Möjliga konsekvenser av amerikanska tullar mot EU 

Förra veckan rapporterade omEV om den osäkerhet som råder inom Nordamerikas fordonsindustri till följd av möjliga amerikanska importtullar mot Kanada och Mexiko [1]. Detta nyhetsbrev är en fortsättning på samma tema, men med fokus på möjliga tullar mot EU och påverkan på dess fordonsindustri. Det bör nämnas att europeisk fordonsindustri också påverkas av eventuella tullar inom Nordamerika då betydande tillverkning finns i Kanada och Mexiko.

EU:s handelsöverskott i varor men inte tjänster

Likt för eventuella tullar mot Mexiko och Kanada innefattar eventuella tullar mot EU troligen mer än fordon. En viktig bakgrund är att EU har ett handelsöverskott i varor mot USA. År 2023 var överskottet 157 miljarder euro [2]. För handeln inom tjänster är bilden den omvända. USA har 109 miljarder euro i handelsöverskott inom tjänster (t ex inom finans och mjukvara) [2]. Totalt är därmed EU:s handelsöverskott mot USA 48 miljarder euro, vilket motsvarar cirka tre procent av den totala handeln [2].

Handelsöverskott i fordon – BEV-exporten är betydande

För handel av fordon är dock flödet betydligt större från EU till USA än vice versa. År 2024 exporterades cirka 820 000 personbilar från EU till USA [3], vilket motsvarar 20 procent av EU:s totala fordonsexport i värde [4]. Exporten från Tyskland dominerar. I extremfallet Porsche och Audi importeras alla bilar till USA från EU (med undantag från Mexiko för en av Audis modeller) [5]. VW-gruppen, BMW och Mercedes stod tillsammans för 73 procent av EU:s bilexport till USA förra året [6]. USA är en viktig marknad för exporten av BEV:s från EU [7]. År 2023 var USA slutdestination för 24 procent av den totala exporten av BEV:s från EU, till ett värde av cirka 7,2 miljarder euro [7].

Det gick tyvärr inte att hitta aktuell statistik för import av amerikanska personbilar till EU. Som referens var importen cirka 116 000 personbilar år 2022 [8]. En nyare referens visar att EU:s handelsöverskott mot USA inom den bredare kategorin ”Machinery & Vehicles” var 102 miljarder Euro år 2024 [9].

EU:s högre tullar för fordon (10 mot 2,5 procent) har ibland åberopats som ett exempel på orättvis handelspolitik från den amerikanska sidan. EU kan kontra med att USA har en tullsats på 25 procent för pickuper [2]. För all övrig varuhandel är däremot den genomsnittliga tullnivån (cirka en procent) i paritet mellan USA och EU [2].

Osäkerheter kring utformning av eventuella importtullar 

Förutom redan införda tullar på stål och aluminium är det ännu oklart om och i så fall hur ytterligare tullar kommer att införas. Trump har nämnt tullnivåer på cirka 25 procent för fordon och andra varor från EU [10]. Trumpadminstrationen har också kommunicerat att de överväger att införa globala reciproka (ömsesidiga) tullar, vilket i princip ska betyda att samma tullsatser införs som hos handelspartnern [11]. I praktiken är dock reciproka tullar i denna skala enormt svårt och tidskrävande att genomföra [12]. Och påverkan skulle vara liten för EU som tidigare nämnts har låga tullar mot USA [12].

Trumpadminstrationens verkar dock vilja införa reciproka tullar som bygger på en mer övergripande bedömning av det enskilda landet eller marknaden [12]. Denna bedömning baseras på fem faktorer: tullar mot importer från USA, orättvisa skatter (ink moms), övriga handelshinder, icke-marknadssatta valutakurser och andra aktiviteter som obstruerar tillgång till marknaden [12]. För EU är faktorn som berör moms troligen av störst betydelse [12]. Länder i EU har generellt höga momssatser på cirka 19 – 21 procent [12]. Om moms likställs med tullar och läggs på befintlig importtull (10 procent) kan det innebära att USA beslutar att höja sina tullnivåer för fordon till en nivå uppåt 30 procent [5].

Precis som för eventuella tullar mot Kanada och Mexiko förväntas Trumpadminstationen ge besked för tullar som påverkar EU den 2 april.

Miljarder euros och 10 000-tals jobb står på spel

Som tidigare nämnt är eventuella tullar mot EU endast en av flera hot om tullar mot handelspartners som har införts eller hotats att införas av Trumpadminstrationen. Till det tillkommer troliga motaktioner från de berörda länderna och regionerna. De stora fordonstillverkarna kan därmed påverkas på flera sätt. Som exempel kan nämnas att BMW genom sin stora produktion i USA är landets största exportör av fordon [10] och hälften av Mercedes-Benz tillverkning i USA exporteras, vilket gör dem sårbara för motaktioner från EU riktat mot amerikansk export [13].

Om vi endast förhåller oss till eventuella amerikanska tullar mot EU ser exponeringen olika ut mellan olika länder och fordonstillverkare. I en modellering med fokus på EU:s fordonsindustrin, med antagande om 25 procent tull, gjord av dataanalys företaget Oxford Economics är Tyskland och Italien mest exponerade [4]. Modelleringen visar minskad total fordonsexport med -7,1 procent för Tyskland och -6,6 procent för Italien, vilket kan jämföras med -2,4 procent för Spanien och -2,3 procent för Frankrike och -3,3 procent för EU som helhet [4]. Modelleringen visar även att den totala fordonsproduktionen i EU skulle sjunka med -2,9 procent som en konsekvens av 25-procentiga tullar [4].

