Stark tillväxt för BEV:s i Danmark – Skatteincitament och import driver tillväxten

Norden är världsledande i nyförsäljning av laddbara bilar. Det finns många viktiga lärdomar från våra grannländer. Antalet BEV:s i Danmark har ökat kraftigt de senaste åren, vilket är en utveckling som förtjänar närmare analys. I ett seminarium arrangerat av Energimyndigheten, Trafikverket och Nordiska Rådet i december förra året framkom en del information om ökningarna av BEV:s i Danmark, vilket vi skrev om i omEV [1]. I detta nyhetsbrev gör vi en djupare analys av Danmark, med stöd av intervjuer med två danska experter.

Danmark har högst BEV-andel i EU

I Danmark som har sällsynt goda topografiska och geografiska förutsättningar för laddbara bilar har försäljningen under större delen av 2010-talet varit lägre än exempelvis i Sverige [2, 3].

BEV-försäljningen i Danmark har dock ökat snabbt sedan år 2021. År 2024 var marknadsandelen för BEV:s 51,5 procent i Danmark [2], vilket kan jämföras med 35 procent i Sverige [3], 30 procent i Finland [4], 89 procent i Norge [5] och 30 procent på Island [6]. Eftersom Norge inte ingår i EU har Danmark nu högst BEV-andel av nyförsäljningen (personbilar och skåpbilar) inom unionen, Sverige har dock en högre marknadsandel av laddbart totalt, eftersom PHEV:s är mer populära här [7]. Det kan noteras att försäljningen av BEV:s i Danmark är nästan tolv gånger större än för PHEV, vilket är ett avvikande mönster jämfört med andra EU-länder [7]. Exempelvis var BEV-försäljningen i Sverige 50 procent större än för PHEV [3].

Skatteincitament har varit viktiga för omställningen

Danmark har under lång tid haft en mycket hög registreringsskatt för nya bilar. Skattuträkningen är komplicerad med olika skattesatser och grundavdrag beroende på drivlina och inköpspris, men vi fick hjälp att reda ut begreppen i en intervju med Ilyas Dogru på konsumentorganisationen FDM (reds. anm., motsvarigheten till Riksförbundet M Sverige) [8] och i en intervju med Søren Have på tankesmedjan Concito [9].

Speciella skattereduktioner för laddbara bilar är en viktig delförklaring till ökningen under senare år [8]. Kortfattat infördes stora skattelättnader i registreringsskatten för både BEV:s och PHEV:s i Danmark år 2021 [8, 9]. Samtidigt infördes ett speciellt batteriavdrag med lättnader upp till 1700 DKK per kWh batterikapacitet [8, 10]. Dessa skattelättnader var från redan från början mer förmånliga för BEV:s än för PHEV:s. Dessutom fasades lättnaderna ut snabbare för PHEV:s mellan åren 2021 – 2025 [8]. En linjär nedtrappning av skattelättnaderna kommer att fortsätta för både BEV och PHEV fram till år 2030. Konsekvensen av skattelättnaderna är att det ofta blir billigare att köpa en BEV jämfört med en motsvarande förbränningsmotorbil i de dyrare segmenten [8]. Det kan också bli billigare i de lägre prissegmenten, BEV:s med inköpspriser under 430 000 DKK är fram till år 2026 helt befriade från registreringsskatt [9, 10]

Skattereduktion sänker kostnaden för laddning

Förutom dessa skattelättnader har Danmark även infört en elskattereduktion för laddning av elfordon, vilket gäller alla typer av laddbara fordon och både kommersiella och privata användare [8, 9]. Reduktionen innebär att skatten sänks från cirka 0,9 DKK per kWh vilket är den generella elskatten till 0,05 DKK per kWh för el som används till laddning [9, 11]. För publik laddning är det i regel enkelt att administrera. För hushåll krävs att en laddoperatör (CPO) har ansvaret för laddboxen och dess drift. Laddoperatören avläser förbrukningen från laddning och skickar informationen till danska Skatteverket, kunden får sedan tillbaka skatten som en kredit genom sin laddoperatör [8].

