Europas inköp av olja och säkerhetspolitik

EU, Sverige och Europas länder rustar upp [1-5].

Mellan 2021 och 2024 ökade EU-ländernas totala försvarsutgifter med mer än 30 %. År 2024 uppgick de till uppskattningsvis 326 miljarder euro – cirka 1,9 % av EU:s BNP [5].

Utgifterna väntas öka med ytterligare 100 miljarder euro i reala termer fram till 2027 [5].

Rustningen beror givetvis på två faktorer: Rysslands aggressiva utrikespolitik och USA:s nya policy.

Statsbudgetar är begränsade. Har Europa råd att ha en ambitiös energitransitionsagenda samtidigt som vi rustar?

Forskare från The Kiel Institute for the World Economy har försökt att kvantifiera säkerhetsvinsten med att Europa minskar sin användning av fossil olja [6,7].

Deras analys visar för varje euro som Europa sparar in på olja, krymper Rysslands krigskassa med 13 cent, vilket i sin tur minskar trycket på Europas försvarsbudgetar och andra säkerpolitiska stöd. Dessa kan minska med 37 cent (medelberäkning) för varje euro som sparas in på olja [7].

Ett annat sätt är att beskriva säkerhetsvinsten är att ett pris på 60 euro/ton CO2 skulle vara rimligt enbart baserat på säkerhetsvinsten. Sen behöver också klimatskadevinster, lokala hälsofördelar och andra samhällsekonomiska vinster inkluderas.

Deras slutsats är att en ambitiös klimatpolitik, som minskar användningen av olja och naturgas, måste ses som en viktig del i Europas säkerhetspolitik, som kompletterar ökade satsningar på försvaret, diplomati och fortsatt stöd till Ukraina [7].

Hur har de räknat?

När de gör sin analys har de delat upp beräkningen i fyra steg.

Det första steget är att EU:s klimatpolitik minskar behovet av fossila bränslen, som minskar ryska intäkter från olja.

Det andra steget är att minskade oljeintäkter minskar Rysslands statsbudget.

Den tredje steget är att en minskad rysk statsbudget minskar Rysslands satsningar på försvaret.

Det fjärde steget är att genom att Ryssland inte kan satsa lika på försvaret behöver inte Europa satsa lika mycket på försvar och andra säkerpolitiska satsningar.

Det första steget innebär inte en enkel kvantifiering av att Europa minskar sina direkta inköp av olja från Ryssland. Forskarna använder en walrasian-modell som kopplar efterfrågan och utbud globalt. Det innebär kortfattat att om Europa köper mindre mängd olja på världsmarknaden minskar priset på olja globalt. Det är också så att forskarna inkluderar effekterna att andra länder utanför Europa ökar sina inköp av rysk olja när priset går ner. Trots sådana effekter så minskar Rysslands intäkter mellan 6 och 27 cent om Europa köper 1 euro mindre mängd olja. Forskarna använder medelvärdet 13 cent i sina beräkningar, men det finns betydande osäkerheter.

För beräkningen hur minskade oljeintäkter påverkar den ryska statsbudgeten, så är utgångspunkten att skatter på olja och naturgas står för ungefär 1/3 av den ryska statsbudgets intäkter, varav olja står för ungefär 80%. Forskarna antar att 1 euro i minskad intäkt från oljeförsäljning minskar den ryska statsbudgeten med 1 euro.

Det tredje steget är att analysera hur en minskad statsbudget skulle påverka Rysslands försvarsbudget. Forskarnas grundantagande är att Ryssland huvudfråga är vinna kriget så varje extra ökning av statsbudgeten går till att vinna kriget. Det innebär att 1 euro minskning av statsbudgeten direkt minskar försvarsbudgeten. Ett annat argument är att oljeintäkterna ofta är i utländsk valuta och Ryssland kan använda just de pengarna att köpa vapen på den internationella marknaden.

Ett annat mer konservativt alternativ är att anta 30% eftersom det är ungefär så mycket som Ryssland satsar på försvar av sin statsbudget.

Slutligen är det fjärde steget hur mindre Europa behöver satsa på stöd till Ukraina om Rysslands försvarsbudget minskas. De uppskattar att Ryssland har satsat ca 200 miljarder euro på att vinna kriget i Ukraina. Europa har gett ca 122 miljarder euro i militärt, humanitärt och andra stöd till Ukraina. De uppskattar också att efter kriget kommer Europa behöva satsa cirka 450 miljarder euro på att bygga upp Ukraina. Det innebär att för varje euro som Ryssland satsar på Ukrainakriget så måste Europa satsa 2,9 euro.

Så beräkningen blir kortfattat att en 1 euro mindre inköp av olja i Europa minskar Rysslands försvarsatsningar med 0,13 euro i medel. Det i sin tur innebär att Europa kan minska sitt stöd till Ukraina med 0,37 euro.

Observera att forskarna inte inkluderar kostnaderna för ökade investeringar i försvaret i Europa eller att EU:s BNP antagligen har sjunkit på grund av kriget i Ukraina när de kommer fram till faktorn 2,9. Utan den gäller enbart för hur mycket stöd Europa behöver ge till Ukraina.

Forskarna skriver också i sin slutanalys att det säkerpolitiska värdet är lågt beräknat eftersom de enbart räknar på konsekvenser för Ryssland. Det finns andra länder, som till exempel Iran, som också skulle påverkas och konsekvenserna av det också skulle gynna Europas säkerhetspolitiska läge.

Egna kommentarer

Sammanfattningen är baserad på en kortfattad policy brief som Kiel-forskarna har skrivit. De ska släppa en mer utförlig artikel längre fram där kanske mer detaljer finns.

Är det rimligt att räkna som de gjort?

Jag har lite svårt att förstå argumentet att 1 euro i minskade intäkter i Rysslands statsbudget leder till 1 euro mindre i försvarsbudget. Om Ryssland vill vinna kriget kommer de inte minska andra utgifter först? Visserligen kan jag förstå argumentet att mycket av oljeintäkterna är i utländsk valuta och de kan köpa vapen med de pengarna.

Slutligen så antar de att Europa kommer investera mycket på att bygga upp Ukraina. Det kan säkert hända, men det är inte bestämt. Samt för att den kostnaden ska uppkomma så får ju inte Ryssland vinna kriget.

De har enbart räknat på olja. De hade varit intressant om de räknade på naturgas.

Referenser

[1] Press statement by President von der Leyen on the defence package. 4 mars 2025. Länk

[2] Statsministern bjuder in till uppföljande partiledarsamtal om det svenska försvaret. Regeringen. 14 april. Länk

[3] Pressträff om det svenska försvaret. Regeringen. 26 mars. Länk (pdf)

[4] Germany’s upper house clears historic defence spending bill. 21 mars 2025. Länk

[5] EU defence in numbers. Länk

[6] The Security Dividend of Climate Policy. Kiel Policy Brief. April 2025. Länk

[7] Climate policy contributes to Europe’s security. Pressrelease. 2 april 2025. Länk