Bruegel: EU:s strategi om kinesiska investeringar?

Kina har ökat sina investeringar i elbilar och batterier i Europa. Det innebär både möjligheter och risker.  I en analys från Bruegel varnar tankesmedjan att Europa måste agera koordinerat och strategiskt för att nackdelarna inte ska överväga [1,2].

Investeringarna har ökat de senaste åren

Under 2024 var de kinesiska investeringarna i nyetableringar inom elfordonsektorn 5 miljarder euro.  Det är en ökning med 50 procent sedan 2022.

Det innebär att ungefär hälften av alla kinesiska investeringar i nyetableringar i EU var inom elfordonssektorn 2024 [3].

Under perioden 2020–2024 har Kina investerat ca 40 miljarder euro i batterivärdekedjan i Europa. Det kan jämföras med de europeiska satsningarna som varit cirka 45 miljarder euro.

Bruegel gör också analysen att kinesiska företag leder med avseende på kostnadseffektivitet, tillverkningsskala och energidensitet inom batteriområdet. Europa är helt enkelt efter [1].

Fördelar och nackdelar

Investeringarna innebär fördelar för den europeiska ekonomin. Det kan öka möjligheterna att nå EU:s klimatmål eftersom det ökar tillgången på billiga kinesiska elbilar. Investeringarna ökar också produktionsbasen samt skapar också sysselsättning i många regioner som har haft problem med avindustrialisering.

Det finns dock uppenbara risker. Bruegel lyfter flera nackdelar:

• Marknadsstörningar: Kinesiska företag gynnas fortfarande av statliga subventioner. De kan därför sälja bilar till priser som europeiska tillverkare har svårt att matcha.
• Säkerhetsrisker: Elbilar är uppkopplade produkter. Det innebär att om kinesiska företag har stor kontroll över datahantering, mjukvara och laddinfrastruktur kan det innebära sårbarheter.
• Ekonomiskt beroende: Det finns risker med att Europa blir för beroende av kinesiska leveranskedjor, kapital och teknologi.
• Geopolitisk makt: Om Kina dominerar strategiska leveranskedjor kan detta användas som politiskt maktmedel, som till exempel vid konflikter eller vid förhandlingar om handelsvillkor.

Det finns också risker om Europa inte använder lämpliga strategier att Europa fastnar i segment av batterivärdekedjan, som har lågt värdeskapande.

Måste hitta en väg mellan två extremer, men medlemsländerna är splittrade

Bruegel är tydliga med att de avfärdar två alltför enkla vägar:

• Passiv öppenhet: Det är en strategi där kinesiskt kapital släpps in utan motkrav. Risken är att EU förlorar kontroll både över teknologi och marknad.
• Stänga ut Kina: Det är en strategi där kinesiska investeringar helt stängs ute. Riskerna är att det kan bli handelskrig, men också att omställningen försenas mycket.

Den väg som EU måste välja enligt Bruegel är att tydliga krav ställs för vilka investeringar som kan accepteras och att Europa skapar krav som går i linje med säkerhetsmål, klimatlagar och konkurrenskraft.

Bruegel lyfter dock att kommissionen redan har agerat. De har inför strafftullar på kinesiska elbilar, stärkt sina handelspolitiska verktyg genom Foreign Subsidies Regulation och har även ny lagstiftning för kritiska råmaterial.

Utmaningen är dock att mycket av makten att styra investeringarna ligger hos medlemsländerna och de agerar mycket spretigt. Några länder har varit mycket positiva till kinesiska investeringar och några har mycket hårda regler. Eftersom samordningen saknas minskas Europas förhandlingskraft. Rapporten lyfter fram att EU:s starkaste tillgång är storleken på den inre marknaden. Om Europa mer gemensamt agerar har de större möjlighet att förhandla.

Fyra huvudförslag till EU

Författarna ger ett antal rekommendationer hur EU bör utveckla sin policy:

• Samordna handelspolitik. EU bör självklart använda sin inre marknad som del i förhandlingar. EU bör ha en samordnad strategi för investeringskontroll, avgifter och tullar. Det är inte önskvärt att medlemsstater konkurrerar om kinesiska investeringar.
• Mer kontroll och insyn. EU bör bättre undersöka produktion och handelsflöden. Vi måste utveckla metoder för att upptäcka och hindra kringgående av regler.
• Stärk inhemsk kapacitet. EU och europeiska företag måste investera i egen batteri- och elbilstillverkning.
• Använd industripolitiska medel. Bruegel anser att handelspolitik inte kommer räcka. Europa måste satsa brett på forskning, innovation och infrastruktur. Det behövs mer stöd till exempel gigafabriker och laddinfrastruktur.

Bruegel har också några mer specifika önskemål.

Några förslag på efterfrågesidan är:

• Ha med icke-priskriterier i lagstiftning för att ställa om flottor till fossilfritt: Det innebär att krav på resiliens och hållbarhet bör finnas med.
• Övertyga medlemsländerna att ha icke-priskrav, till exempel hållbarhetskrav, i sina inköpsstöd till elfordon.
• Fortsätt använda tullar om Kina subventionerar sina produkter.

Några förslag på utbudssidan är:

• Krav på om stöd ska fås från EU begränsa hur mycket av utrustning som kan komma från Kina.
• Kräv viss investering i lokal kompetenshöjning vid investeringar.
• Kräv investeringar i lokal forskning och utveckling.
• Förtur till företag som aktivt bidrar till EU:s motståndskraft.

Några förslag om datasäkerhet:

• Tillämpa GDPR och sektorsspecifika datalagar hårt inom fordonssektorn
• Gör cybersäkerhet till område där kommissionen och relevanta nationella myndigheter kontinuerligt övervakar utvecklingen inom till exempel V2G och autonoma fordon.
• Inom vissa känsliga områden, som till exempel laddinfrastruktur, telematik, autonoma plattformar, kräv samriskföretag. Begränsa utländsk kontroll över centrala digitala system.

Några förslag om investeringar:

• Var mycket tydligare hur FSR (förordningen om utländska subventioner) kommer att tillämpas på nyetableringsinvesteringar inom elfordonssektorn. De nya riktlinjerna för FSR kommer januari 2026. Missa inte chansen att vara tydlig då.
• Undvika alltför klumpiga åtgärder som riskerar att avskräcka investeringar. Några oönskade åtgärder som Bruegel lyfter är produktionstak eller påtvingade krav på att överföra IP. Kommissionen bör hellre fokusera på att:
  • Använda medel från elbilstullar till kompetensutveckling och FoU inom elfordonssektorn.
  • Kräva lokalt innehåll.

Egna kommentarer

Det är svåra politiska övervägande. Medlemsländerna har olika strategier och EU:s makt är begränsad.

Några verktyg finns dock i lådan. Vilka av dessa kommer medlemsländerna och EU att lagstifta om, och vilka kommer faktiskt att användas?

Referenser  

[1] A smart European strategy for electric vehicle investment from China. Bruegel. länk

[2] Full throttle or brake? A smart strategy for Chinese EV investments in Europe Is Europe ready to balance opportunity and risk as Chinese investment accelerates in its EV and battery sectors? 1 timme och 15 minuter debatt. länk

[3] Kratz, A., M.J. Zenglein, A. Mischer, G. Sebastian and A. Meyer (2025) Chinese Investment Rebounds despite Growing Frictions – Chinese FDI in Europe: 2024 Update, Rhodium Group and MERICS. länk