EU:s möjliga tullar och kostnader för fordonstillverkare
Skribent (gästinlägg)
2025-04-15
av Martina Wikström
EU hade beslutat om motåtgärder relaterade till de amerikanska stål- och aluminiumtullarna som infördes i februari, men dessa har pausats då de amerikanska tullarna om 20 % på varor från EU har pausats [1, 2]. Dagens nyhetsbrev kommer att beskriva några möjligheter som diskuteras om EU skulle komma att överväga motåtgärder för tullarna på till exempel fordonsindustrin samt en sammanställning av möjligheterna, men även resultat från en studie som har beräknat kostnaderna av tullarna för den amerikanska fordonsmarknaden.
Status kring EU-tullar – måndag 14 april 2025
Ungefär en månad efter att EU-kommissionen lagt fram ett förslag på motåtgärder kopplade till USA:s införande av stål- och aluminiumtullar röstade EU-parlamentet för ett genomförande av förslaget [1]. Efter detta beslut har Trump tillfälligt pausat införandet av 20-procentiga tullar på varor från EU, vilket innebar att även EU backade från sitt krav på 25 % på de flesta amerikanska varor [3].
Möjliga ageranden framåt för EU på tjänstemarknaden
De tullar som har införts på bilindustrin kvarstår och en beskrivning finns här [4]. Likaså kvarstår tullar på stål- och aluminium. Det föranleder att ytterligare motåtgärder skulle kunna bli aktuella från EU:s sida.
Idag är det en relativt jämn handelsbalans på totalen mellan EU och USA. EU är en nettoexportör av varor bland annat fordon och USA exporterar i större utsträckning tjänster.
För att undersöka hur EU skulle kunna försvåra för amerikanska tjänsteleverantörer, vilket skulle kunna vara en realistisk motåtgärd från EU:s sida, har Politico pratat med ett antal EU-tjänstemän och andra experter [5].
Att begränsa tillgången till tjänsteområden genom reglering bedöms jobbigare jämfört med tullar på specifika varor, så som importerad bourbon eller HD-motorcyklar. Först och främst lyfts Digital Market Act (DMA), som är en konkurrenslagstiftning för att stävja digitala plattformar med dominant ställning på marknaden som kopplar samman användare och företag. Här kommer kommissionen att fatta beslut redan denna vecka huruvida bland annat Metas ställning är förenlig med DMA. Vidare kan EU införa riktade skatter på till exempel transaktioner eller för amerikanska flygbolag att landa i EU eller begränsa amerikanska aktörers möjligheter att delta i EU:s internationella upphandlingsinstrument (IPI), vilket möjliggör för aktörer tredje-land att delta vid offentliga upphandlingar.
Politico skriver även avslutningsvis om ”bazookan i sammanhanget”, EU:s instrument mot ekonomiskt tvång, vilket ger långtgående möjligheter att på olika sätt bekämpa ekonomiska hot och orättvisa handelsrestriktioner från länder utanför EU. Exempelvis handelsrestriktioner på varor och tjänster, begränsningar av immateriella rättigheter och utländska direktinvesteringar samt begränsad tillgång till EU:s marknad för offentlig upphandling och kapitalmarknad. Detta har diskuterats flitigt i och med Trumps tjugoprocentiga tullar på EU men, som jag förstår det, aldrig var uppe för övervägande hittills. Politico lyfter möjligheten som en något trubbigt verktyg, initialt utformat för ett annat land med en aggressiv handelspolitik.
Ökade kostnader för fordonstillverkare som säljer i USA
Center for Automotive Research (CAR) har nyligen publicerat en rapport som analyserar effekterna av de 25-procentiga biltullar som infördes i USA i början av april [6]. CAR uppskattar att kostnaderna för biltillverkare kommer att öka med cirka 108 miljarder dollar år 2025, vilket innebär betydande kostnadsökningar för kunder och redovisas nedan. Studien omfattar samtliga fordon som säljs i USA under ett år och bygger på antagandet att fördelningen mellan bolagen är samma som för 2024.
CAR vill lyfta att det idag inte finns ett enda fordon tillverkat i USA med 100 % inhemskt producerat material. Fordon tillverkade i USA har ett innehåll av utländska delar som varierar från 20 % till 91 %.
Studien fann att biltillverkarna i Detroit (Ford Motor, General Motors och Stellantis) specifikt kommer att se ökade kostnader på 42 miljarder dollar. För dessa tre bolag uppskattas kostnaden för en bil som produceras i USA i genomsnitt öka med 4 911 dollar till följd av ökade kostnader för importerade komponenter. Det är högre än genomsnittet för hela bilindustrin, vilket uppskattas till 4 239 dollar per fordon. Kostnaden för dessa tre bolag att importera en bil uppskattades öka med 8641 dollar, vilket är högre än genomsnittet på 8 722 dollar.
Det är svårt att följa rapporteringen kring nya tullutspel men för fordonsindustrin har tullar om 25 % införts. CAR vill lyfta att det finns en stor utmaning att beräkna och förutse effekterna då samma bil kan ha olika andel som är tillverkad i USA. För omEV:s läsare är det ingen nyhet att biltillverkare och deras leverantörer är i regel multinationella företag med anläggningar utspridda över världen, vilket gör det svårt att urskilja hur mycket av ett fordon som är ”amerikanskt” producerat. Även fordon som produceras av samma biltillverkare har olika grader av amerikanskt (och importerat) innehåll, vilket i många fall varierar även på fordon som delar samma underliggande plattformsarkitektur. CAR tar som exempel Hyundai Ioniq 5, där andelen amerikanskt och kanadensiskt innehåll kan variera mellan 29–63 %.
Center for Automotive Research (CAR) är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut och är baserat i Detroit. CAR har betydande finansiering från amerikansk, men även europeisk och asiatisk, fordonsindustri.
Egen kommentar
EU:s motåtgärder kan upplevas som senfärdiga men trögheten i att 27 länder ska komma överens kanske motverkar den eskalering vi nu ser mellan USA och Kina.
Studien från CAR är ett ambitiöst försök att uppskatta ökade kostnader för fordonsindustrin men analysen baseras på hur fordonsmarknaden såg ut 2024. Därför kan det vara bra att ta siffrorna med en nypa salt. Kostnadsökningar i denna storleksordning leder rimligtvis till ett förändrat köpbeteende hos konsumenterna. Sannolikt kan man tänka sig minskad efterfrågan generellt och eventuellt även nya preferenser, dvs andra märken eller mindre/billigare fordonskategorier. Till det är det stor osäkerhet kring ekonomin generellt vilket i sin tur kan påverka nybilsförsäljningen.
Referenser
[1] EU-kommissionen, 9 april länk
[2] White House, 2025. Section 232 tariffs länk
[3] The Guardian, 10 april 2025. EU suspends retaliatory 25% tariffs on US goods after Trump U-turn. länk
[4] OmEV, 3 april 2025. Tullar och omprövning av USA:s elektrifieringspolitik länk
[5] Politico, 31 mars 2025. EU readies counterstrike on Big Tech and US banks over Trump’s mega tariffs länk
[6] Center for Automotive Research, 10 april 2025. Tariff Impact Analysis on Automakers in the United States – 25% Tariffs – Imported Auto Parts and Light Vehicles länk