effekt upp till 600 kW, integrerat i stationen finns solceller och stationära batterilager [9].

Egen kommentar 

Det är svårt att tolka hur seriösa de kinesiska myndigheterna är med dubbelriktad laddning. Rekommendationerna som släpptes 2024 ger dock en regulatorisk tydlighet som har saknats i väst. Kina har identifierat att det behövs en tydlig ansvarsfördelning, färdigställda standards och anpassade marknadsmekanismer. Det låter som en önskelista som skulle kunna vara skriven av någon av de milt frustrerade européer som talade på V2G-konferensen vi besökte i Aachen i april, se tidigare nyhetsbrev [10].

Kina tror sig inte vara helt redo för dubbelriktad laddning förens år 2030. De minst 50 pilotprojektet framstår som ett viktigt steg på vägen. Det finns ännu begränsat med information för hur utformningen av dessa pilotprojekt kommer se ut. Men det finns tecken på att dubbelriktad laddning kan se annorlunda ut i Kina jämfört med exempelvis Europa. I Kina bor många i lägenhet och snabbladdning är i vissa städer den dominerande formen av publik laddning. Det präglar sannolikt också utvecklingen för dubbelriktad laddning. Kraven på minst 500 kW och 100 000 levererade kWh per pilot och prioritet för kommersiella eller myndighetsfordon är också ett tecken på att Kina prioriterar dubbelriktad laddning i stor skala. Vilket är en kontrast till väst där fokus hittills ofta har varit på exempelvis villaägare och hemmaladdare.

Mycket är dock ännu osäkert, men som alltid är det viktigt att följa vad som sker i Kina. Steget från pilot till kommersiell utrullning har varit kort för andra teknologier. Vi kommer att fortsätta att följa Kina och dess arbete med dubbelriktad laddning.

Referenser 

[1] Smart Energy. 2024. China’s reform commission sets out V2G planning recommendations. länk

[2] Climate Cooperation. 2024. New policy supports the integration of new energy vehicles into the power grid. länk

[3] National Development and Reform Commission. 2024. Implementation options on strengthening the integration and interaction between new energy vehicles and the grid. länk

[4] National Development and Reform Commission. 2024. Notice on promoting the pilot work of large-scale application of vehicle-grid interaction. länk

[5] V2G Hub. 2025. Insights. länk

[6] National Development and Reform Commission. 2025. Notice of the announcement of the first batch of pilot projects for large-scale application of vehicle-grid interaction. länk

[7] Reuters. 2025. China to launch grid-connected car projects to balance power supply. länk

[8] China Daily. 2025. First full-link integrated test of large-scale vehicle-to-grid interaction launched in Shanghai. länk

[9] CIMC. 2025. länk

[10] OmEV. 2025. Konferensbevakning: V2G Conference i Aachen. länk