Konsultföretaget Kerney har också försökt bedöma hur europeiska fordonsindustri kan påverkas av eventuella tullar från USA [14]. Två scenarier föreslås. Ett där fordonstillverkarna helt överför tullkostnaden till sina kunder (höjda bilpriser) och ett där tillverkarna absorberar tullen själva och genom sina underleverantörer [14]. De ekonomiska konsekvenserna och påverkan på sysselsättning inom fordonsindustrin tros bli betydande, oavsett scenario. Kostnaden för europeiska fordonstillverkare kan uppgå till 3,2 – 9,8 miljarder USD, till detta tillkommer en icke-kvantifierad kostnad för dess underleverantörer [14]. Upp till 25 000 arbetstillfällen riskeras i båda scenarion [14]. En viktig fråga är hur efterfrågan i USA påverkas av prishöjningar (priselasticitet). Kerney förväntar sig högre påverkan för laddbara bilar, där en prishöjning på 10 procent tros minska efterfrågan med 30 procent, vilket kan jämföras med 5 – 10 procent för förbränningsmotorbilar [14].

VW Gruppen anses mest sårbar

Av de tre stora tyska tillverkarna anses VW-gruppen var mest sårbar för tullar mot EU, främst på grund av sin begränsade tillverkningskapacitet i USA (reds. anm., stor tillverkning i Mexiko är inte heller positivt) [13]. BMW och Mercedes stora tillverkningskapacitet i USA ger ökad frihet att anpassa tillverkningen efter påverkan på tullarna [13]. Premiumtillverkare som BMW och Mercedes anses dessutom ha större möjlighet att genomföra prishöjningar, jämfört med massmarknadstillverkare som VW, då deras kunder generellt är mindre priskänsliga [15]. I samma analys nämns även Volvo AB som ett exempel på en europeisk fordonstillverkare med mindre sårbarhet för eventuella tullar. Alla Volvo ABs lastbilar som säljs i USA produceras i landet och en stor andel av företagets bygg- och anläggningsmaskiner tillverkas också lokalt [15].

Egen kommentar 

Om cirka en vecka vet vi förhoppningsvis mer om huruvida tullar mot EU och andra länder/regioner kommer att införas, och hur de i så fall är utformade. I de modelleringar och bedömningar vi har sett är 25-procentig tullnivå för EU det som förväntas. Men om Trumpadminstrationen är kreativ och tolkar moms som en form av tull kan nivåerna bli högre. Effekterna av ett handelskrig är svåröverskådliga – för EU, för EU:s fordonsindustri och inte minst för utvecklingen av elektromobilitet.

Tyskland och särskilt VW-gruppen framstår som mest sårbara. Tullar mot EU, speciellt om tullar samtidigt införs mot Kanada och Mexiko, riskerar att bli ett hårt slag för VW-gruppen som importerar en stor andel av sin försäljningsvolym till USA. Paradoxalt nog riskerar även BMW och Mercedes att drabbas både direkt och indirekt. Deras bidrag till USA:s fordonsexport gör dem till potentiella måltavlor för EU:s och andras motåtgärder. Möjligen kan deras starka lokala närvaro användas i förhandlingarna mellan USA och EU/Tyskland.

En annan intressant aspekt är att tullar kan få en större påverkan för exporten av BEV. Lägre marginaler kombinerat med priskänsliga BEV-köpare kan innebära att exporten av förbränningsmotorbilar, särskilt i premiumsegmentet, kan kommat prioriteras till USA. En annan osäkerhet är huruvida om EU:s fordonstillverkare kommer att tveka att flytta/lägga BEV-tillverkning till USA, särskilt i takt med att incitament från IRA förväntas att minska eller fasas ut under Trump.

Referenser

[1] OmEV. 2025. USA:s tullar skapar osäkerhet i den nordamerikanska fordonsindustrin. länk

[2] EU Kommissionen. 2025. Questions and Answers on the US reciprocal tariff policy. länk

[3] JATO. 2025. Trump tariffs impact on US car sales and the automotive industry. länk

[4] Oxford Eonomics. 2025. Driving into uncertainty: How Trump’s tariffs could derail Europe’s automotive powerhouse. länk

[5] Politico. 2025. European carmakers in crossfire of US-EU trade war. länk

[6] Reuters. 2025. Big German carmakers try to shield themselves against Trump tariffs. länk

[7] Eurostat. 2024. Growing EU trade of electric & hybrid cars. länk

[8] BBC. 2025. Why don’t Europeans buy more American cars? länk

[9] Eurostat. 2025. USA-EU – internation trade in goods statistics. länk

[10] GlobalFleet. 2025. U.S. may hit EU with 25% auto tariffs on 2 April. länk

[11] Kommerskollegium. 2025. Frågor och svar om handeln med USA. länk

[12] Centre for European Reform. 2025. Trump’s tariffs – How should the EU react? länk

[13] Morningstar. 2025. Why Trump’s tariffs on EU car manufacturers are a negotiating tactic. länk

[14] Kerney. 2025. US tariffs pose a challenge to Europe’s auto industry. länk

[15] Scope Ratings. 2025. US tariffs pose broad challenges for European vehicle makers, but impact will vary. länk