Importen av begagnade BEV:s ökar snabbt  

Andelen laddbart av nybilsförsäljning är en viktig indikator, men av större betydelse är andelen elektrifiering av den totala flottan. I Danmark har tillväxten för BEV:s i personbilsflottan varit större än ökningen i nybilsförsäljningen. Mellan januari 2024 och januari 2025 ökade antalet BEV:s i den totala flottan med cirka 152 000 enheter [12], trots att nyförsäljningen under samma period endast var cirka 90 000 enheter [2]. Förklaringen ligger i en stor import av begagnade BEV:s från övriga Europa.

I intervjun med Ilyas Dogru förklarades denna trend mer i detalj [8]. Importen av begagnade BEV:s har ökat kraftigt, från cirka 18 000 enheter år 2022 till cirka 60 000 under år 2024 [8]. Trenden håller i sig. Hittills i år har importvolymerna närmat sig nyregistreringarna, med 12 000 importerade BEV:s jämfört med 14 000 nyregistrerade [8]. Nästan hälften av dessa importerade BEV:s är nyare än två år och en stor majoritet är under fyra år [8]. De huvudsakliga importländerna är Tyskland, Frankrike men även Sverige [8]. Registreringsskatt tillkommer även på importerade bilar över de givna tröskelvärdena, men det är fortfarande ekonomiskt attraktivt för konsumenterna att importera i stället för att köpa nytt [8]. Flera biltillverkare har försökt minska inflödet genom att ge rabatter och förbättra villkoren för nybilsköp i Danmark [8]. Tesla och Volvo Cars har infört speciella rabatter på den danska marknaden och VW har förlängt nybilsgarantin för bilar som nyregistreras i Danmark [8].

Attraktiv marknad för ellastbilar 

Danmark har blivit ett attraktivt land även för ellastbilar. Förutom ovan nämnda skattereduktion på laddning finns även andra styrmedel som gynnar övergången till eldrift. Första januari i år infördes en kilometerskatt för lastbilar över 12 ton i Danmark [9, 13]. Detta styrmedel kommer att gynna åkerier som vill köpa ellastbilar genom att dessa lastbilar får 75 procent reduktion på kilometerskatten [9]. Den danska staten har indikerat att de ämnar införa kilometerskatt även för lastbilar från 3,5 ton från och med år 2027 [13].

Egen kommentar 

Danmark har på bara några år gått från att vara ett genomsnittligt till ett ledande land när det gäller andel BEV av nyförsäljning och personbilsflottan. I detta nyhetsbrev har jag lyft några av de viktigaste orsakerna, men bilden är mer komplex. I intervjuerna framhölls även att en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och ett bredare modellutbud har förstärkt effekten av de olika styrmedlen.

Ekonomiska incitament har spelat en central roll för utvecklingen i Danmark, men det är särskilt intressant hur dessa har utformats. Den förutsägbara nedtrappningen av skattelättnader har enligt intervjupersonerna skapat stabilitet för marknadens aktörer. Mest anmärkningsvärt är skattereduktionen för laddning och den omfattande importen av begagnade BEV:s.

Det är oklart i vilken utsträckning detta styrmedel riktat mot användning har påverkat importmönstret, en stark dansk valuta har troligen också spelat en viktig roll. Danmarks utveckling visar dock att en stark andrahandsmarknad för BEV:s kan uppstå under rätt förutsättningar. Samtidigt leder den stora importen av begagnade BEV:s till att utbudet minskar i grannländer som Sverige och Tyskland, med negativa konsekvenser för mindre köpstarka konsumenter att kunna köpa BEV:s på dessa marknader.

Referenser

[1] OmEV. 2024. De nordiska ländernas elfordonsmarknader. länk

[2] Alternative Fuels Observatory. 2025. Denmark. länk

[3] Alternative Fuels Observatory. 2025. Sweden. länk

[4] Alternative Fuels Observatory. 2025. Finland. länk

[5] Alternative Fuels Observatory. 2025. Norge. länk

[6] Alternative Fuels Observatory. 2025. Island. länk

[7] Alternative Fuels Observatory. 2025. Country comparison. länk

[8] Intervju med Ilyas Dogru från FDM den 4 mars 2025.

[9] Intervju med Søren Have från Concito den 21 februari 2025.

[10] Solgt. 2025. Registeringsafgift. länk

[11] Elberegner. 2025. Elafgift. länk

[12] Statistics Denmark. 2025. Bestanden af transportmidler. länk

[13] Vejafgifter. 2025. länk