Den publika laddinfrastrukturen i Europa förändras snabbt.
ZEV Alliance har i en ny rapport kartlagt utvecklingen med avseende på vilka nyckelaktörerna är, om det finns det problem med konkurrens och hur priserna på publik laddning utvecklas [1].
ZEV Alliance fokuserar på fem länder i Europa. De är Norge, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Polen. De jämför också den europeiska marknaden med Kanada och USA.
Organisationen ZEV Alliance tar fram kunskapsunderlag och policyförslag för att öka användningen av nollutsläppsfordon. Vi sammanfattade nyligen deras rapport om erfarenheter om bland annat driftsproblem för laddning i Kanada, USA och EU [2].
Nyckelaktörer på den europeiska publika laddmarknaden
Rapporten fokuserar på aktörer som är Charge Point Operator (CPO eller laddpunktsoperatör på svenska) eller e-Mobility Service Provider (EMSP eller laddtjänsteleverantör på svenska) [3]. Det innebär att de inte gör någon analys av hårdvaru- eller mjukvaruleverantörer.
De delar däremot in aktörerna i två kategorier: de som enbart sysslar med laddning (pure players) och de där laddningen utgör en del av verksamheten. Det är nämligen vanligt att bilföretag, bensinstationsbolag eller elbolag har publik laddning som en del av deras erbjudande.
ZEV Alliance analys visar tydligt på en skillnad mellan marknaden i Europa och i USA. I Europa är de flesta stora CPO:er från bensinstationsbranschen eller fordonsbranschen, men i USA domineras marknaden av pure players som ChargePoint. Fördelen för företag som kommer från till exempel bensinstationsbranschen är att de till exempel redan har tillgång på mark som passar för laddinfrastruktur. Fordonsbranschen har fördelen att de har tillgång till fordonsdata och elbolagen har möjligheten att de delvis kan kontrollera elpriset.
För DC-laddare i Europa är de dominerande CPO-aktörerna från fordonsbranschen, men bensinstationsbranschen har den snabbaste tillväxten. Däremot är inte fordonsbranschen stor på AC-laddare. Den delen av marknaden domineras av elbolag och oljebranschen. I Kanada och USA är det huvudsakligen aktörer som enbart sysslar med laddning, som dominerar AC-laddningen. DC-marknaden domineras i USA av Tesla.
De ledande e-Mobility Service Providers är huvudsakligen från fordonsbranschen. Sex av de tio största är fordonsbolag, som typiskt erbjuder tjänster starkt kopplat till förare av deras bilmärken.
Den europeiska laddmarknaden har många CPO:er och MSP:er. Januari 2024 så hade de tjugo största CPO:erna cirka 42% av marknaden för AC och ca 49% av DC-marknaden. Det finns ca 2000 CPO:er för AC i Europa och 1000 CPO:er för DC i Europa och ungefär 240 MSP:er.
Konkurrens och CPO:er
ZEV Alliance har gjort en analys om några aktörer börjar få så stor marknadsdominans att konkurrensen sätts ur spel.
De visar att i 42% av NUT 3 regionerna i Europa finns det en AC-CPO som har en marknadsandel på mer än 40%. Tyska konkurrensverket anser att över 40% är ett gränsvärde för marknadsdominans.
För DC-CPO aktörer så har 34% av regionerna en situation där en aktör har mer än 40% av marknaden.
Författarnas analys visar dock att marknadskoncentrationen blir mindre över tid sedan 2022 i Europa. De mer detaljerade analyserna av länderna visar en annan trend. I Norge har marknadskoncentrationen växt de senaste åren och i Nederländerna har den varit konstant. En rekommendation från rapporten är att länderna bör följa marknadsutvecklingen över tid för att undersöka hur konkurrenssituationen utvecklas.
I USA och Kanada är situationen värre. I Kanada har 99% av deras städer och i USA har 80% av deras städer en situation där en aktör har mer än 40% av AC-laddningen. För DC-laddning har 96% av städerna i Kanada och 95% städerna i USA en marknad där en aktör har mer än 40% av marknaden.
Prisstrategier
Det vanligaste sättet att betala i Europa är att betala per kWh laddad. ZEV Alliance visar att 88% av alla laddningserbjudanade (både för AC och DC) är baserade på den modellen i Europa. Ad hoc priser ligger på ungefär samma nivå som priser från MSP:s om inte medlemsavgifter inkluderas. Om medlemspriser inkluderas har MSP högre priser än ad hoc priser. Det är dock så att om en förare laddar ofta från en MSP så är de fördelaktiga priser kopplade till ett medlemskap gynnsamma.
Trots att ad hoc-priserna ligger på samma nivå som MSP-priserna, väljer de flesta förarna ändå att använda MSP-priser. Författarna anser dock att detta kan förändras nu när AFIR kräver att många laddare erbjuder ad hoc-betalning och använder mer allmänt tillgängliga betalningssystem.
ZEV Alliance hittar inget samband att de regioner som har stor marknadskoncentration har dyrare laddpriser.
Egna kommentarer
Det finns många CPO:er – över 1000 för DC-laddare i Europa. Det är en betydande siffra. Flera har haft analysen att marknaden borde konsolideras, men det har inte hänt än.
Det är också anmärkningsvärt att det finns så många som 200 MSP:er.
Bensinstationsbolagen flyttar fram sina positioner. Det har varit en trend ett tag nu.
Marknadskoncentrationen i USA och Kanada är värd att lägga på minnet, Hur påverkar det tillväxten av BEV försäljning? Kan det vara en nackdel?
Författarna analyserar även laddpriserna för DC-laddning och AC-laddning för olika kundgrupper i dessa länder. Resultatet finns på sidan 33 i rapporten. DC-laddning är till exempel billigare i Norge än till exempel i Nederländerna. Nettopriset för DC-laddning för en normalkund i Norge är ca 0,4 €/kWh, men ca 0,6 €/kWh i Nederländerna. Skillnaden är inte lika stor för publik AC-laddning. I Norge är priset ca 0,3 €/kWh och i Nederländerna ca 0,38 €/kWh.
I rapporten finns en sammanställning av resultat från flera konkurrensverk, som följt marknaden. Konkurrensanalys kommer ske i fler länder.
Någon borde göra en analys om olika hur stödsystem för laddning påverkar pris och konkurrens på sikt. Det kanske har gjorts?
Referenser
[1] Toward healthy competition in the European public charging market: Stakeholder dynamics and pricing trends. ZEV Alliance. 2025. Länk
[2] Erfarenheter av laddning i Kanada, USA och EU. OmEV. 12 februari 2025. Länk
[3] EMSP och CPO: två roller för operatörer av laddnätverk för elfordon. Virta. Länk